Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Förbinderivagnar - *Förbjuden tid - *Förbjudna led - *Förbränningsmaskin - 1. Förgasarmotorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
329
Förbjuden tid—Förbränningsmaskin
330
Bild 1. Indikatordiagram för
förbränningsmaskin med
förbränning vid konstant volym.
Bild 2. Tndikatordiagram för
förbränningsmaskin med
förbränning vid konstant tryck.
Bild 3. Diagram, visande sambandet
mellan verkningsgrad och
kompres-sionsförhållande.
jonsstab. I flera truppförband ingå
förbin-derikärror. F. finnas kvar i infanteribataljon
och anspänt sjukhuskompani. K. If-g.
*Förbjuden tid innebär dels förbud mot
jakt på djurslag under vissa tider, dels
tillfälliga fridlysningar för vissa djurslag. Se
Jakttider och
Fiskerilagstift-n i n g, sp. 492. Bestämmelser rörande
reglering av fisket och ev. förbud att fånga något
fiskslag viss tid fastställas av resp,
länsstyrelser. Tid för hummerfisket bestämmes av
K. m:t; senast skedde det 1914. Lönnb.
*Förbjudna led äro numera desamma i
Finland som i Sverige (dock ger finländsk rätt
ej möjlighet till dispens för äktenskap mellan
ett syskon och det andras avkomling). Å. M.
*Förbränningsmaskin. Under senare år ha
f. undergått en betydande utveckling.
Framför allt har man vunnit framsteg vid
försöken att erhålla högsta möjliga verkningsgrad
ur en given cylindervolym, d. v. s. att ge hög
effekt med låg bränsleförbrukning. Med
hänsyn till den praktiska användningen söker
man ernå större drifttid mellan
reparationerna, större bekvämlighet, frihet från
vibrationer, lätt start, ringa behov av skötsel och
tillsyn samt en tyst gång.
Med hänsyn till förbränningen inom f.
skiljer man mellan förbränning vid
konstant volym och förbränning vid konstant
tryck. Förloppet i cylindern kan
åskådliggöras genom ett indikatordiagram, som visar
sambandet mellan trycket och volymen i
motorns cylinder. Då förbränning äger rum vid
konstant volym, får det teoretiska
indikatordiagrammet ett utseende som på bild 1.
Härvid förutsattes, att förloppet genomföres enl.
fyrtaktprincipen. I diagrammet
representeras insugningsslaget av linjen A—
B, som på grund av strömningsmotstånden i
insugningsrör och ventil kommer att ligga
något under atmosfärlinjen.
Kompres-sionsslaget representeras av linjen B—
C, varvid antas, att kompressionsförloppet
sker adiabatiskt, d. v. s. utan att värme
till-eller bortföres. Mot slutet av
kompressions-slaget sker förbränningen, varvid värme
fri-göres och trycket därigenom stegras. Detta
stiger härvid från C till D, under det att
volymen praktiskt taget är konstant. När
kol
ven vänder, expandera de under högt tryck
stående gaserna efter linjen D—E, varunder
ett arbete erhålles: arbetsslaget. Vid
E öppnas avgasventilen, varefter de
förbrända gaserna utdrivas under utblåsn i
ngs-slaget F—A och förloppet ånyo upprepas.
Till denna grupp av motorer räknas samtliga
förgasarmotorer, tändkulemotorer och
hessel-manmotorer, vilka sinsemellan skiljas åt
genom sättet för bränslets tillförsel (vid
förgasarmotorer genom en förgasare, vid
tänd-kule- och hesselmanmotorer genom en pump)
samt sättet för dess antändning (vid
förgasar-och hesselmanmotorer genom en elektrisk
gnista och vid tändkulemotnrerna genom att
bränslet sprutas mot en okyld del av
förbrän-ningsrummet, tändkulan).
Vid motorer, som arbeta med förbränning
vid konstant tryck, får det ideella
indikatordiagrammet ett utseende som på bild 2.
Kompressionen drives härvid betydligt längre än
i föreg. fall, så att sluttrycket C når sådan
höjd, att den därmed sammanhängande temp.
överstiger bränslets antändningspunkt. När
bränslet införes i denna heta luftmassa
medelst en pump, kommer det att antändas och
förbrinna. Värmetillförseln kommer härvid
att medföra ett teoretiskt sett konstant tryck
under den tid bränsleinsprutningen äger rum,
vilket representeras av linjen C—D. Till
denna grupp höra dieselmotorerna.
När stort varvtalsområde erfordras,
användes numera nästan utan undantag
fyrtaktprincipen, t. ex. vid motorer, avsedda
för traktionära ändamål, ss. bilar,
motorcyklar och flygmaskiner, under det att
tvåtakt-principen begagnas, där det enkla utförandet
har den största betydelsen, t. ex. för
utom-bordsmotorer och tändkulemotorer.
En motors typ bestämmes i första hand av
motorns arbetsområde, varför detta numera
är den vanliga indelningsgrunden. De
särskilda kraven ha även medfört, att ändringar
skett i de på bild 1 och 2 visade
idealdiagrammen, främst orsakade av att
förbrän-ningsförloppet ej har någon momentan
karaktär utan tar en relativt lång tid i anspråk.
Med hänsyn till arbetsförloppet kunna f.
indelas i:
1. Förgasarmotorer. Då de flesta principi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
