Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Försumpning - Försvarsadvokat - *Försvarsdepartementet - Försvarskommissionen, 1930 års
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
353
Försvarsadvokat—Försvarskommissionen
354
böra därför hellre kallas åter- eller i n t e
r-mittentförsumpningar än
nyför-sumpningar i egentlig mening.
I Sverige liksom i dess grannländer har
frågan om den nutida faran för skogsmarkens f.
varit föremål för livlig diskussion. Under
senare år ha talrika undersökningar utförts
över olika torvmarkers ålders- och
tillväxtförhållanden och då ofta över sådana
torv-marker, vilka ansetts vara unga bildningar.
Härvid har den pollenanalytiska metoden
kommit till stor användning vid
åldersbestäm-ningarna, och särskilt har man fäst sig vid
granpollenets (i vissa fall bokpollenets)
förekomst. Förekomsten eller avsaknaden av
granpollen i torvmarkernas bottenlager kan
näml, i viss utsträckning användas som
mätare på f :s eller torvbildningens ålder.
Granen invandrade näml, till Skandinavien
senare än tallen, björken och alen eller för
omkr. 3,000—4,000 år sedan. De partier av
torvmarken, som ha granpollenfria men i
övrigt pollenförande bottenlager, måste alltså
ha varit försumpade och torvtäckta redan före
granens invandring. Den pollenanalytiska
granskningen av bottenprov från ett stort
antal torvmarker i Sverige har givit vid
handen, att gran som bottenlagerspollen vanl.
endast träffas inom täml. smala bälten
närmast fastmarksstränderna och att de
centralare partierna sålunda i stor omfattning äro
granpollenfria. Av detta resultat att döma
skulle alltså mycket betydande arealer av de
nuv. torvmarkerna i Sverige ha funnits till
redan före granens invandring och
torvbild-ningarnas tillväxt i sidled ha varit liten
eller täml. liten ända sedan dess. Det synes
alltså, som om någon allmän
överhängande försumpningsfara f. n. ej
torde föreligga i Sverige utan att vi
säkerligen i det stora hela ha att räkna med en
ganska stor stabilitet betr, de friska och våta
markernas fördelning.
Orsaken till den nu berörda stabiliteten i
de friska och våta markernas fördelning torde
vara, att den klimattyp, som f. n. råder, i
huvudsak länge härskat, förmodligen omkr.
ett par tusen år (härvidlag bör då bortses från
vissa mera tillfälliga fluktuationer i
klimatet, som säkert förekommit). Torvmarkerna
ha därför i stor omfattning haft tid och
möjlighet att alltefter resp, platsers topografi
och geologiska beskaffenhet nå den
utbredning och utveckling, som svara mot detta
klimats fuktighetsförhållanden. Skulle
emellertid klimatändringar inträffa, som t. ex.
medföra ökad nederbörd, måste detta framkalla
en allmän utbredningstendens hos
torvmarkerna, vilken dock praktiskt taget upphör,
när torvmarkerna nått den utbredning, som
svarar mot det nya klimatets
fuktighetsförhållanden. — Litt.: C. Malmström, »Om faran
för skogsmarkens försumpning i Norrland» (i
Medd. från Statens Skogsförsöksanstalt 1930
—31; med utförlig litt.-förteckn.). C. Mm.
Försvarsadvokat, se Rättegångsbiträde.
*Försvarsdepartementet. Till F. äro
knutna tre kommandoexpeditioner, vilkas uppgift
är att biträda departementschefen vid
handläggandet av kommandomål (se d. o.) m. m.
Dep. är sålunda uppdelat i
Försvarsdepartementets avd. av K. m : t s
kansli (med i bd 8 under F. angiven
arbetsordning; i sammansättningen har den
ändringen skett, att registratorsbefattningen
indragits och 1 expeditionsvakt tillkommit),
Lantförsvarets
kommandoexpedition, Sjöförsvarets
kommandoexpedition och (sedan juli 1936)
Flygvapnets
kommandoexpedition. C. A. E.
Försvarskommissionen, 1 9 3 0 års,
benämning på den av riksdagsmän och
representanter för de tre försvarsgrenarna bestående
kommission, som på riksdagens begäran tillsattes
av K. m:t 24 okt. 1930 med uppdrag att
verkställa en allsidig utredning av Sveriges
försvarsfråga. Kommissionens ordf, var urspr.
P. A. Hansson, vilken dock, sedan han
utnämnts till statsminister, ersattes av
riksdagsmannen häradshövding K. G. Th. Borell.
Kommissionen avgav i aug. 1935 sitt 30
juli s. å. dagtecknade betänkande
(»Betänkande med förslag till ordnande av Sveriges
försvarsväsende avgivet av 1930 års
försvars-kommission», I—VI, Statens Offentliga
Utredningar 1935: 42). Kommissionen hade
verkställt synnerligen omfattande
militärpolitiska och strategiska utredningar. Dess
majoritet, Bondeförbundets och Folkpartiets
representanter, yrkade på skapandet av en
enhetlig ledning över hela försvaret och de tre
försvarsgrenarna, på väsentliga kvalitativa
förstärkningar av armén och kustartilleriet
samt en ganska kraftig utvidgning av
flygvapnet, under det att flottans anslag
minskades, bl. a. därigenom att fortsatt byggande
av pansarskepp icke förutsattes.
Representanterna för armén och flygvapnet stödde i
huvudsak detta förslag, även om vissa
förbättringar påyrkades. Reservanterna från
högerpartiet godtogo huvudsaki.
majoritetsför-slaget utom i vad rörde flottan, där
väsentliga anslagsökningar föreslogos, bl. a.
åsyftande fortsatt pansarskeppsbygge.
Representanten för marinen stödde detta förslag men
föreslog en ännu större tilldelning till flottan.
Socialdemokraterna voro splittrade, även om
tre höllo sig inom ung. samma
kostnadsbe-lopp, vilket var väsentligt lägre än i de
borgerliga förslagen. Två av dem önskade
emellertid lägga tyngdpunkten på flyget, vilket
gavs likartad organisation som i övriga
förslag, under det att armén och flottan
kraftigt beskuros. Den tredje lade största
vikten vid flottan och föreslog flygvapnets
uppdelning på armén och flottan. Den fjärde
socialdemokraten slutligen hävdade det
principiellt riktiga i en svensk avrustning men
framlade dock intet förslag härom.
XXII. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
