Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Garbo, Greta (Gustafsson) - *Garborg, A. E. - García Caldrón, Francisco - García Calderón, Ventura - García Lorca, Federico - *García Prieto, M. - Gard, R. M. du - *Garde, Aage - Garde, Axel - Garden, Mary - Gardinas - *Gardiner, A. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
377
Garbo—Gardiner, A. H.
378
Garbo, Greta, familjenamn
Gustafsson, filmskådespelerska (f. 1905 18/a). G. kom
först i beröring med filmen som modell i en
reklamfilm för a.-b. Paul U. Bergströms
varuhus i Stockholm, där hon var anställd,
framträdde som badflicka i »Luffarpetter» (1922),
en sommarfilm, iscensatt av Erik Petschler,
och genomgick därefter Dramatiska teaterns
elevskola. Genom Mauritz Stiller fick hon
en roll (Elisabeth Dohna) i »Gösta Berlings
saga» (1923—24), uppmärksammades av kritik
och publik och engagerades, med Stiller som
regissör, av en tysk filmfirma för en
inspelning i Konstantinopel. Denna avbröts av
ekonomiska skäl, och genom Stillers
förmedling erhöll G. nytt engagemang i Berlin hos
regissör G. W. Pabst i »Den glädjelösa gatan»
(1924—25), som blev en stor framgång.Kort
därefter (1925) medföljde hon Stiller till U. S. A.,
kontrakterad av Metro-Goldwyn-Mayer i
Hollywood, det bolag, som hon fortfarande
tillhör, f. n. bunden av ett längre kontrakt. Till
en början nonchalerades G. och framdrogs
först av John Gilbert (se d. o., suppl.), som
fordrade och erhöll henne till motspelerska
i »Åtrå» (1927), där hon fullständigt slog
igenom. Framgångarna följde sedan slag i slag,
och G. intar nu en särställning inom
filmvärlden, av många betecknad som filmens
största skådespelerska. Utan tvivel är hon
också en av de intressantaste filmen skapat.
De typer hon framställer fängsla genom den
»atmosfär» hon lyckas förläna dem, och de
utgöra i allm. variationer av en viss
grundtyp — den romantiska kvinnan med ett
mystiskt förflutet eller en dubbelnatur, på
samma gång sensuell och oskuldsfull. Hennes spel
griper publiken över hela världen, och inom
filmen har hon bildat skola.
G:s filmer utom de ovannämnda äro:
»Virveln» (1926), »Fresterskan» (1927), »Anna
Ka-renina» (1928 stumfilm, 1935 ljudfilm), »En
gudomlig kvinna» (1928), »Den mystiska
kvinnan», »Vilda orkidéer» (båda 1929), »En
kvinnas moral», »Kyssen», »Gröna hatten» (alla
1930), »Romantik», »Inspiration», »Anna
Chri-stie» (alla 1931), »Susan Lenox» (1932), »Mata
Hari», »Grand Hotel», »Som du vill ha mig»
(alla 1933), »Christina» (1934) och »Den
brokiga vävnaden» (1935). — Ur den rika litt.
om G. må anföras »Greta Garbos saga» (1929)
och Anna Lenah Elgström, »Hollywood
inifrån» (1934). — G:s porträtt återges på
vid-stående plansch. R. A-g.
♦Garborg, A. E. No. monogr. av R. Thesen
(1933). — H. G. dog 1934. Hennes sista verk
voro »Trollheimen» (1927), »Helenes historie»
(1929), »Kornmoe. Vers og viser» (1930),
»Hildring» (1931) och »Symra. Den blomen
du elska» (1934).
Garcfa Calderön [garsi’a], Francisco,
peruansk författare och diplomat (f. 1883),
bror till V. G.; minister i Bryssel 1918, i
Paris 1930. G. har utgivit gedigna
littera
turhistoriska, sociologiska, filosofiska och
historiska verk, bland vilka märkas hans
stora arbete om Peru, »Le Pérou
contempo-rain» (1907), och det värdefulla
standardverket »Les démocraties latines de 1’Amérique»
(1912; med företal av R. Poincaré), oumbärlig
för den, som närmare vill studera det spanska
Amerikas historia och kynne. K. A. H.
Garcfa Calderön [garsfa-], V e n tu r a,
peruansk författare och diplomat (f. 1887), bror
till F. G. Har utgivit en mängd
litteraturhistoriska verk och en samling dikt och prosa,
»Cantilenas» (1920). Hans förnämsta litterära
gärning torde dock vara tre samlingar
målande, dramatiskt poängterade småberättelser
från hemlandet, »La vengeance du condor»
(1925), »Danger de mort» (1926) och »Couleur
de sang» (1931). Förut minister i Rio de
Janeiro, blev han 1932 minister i Bryssel och
Perus representant i N. F. K. A. H.
Garcfa Lorca [garpi’a lå’rka], Federico,
spansk författare (f. 1899). Blev i ett slag
populär genom sina zigenarsånger »Primer
romancero gitano 1924—27» (1928; 2:a uppl.
1929); han har dessutom publicerat »Libro de
poemas» (1921), »Canciones» (1927) och »Poema
del cante jondo» (1931). G. leder
teatersällskapet La barraca för spridande av kännedom om
klassiska verk och har själv skrivit flera
skådespel. Han har framträtt även som tecknare
och målare. Som skald har han av kritiken
betecknats som den förnämste inom den nyare
generationen i Spanien. K. A. H.
♦Garcfa Prieto, M., som är född 1859, var
helt avlägsnad från politiken under Primo de
Riveras regim men var en kort tid medlem
av det sista monarkistiska kabinettet. D-y.
Gard [gär], R. M. d u, fransk författare, se
Martin du Gard.
♦Garde, A a g e, var 1930—32 skådespelare
och regissör vid Det kongelige teater i
Köpenhamn och har f. ö. sedan 1924 gästspelat i
Köpenhamn och danska landsorten. Bland
hans roller märkas doktor Stockmann i
»En folkfiende», Sang i »över förmåga»,
Paul Lange i »Paul Lange och Tora
Parsberg», läkaren i Thit Jensens »Storken» och
Swedenhielm. G. K-g.
Garde, Axel, dansk författare (f. 1876),
bror till Aage G. Har varit medarb. i
åtskilliga tidningar och redigerar sedan 1930
Til-skueren. G. är knuten till Gyldendalska
förlaget sedan 1916. Han har bl. a. utgivit
»Preussens Tyskland. Stat, kultur, tradition»
(1916). P. E-t.
Garden [gädn], Mary, engelsk-amerikansk
operasångerska (f. 1877). G. debuterade som
Louise på Opéra-comique där och kreerade
Mé-lisande i »Pelléas et Mélisande» på
Opéra-comique i Paris. Under senare årtionden har
hon uppträtt på Chicago grand opera, där
hon framställt Thais, Salome m. fl. H. G-t.
Ga’rdinas, se G r o d n o.
♦Gardiner, A. H., avgick från professuren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
