Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Gardiner, A. H. - Gardiner, Henry Balfour - *Gardiner, S. - Gardner, E. A. - Gardner, P. - Garfield - *Garibaldi, G. - *Garland, H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
379
Gardiner, H. B.—Garland
380
Utsikt över Garmiscli-Partenkirclien.
i Chicago 1934. Av hans produktion under
senare år må nämnas »Egyptian letters to
the dead» (1929; tills, m. K. Sethe), »The
Chester Beatty
papy-ri, No. 1» (1931),
»Late egyptian
sto-ries» (1932), »The
theory of speech and
language» (s. å.), »The
temple of king
Se-thos I» (2 bd, 1933—
35), »Hieratic papyri
in the British
museum, Chester Beatty
gift» (2 bd, 1935).
»Supplement to
Gar-diner’s Egyptian
grammar» (2 bd, s. å.; tills, m. M. Gauthier
Laurent). G-d L-n.
Gardiner [gä’dno], Henry Balfour,
engelsk tonsättare (f. 1877). Studerade
musik i Tyskland. Inom G:s av engelsk
folk
musik påverkade alstring ha särskilt
orkesterverket »Shepherd FenneFs dance»,
kör-balladen »News from Whydah» (Masefield),
en stråkkvartett i B dur samt sånger och
pianostycken blivit uppskattade. II. G-t.
*Gardiner, S. Hans brev äro utg. av J. A.
Muller (1933).
*Gardner, E. A., avgick 1929 som prof, i
London. Sedan 1884 har G. i ledande
ställning deltagit i utgrävningar (Naukratis,
Cypern, Paphos m. m.).
*Gardner, P., har vidare utgivit bl. a. »New
chapters in greek art» (1926), »Greece and
the Aegean» (1933) samt skrifter av religiöst
innehåll och »Autobiographica» (s. å.).
Garfield [gä’fild], stad i n. ö. New Jersey,
U. S. A., vid Passaic river, mittemot staden
Passaic; 29,739 inv. (1931). Ylleindustri.
*Garibaldi, G. It. biogr. av G. Bovio och A.
Monti (båda 1932), eng. av D. Larg (1934).
Sami. uppl. av G:s skr. 1932 ff.
*Garland, II., var den förste
sanningssägaren om nybyggarnas hårda liv. Hans första
berättelser togo död på den romantiska
föreställningen om pioniärlivets skönhet och
ädelhet. Han nöjde sig ej
med realismens
kompromisser utan ville
bli en »veritist». I
programboken »Crumb-ling idols» (1893)
angrep han
Nya-Eng-landsskolan av
författare som imitatörer
av europeisk, framför
allt engelsk smak och
hyllade däremot
Wbit-man. Hans polemik
gick i radikal
rikt
ning, och han uppträdde som lärjunge till
Henry George.
G. vart efter en kort tid schablonmässig
och konventionell, men i sin senare
självbiografiska alstring har han bättre än i sina
tidigaste verk tecknat pioniärtidens anda och
levnadsförhållanden. Dit höra ytterligare
»Back-trailers of the middle border» (1928),
»Roadside meetings» (1930), »Companions on
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
