Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Gasbrand - Gasco, Alberto - *Gascoigne, G. - Gasdrivna automobiler - *Gaser - Gasförgiftning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
385
Gasco—Gasförgiftning
386
formen av g. träffar djur i alla åldrar.
Djuren infekteras vanl. genom med jord el.
gödsel förorenade sticksår, eller också intränger
infektionsämnet genom små sår på
könsorganens slemhinnor. Det senare gäller framför
allt för nötkreatur, vilka på grund av
bristande hygien vid förlossningen relativt ofta
utsättas för gasbrandsinfektion, varvid s. k. p u e
r-p e r a 1 g. (förlossningsgasbrand)
uppstår. Sjukdomssymtom och förlopp vid g.
överensstämma i stort sett hos djur och
människor. Om g. redan uppstått, äro utsikterna
för tillfrisknande ytterst små. N. L.
Ga’sco, A 1 b e r t o, italiensk tonsättare och
kritiker (f. 1879). Är verksam i Rom som
musikkritiker i Tribuna. G. har komponerat
operor, det flerstädes uppf. »skämtsamma»
orkesterförspelet »Buffalmacco» (Göteborg
1928) och flera verk, däribland kammarmusik,
som inspirerats av och benämnts efter kända
tavlor. H. G-t.
*Gascoigne, G., var född 1542.
Gasdrivna automobiler. För drift av
auto-mobiler ha de gasformiga bränslena hittills
haft ganska liten betydelse, enär dylika
äro svårare att medföra på vagnen än
flytande. Under senare år har dock, bl. a.
av handelspolitiska skäl och i samband med
krigsberedskapsåtgärder, ett visst intresse
knutits till kolgasen som motorbränsle.
Kolgasen framställes genom ett fast
bränsles ofullständiga förbränning i en på
vagnen medförd gasgenerator, som vanl.
arbetar med s. k. omvänd förbränning, d. v. s.
med förbränningszonen upptill och
gasbild-ningszonen nedtill i generatorn. Den i
generatorn erhållna gasen renas från fasta och
tjär-artade beståndsdelar, får passera en kylare,
blandas med luft och tillföres motorn.
Kolgasdrift förekommer endast i motorer, som
arbeta med förbränning vid konstant volym
(se Förbränningsmaskin, suppl.),
sålunda enl. samma arbetsprincip som vanliga
förgasarmotorer.
Bästa resultaten ha åtm. i Sverige erhållits
med träkol som bränsle (utomlands ha även
stenkol och brunkol prövats), medan de
oko-lade bränslena medfört stora svårigheter,
beroende på den bildade gasens stora halt av
tjära. Generatorgasens brännbara
beståndsdelar utgöras huvudsaki. av koloxid
(15—-30 %) och väte (5—15 %). En för förbränning
lämplig blandning av kolgas och luft har
endast omkr. 65 % av värmeinnehållet hos en
motsv. blandning av bensin och luft. En
motor, som drives med kolgas, ger därför
väsentligt lägre effekt än en, som drives med bensin.
Härtill bidra även de rätt stora motstånden i
gasgeneratorn och rörledningarna. Å andra
sidan kan man vid kolgasdrift arbeta med
väsentligt högre kompressionsförhållande än
vid bensindrift. Härvid ökas dock trycket och
sålunda även de mekaniska påkänningarna på
motorns olika delar, varför motorer
konstru
erats, lämpade för ett högre
kompressionsförhållande.
Kolgasdriften har även andra olägenheter,
däribland den, att motorns smidighet vid
varierande belastningsförhållanden betydligt
nedsättes, enär den gas, som skall tillföras
maskinen, framställes genom att motorn får
suga en luftström genom generatorn,
renings-och kylningsapparaterna. Vagnens
köregen-skaper bli därigenom väsentligt sämre än vid
bensindrift. Påfyllning av bränsle samt
generatorns skötsel kräva även en viss
uppmärksamhet. I regel åtgå 3—5 min., innan
maskinen kan startas. Bränslepriset är dock
betydligt lägre. Även ur beredskapssynpunkt ha g.
den allra största betydelse, varför försöken
erhållit stöd från statsmakterna, i det att
vissa medel anslagits som lån för anskaffande
av kolgasgeneratorer, varjämte
fordonsskatten för dylika bilar nedsatts till hälften.
For-donsvikten ökas dock icke oväsentligt genom
gasgeneratorn med reningsanläggning. De
svenska konstruktionerna ha kommit mycket
långt och fått rätt vidsträckt användning
även utomlands.
Trots det billiga bränslet lämnar
kolgasdriften ej ett ekonomiskt tillfredsställande
resultat, såvida ej fordonets körsträcka per år
är betydande. Den ekonomiska gränsen beror
dels på förbrukningen samt dels även på
gällande marknadspriser såväl på flytande
bränsle som på kol.
Propån och butan, vilka erhållas som
biprodukter vid framställning av bensin,
begagnas även som bränsle för g. De torde dock
knappast få större användning annat än i
länder, som ha egen raffineringsindustri. Försök
ha även gjorts att driva traktionära motorer
med 1 y s g a s, varvid dock tryck av över 200
kg per cm2 erfordras, vilket gör, att
behållarnas vikt blir betydande i förhållande till
den medförda gasmängden. N. G-n.
*Gaser. Om det hit hänvisade a d i a b a t
se Gas, ovan.
Gasförgiftning kan förorsakas av talrika
ämnen, som vid vanlig temp. äro flyktiga.
Alltefter ämnets egenskaper och verkan kan
symtombilden växla i hög grad. Således utöva
retande gaser sin verkan redan på
andningsvägarna. Ju lättlösligare ifrågavarande
ämnen äro, dess mer begränsas effekten till
de övre luftvägarna. Ammoniakgas retar
sålunda företrädesvis struphuvudet (och ögats
bindehinna), medan ångor av saltsyra,
svavel-syrlighet, klor eller vätesvavla tränga ned i
luftrören (hostretning). Vissa mindre
lättlös-liga hithörande gaser (t. ex. fosgen, jfr G i f
t-gaser) framkalla sent inträdande, farliga
förändringar av cellerna i lungblåsornas
väggar. En annan grupp, kvävande gaser,
förhindrar syrsättningen i kroppen. Detta
kan ske så, att gaserna, ehuru själva
overksamma, finnas närvarande i sådan mängd, att
de uttränga syret ur lungorna. Ex. erbjuda
kvävgas (bl. a. i brunnar, då i särskilda fall
XXII. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
