Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gasförgiftning - *Gasgenerator - Gash - *Gaskell, E. - Gaskrigsprotokollet - *Gasparri, P. - Gasregulator - *Gasskydd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
387
Gasgenerator—Gasskydd
388
Bild 1. Armégasmask m/31, även
avsedd för civilskyddsändamål.
Bild 2.
Gasskydds-kläder.
allt syret i luften förtärts), vätgas och
metan (i gruvor). Av andra gaser verka redan
mycket små koncentrationer kvävande genom
att uttränga syret från dess förening med
hemoglobinet, t. ex. koloxiden (se
Kolosförgiftning), eller genom att hindra
cellernas syrgasupptagande (cyanväte; se C y a
n-väteförgiftning, suppl.). Till flyktiga
ämnen, som kunna ge akuta eller kroniska
förgiftningar, höra vidare eter, kloroform
och många närstående ämnen, anilin (förstör
blodfärgämnet), nitriter o. s. v. Även ångor
av oorganiska ämnen, ensamma el. i organisk
bindning (kvicksilver, arsenik o. dyl.), kunna
ge förgiftningar (vanl. kroniska). Ljd.
*Gasgenerator. Om g. för motordrift se
Gasdrivna automobiler, suppl.
Gash [ga/], it. Gasc, flod i n. ö. Afrika,
Eritrea och Engelsk-egyptiska Sudan.
Upprinner i höglandet s. om Asmara och bildar
under namnet Mareb gränsen mellan Eritrea
och Abessinien. I trakten av Kassala bildar
G. ett bördigt delta och utsinar i öknen.
Deltat har på senare år blivit ett viktigt
bomullsdistrikt.
*Gaskell, E. »Cranford» utkom 1926 i sv.
övers. (»Småstadsliv i Cranford») med inl. av
Klara Johansson. 1932 utgavs G:s
brevväxling med C. E. Norton.
Gaskrigsprotokollet, se R u s t n i n g sb
e-grän sn ing, sp. 1248.
*Gasparri, P., dog 1934; han avgick som
kardinalstatssekr. 1930.
Gasregulator, se L y s g a s, sp. 441.
*Gasskydd. Moderna gasmasker skydda
ögon, andnings- och matsmältningsorgan mot
samtliga kända stridsgaser utom koloxid.
De äro i allm. tvåvägs- eller
ventilgasmasker, d. v. s. utandningen sker genom en
sär
skild gummi- eller glimmerventil. Att
underlätta utandningen har visat sig
erforderligt, sedan andningsmotståndet
i behållaren numera ökats genom
tillkomsten av ett särskilt dimfilter för
upptagande av fasta ämnen i dimform.
Dimfiltret har även ökat behållarens
storlek och tyngd, varför denna numera
i allm. bäres i en särskild väska och
förenas med ansiktsskyddet genom en
slang. Då en mindre behållare anses
vara tillräcklig, t. ex. för civila behov,
fastskruvas densamma dock direkt vid
en på ansiktsskyddet fäst munplatta.
Modellen till svenska arméns nuv.
gasmask fastställdes 1931 (bild 1). G a
s-skyddskläder tillverkas numera i
stor utsträckning av gummityg (bild 2),
vilket lämnar fullgott skydd mot
hud-frätande gaser (senapsgas) under minst
4—5 tim. I flera länder pågå försök att
framställa gasskyddskläder av enklare
och lättare material, t. ex. cellofan eller
impregnerat tyg. Särskilda
gasskyddande emballeringsmateriel ha
utexperi-menterats, t. ex. för livsmedel. Gas
pu
der, gassalvor och saneringsvätskor
användas för at.t förhindra uppkomsten av
skador, om huden träffas av stänk från frätande
stridsgaser. — Användningen av
gasskyddsrum tillmätes numera ökad betydelse.
Rummen avstängas genom gasslussar (bild 3) mer
eller mindre fullständigt från ytterluften. De
anordnas antingen utan eller med lufttillförsel.
I sistnämnda fallet vidtagas särskilda
anordningar för rening av ytterluften, eller också
betryggas syretillförseln från
syrgasbehål-lare eller genom syreavgivande ämnen, t. ex.
oxylit. — Metoderna för såväl indikering
(fastställande om gas finnes) som sanering
(rening) ha förbättrats. Indikeringen kan
ske genom lukten, varvid man söker att genom
Bild 3. Exempel på gassluss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
