Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Gasskydd - Gasskärning, Gassvetsning - Gassner, Gustav - *Gasstrid - Gastoué, Amédée - Gastrophilus - Gata
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
389
Gasskärning—Gata
390
korta andetag genom näsan fastställa om
luften har en egendomlig lukt eller en sådan
inverkan på smaken, att närvaro av
strids-gas därigenom kan misstänkas. Dessutom
användas andra indikeringsmetoder, vilka
i allm. grunda sig på de färgreaktioner, som
uppstå, om stridsgaserna komma i beröring
med vissa ämnen. Sanering innebär
rengöring från stridsgas och kan utföras såsom
undandrivning, förstöring eller isolering av
gasen. Undandrivning sker i allm. genom
väd-ring eller spolning, förstöring genom
användning av kemiska saneringsmedel (klorkalk,
kloramin m. m.) eller bränning med mycket
het låga och isolering genom grävning eller
överbroning av område, belagt med
kvar-liggande gas. Sanering av personal och djur
benämnes ofta avgasning. Jfr även Civilt
luftskydd, suppl. G. Th.
Gasskärning, Gassvetsning, se
Svetsning, även i suppl.
Gassner, Gustav, tysk växtfysiolog och
-patolog (f. 1881). Var 1907—10 prof, i
botanik vid lantbrukshögskolan i Montevideo, blev
1915 prof, vid univ. i Rostock och kallades
1918 till prof, i botanik och dir. för botaniska
trädgården vid tekn. högskolan i
Braun-schweig. G. organiserade där Institut für
landwirtschaftliche Botanik i
Braunschweig-Gliesmarode, numera Zweigstelle der biologi
schen Reichsanstalt für Forst- und
Landwirt-schaft. Av politiska skäl lämnade han 1933
Braunschweig och kallades 1934 till ledare för
turkiska växtskyddsanstalten i Ankara. G:s
första arbeten röra ren växtfysiologi, men
snart övergick han till studiet av
växtsjuk-domarna och deras bekämpande,
frosthärdighets- och groningsfysiologiska
undersökningar och har därvid hittills gjort sina största
insatser. Under krigsåren sysslade han
dessutom framgångsrikt med
bakteriologisk-sero-logiska problem. Mest känd är G. för sina
mångsidiga och grundliga undersökningar av
såväl de praktiskt viktiga rost- och
sotsjukdomarnas fysiologi och utveckling som dessa
farsoters bekämpande genom betning och
im-munitetsförädling. G. N.-L.
*Gasstrid. Genom internationell
överenskommelse av 1925, det s. k.
gaskrigs-protokollet, har användningen av
kemiska stridsmedel förbjudits. Protokollet,
vilket ratificerats av Sverige men icke av
vissa andra (huvudsaki. utomeuropeiska)
stater, är grundat på reciprocitetsprincipen:
använder den ena parten kemiska stridsmedel,
är den andra oförhindrad att tillgripa dylika.
Till följd av det ringa värde man ansett sig
böra tillmäta protokollet såsom
säkerhetsgaranti pågår f. n. i åtskilliga länder en livlig
försöksverksamhet i fråga om stridsgaser och
dessas användning, vilken kan anses ha
givit resultat särskilt i det hänseendet, att
gasernas upptäckande och oskadliggörande ha
försvårats. Asikterna om användbarheten av
olika metoder för gasstridens
ut
kämpande ha förändrats sedan tiden
närmast efter världskriget, då erfarenheterna
från ställningskriget präglade uppfattningen.
Man tar numera i första hand sikte på de
förfaringssätt, vilka kunna komma till
användning i rörligt krig. Gasblåsningen
i den form densamma förekom under
världskriget anses ha spelat ut sin roll; som
ersättning kunna bärbara gasfacklor, utvecklande
arsinmoln, komma till användning. G a s b
e-skjutning med art i 11 eripjäser
anses jämväl ha minskat i betydelse på
grund av svårigheten att under rörligt krig
tillgodose ammunitionsbehovet. Man bortser
dock icke från möjligheten, att huvuddelen av
eller all artilleriammunition kan komma att
förses med en mindre laddning stridsgas,
t. ex. arsin. Gaskastarna anses
fortfarande vara av värde, särskilt sedan de gjorts
rörligare och erhållit ökade skottvidder (över
4,000 m). Gasbeläggning på
platsen och från luften tillmätes en
betydande roll. För gasbeläggning på platsen ha
konstruerats bärbara béhållare, från vilka
stridsgasvätska utsprutas. Sådan
gasbeläggning kan jämväl tänkas utförd genom
sprängning av gasminor eller, särskilt i fråga om
vägar, utspridning från motorfordon.
Gasbeläggning från luften kan utföras genom
fällning av bomber, innehållande kvarliggande
eller möjl. försvinnande stridsgaser, eller
också genom direkt utspridning av
stridsgasvätska (fasta stridsgasämnen) från på
flygvapnet anbragta behållare. Mot mål med
begränsad utsträckning torde direkt utspridning från
flygplan kunna äga rum på höjder intill
1,000 m. G. Th.
Gastoué [-toe’], A m é d é e, fransk
musikhistoriker (f. 1873). Är verksam i Paris som
kyrkokapellmästare samt lärare i gregoriansk
sång vid Schola cantorum och katolska univ.
Kännare särskilt av äldre kyrkomusik, har G.
utgivit bl. a. liturgiska sånger och en med
musikpaleografisk orientering inledd
»Cata-logue des manuscrits de musique byzantine ...
des bibliothèques publiques de France» (1907).
Bland övriga arbeten märkas »L’art
grégo-rien» (1911) och »La vie musicale de 1’église»
(1929). Han har också komponerat
kyrkomusik. H. G-t.
Gastro’philus, se Styngflugor.
*Gata. Genom stadsplanelagen 29 maj 1931
ha i Sverige de städer, som hittills påtagit
sig kostnaderna för g:s iordningställande,
be-retts möjlighet att inom viss, bestämd ram
uttaga bidrag härtill av tomtägarna. För en
reglering av denna bidragsskyldighet ha
stadsfullmäktige erhållit befogenhet att anta
s. k. gatukostnadsbestämmelser, vilka dock
skola underställas K. m:ts prövning i de fallr
där på tomtägare lägges skyldighet, som
tidigare icke ålegat honom. — I de moderna
stadsplanerna söker man alltmer genomföra
en differentiering av trafiklederna, så att en
särskild, bredare gatutyp skapas för den ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
