Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gata - Gates, Arthur Irving - Gates, Reginald Ruggles - *Gathenhielm, L. - *Gatjina - *Gatläggning - Gatooma - Gattermann, Ludwig - Gatti, Angelo - Gatti, Guido Maggiorino - Gatti-Casazza, Giulio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
391
Gates—Gatti-Casazza
392
Bild 1. Gatubelysning, utförd med spännsystem och armatur med
cpal-glasreflektorer. Lägg märke till husfasadernas belysning.
nomgående, större trafiken, medan de g., som
huvudsaki. skola tjäna såsom tillfarter till
fastigheterna, göras väsentligt smalare. På
de senare g. medgivas även brantare lutningar
än på de förstnämnda. Även i fråga om
utnyttjandet av g:s körbana åstadkommes
numera ofta en differentiering genom
uppdelning av denna i bestämda, i vissa fall helt
avskilda utrymmen för de olika trafikslagen,
särskilda cykelbanor, spårväg på egen
banvall m. m. (se även plansch vid sp. 388). F. Br.
Gates [geits], Arthur Irving,
nordamerikansk psykolog och pedagog (f. 1890),
prof, vid Columbiauniv. i New York. G. har
skrivit bl. a. »Improvement of reading» (1927),
»New methods in primary reading» (1928) och
»Interest and ability in reading» (1930). Bjstm.
Gates [géits], ReginaldRuggles,
brittisk-kanadensisk botanist och cellforskare (f.
1882), sedan 1921 prof, vid King’s college i
London. G. var en av de första, som
underkastade H. de Vries’ försöksväxt Oenothera
Lamarckiana cytologiska undersökningar,
vilka han efter hand fortsatt och kompletterat.
Han har därvid funnit, att många s. k.
mutationer hos denna växt bero på tillkomsten av
■en extra-kromosom, vissa andra på
fördubbling av hela kromosomsatsen. G. lämnade även
•en första, ofullständig beskrivning av den ur
ärftlighetssynpunkt viktiga s. k.
kedjebild-ning, som kromosomerna uppvisa hos dessa
växter, dock utan att komma fenomenets
verkliga betydelse på. spåren. O. H-n.
*Gathenhielm, L., var som kapare själv till
sjöss redan sommaren 1711 men kom i
klammeri med myndigheterna både 1712 och 1713.
Sägnen om G:s och hans hustrus
marmorkistor i Onsala är oriktig. Kistorna äro 1718
inköpta från Holland av G:s änka. — Litt.:
B. Hildebrand, »L. G. i historien och sägnen»
^i Personhist. Tidskr. 1928); J. Liedgren i
Personhist. Tidskr. 1934 (tr.
1935); H. Almquist, »Göteborgs
historia», 2 (1935). B. H-d.
*Gatjina heter sedan 1929
off. Kr asnogvardej sk och
hade 31,200 inv. 1933.
*Gatläggning, se även Väg
och Asfaltbeläggningar,
suppl.
Gatooma [-tå’ma], stad i
Syd-rhodesia, Centralafrika, 130
km v. s. v. om Salisbury, vid
järnvägen till Bulawayo; 1,737
inv. (1931), därav 587 vita.
Centrum för Sydrhodesias
rikaste guldfält.
Ga’ttermann, Ludwig, tysk
kemist (1860—1920), från 1900
prof, i kemi och teknologi vid
univ. i Freiburg im Breisgau.
G. har författat en utmärkt
handledning i organisk syntes,
»Die Praxis des organischen
Chemikers» (1894; 24 :e uppl.,
utg. av H. Wieland, 1935); hans
undersökningar gälla syntesen av aromatiska
aldehy-der och den elektrolytiska reduktionen av
nitroföreningar. G. S-ck.
Ga’tti, A n g e 1 o, italiensk författare (f.
1875), först prof, vid krigsskolan i Turin.
Medlem av högsta kommandot under
världskriget 1917, var G. Cadornas sekr. och
närmaste rådgivare under återtåget efter
Caporetto och avancerade till general. G.
är en mycket betydande militär
historiker och kritiker med arbeten som
»LTta-lia in armi» (1915), »Le presenti
condi-zioni della Germania» (1916), »Uomini e
folie di guerra» (1921), »Nel tempo della
tor-menta» (1923), »Uomini e folie
rappresenta-tive» (1925), »La parte dellTtalia» (1926)
m. m. Den självbiografiska romanen »llia ed
Alberto» (1930) är ett av den moderna
italienska prosans främsta verk. G. B-h.
Ga’tti, Guido Maggiorino, italiensk
musikskriftställare (f. 1892), är sedan 1925
chef för Turinoperan. G. utgav 1913—15
tidskr. La Riforma Musicale och grundade
1920 i Turin tidskr. Il Pianoforte, som 1928
ombildades till den av G. likaledes utg. La
Rassegna Musicale. G. har särskilt framträtt
som förespråkare för nutida italiensk musik
och bl. a. utgivit en Bizetbiogr. (1914),
»Musi-cisti moderni dTtalia e di fuori» (1920; 2:a
uppl. 1925), en studie över I. Pizzettis verk
(1935) och »Dizionario di musica» (1925; 3:e
uppl. 1930; tills, m. A. Della Corte). H. G-t.
Ga’tti-Casazza [-a’tsa], G i u 1 i o,
italienskamerikansk operaledare (f. 1869). Impressario
sedan 1893, var G. 1898—1908 artistisk och
administrativ ledare för Scala i Milano och
därefter till 1935 i samma egenskap verksam vid
Metropolitan i New York, vilken scen under
hans chefskap hade en glanstid. H. G-t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
