Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Genèvekonventionen - Gennevilliers - Gennrich, Friedrich - Genomträngande strålning - Genossenschaft deutscher Bühnenangehörigen - *Gent - Gentile, Giovanni - Gentlemen’s agreements
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
405
Gennevilliers—Gentlemen’s agreements
406
ser om luftfartyg för sjuktransporter.
Användningen av röda halvmånen och röda
lejon- och soltecknet som kännetecken medgavs
för de länder, som redan använda dessa
tecken (jfr Röda korset).
Samtidigt antogs också en konvention om
krigsfångars behandling, vilken
skall vara tillämplig på alla personer,
tillhörande de krigförandes stridskrafter, som
tillfångatagits vid krigsoperationer, och
innehåller detaljerade bestämmelser om
krigsfångars rättsliga ställning, om fångläger, om
hemsändande av sjuka och svårt sårade, om
krigsfångars omhändertagande i neutralt
land, om byråer för bistånd åt och
upplysningar om krigsfångar o. s. v. T. G-l.
Gennevilliers [^änvilie’], stad i fr. dep.
Seine, n. förstad till Paris; 27,250 inv. (1931).
Stor elektrisk kraftcentral; tillv. av
automo-biler.
Gennrich [gä’nri^], Friedrich, tysk
musikhistoriker (f. 1883). Studerade i
Strass-burg och Paris musikvetenskap och romansk
filologi; undervisar sedan flera år (e. o. prof.
1935) i dessa ämnen vid univ. i Frankfurt a.
M. Auktoritet på den medeltida monodiens,
särskilt trubadur- och trouvèremusikens,
område, har G. jämte talrika avh. i
facktidskrifter författat programskriften
»Musikwissen-schaft und romanische Philologie» (1918),
»Grundriss einer Formenlehre des
mittelalter-lichen Liedes als Grundlage einer
musikali-schen Formenlehre des Liedes» (1932) m. m.
Därjämte har han utgivit »Rondeaux, Virelais
und Balladen» (2 bd, 1921—27; Gesellschaft
für Romanische Philologie, bd 43, 47). H. G-t.
Genomträngande strålning, dets. som
ultra-strålning (se d. o., även i suppl.).
Genossenschaft deutscher
Bühnenangehö-rigen [gonå^onjaft dåTtJor by’non-], de tyska
scenkonstnärernas fackliga sammanslutning,
bildad i Weimar 1871. G. har sitt säte i
Berlin och omfattade 1934 omkr. 7,000 medl.
Dess organ var 1910—32 Der Neue Weg. G.
lägger huvudvikten på skyddandet av de
anslutnas anställnings- och arbetsförhållanden,
rekrytering, pensionering o. s. v. Tills, m. det
österrikiska skådespelarförbundet och de
tyskspråkiga skådespelarförbunden i
Tjeckoslovakien och Schweiz tog G. initiativet till
den första internationella
skådespelarkongres-sen i Berlin 1926, som ledde till bildandet av
Internationella skådespelarunionen. G. K-g.
*Gent hade 168,319 inv. 1934, med
förstäderna 217,197 inv. Univ. är sedan hösten 1930
rent flamländskt och hade 1,526 stud. 1934/35.
Genthle [d-gen-], Giovanni, italiensk
filosof och politiker (f. 1875), prof, i filosofiens
historia i Palermo 1906—14, Pisa 1914—17,
Rom 1917—26. G. grundade 1925 vid Roms
univ. den Scuola di filosofia, som han
fortfarande leder, och övertog 1926 professuren i
filosofi. Okt. 1922—juli 1924 var han
Musso-linis förste undervisningsminister, blev 1922
senator, 1925 president för »de adertons kom-
mitté», som reformerar Italiens konstitution
enl. fascismens krav, och s. å. president för
Istituto nazionale fascista di cultura samt
ledare för »Enciclopedia italiana». Han
redigerar sedan 1920
Gior-nale Critico della
Filosofia Italiana. För
G. äro filosofiens
historia och filosofi
identiska. Han ställer
näml. ej antitesen
jaget och icke-jaget
utan handlingen som
konkretion och
handlingen som
abstraktion från sig själv,
världen som något
som göres och
värl
den som är. Antitesens syntes är det
konkretas eviga återkomst över det
abstraktas eviga död (och odödlighet i döden).
Därav följer G:s oavlåtligt upprepade maning
att farsi (att växa), och sålunda faller hans
främsta insats inom pedagogiken. Som
undervisningsminister utförde G. den mest
genomgripande förändring italienskt
uppfostrings-väsen undergått efter 1859. Och även sedan
han de senaste åren skjutits en smula åt
sidan, står han lika aktiv, lika stridslysten i
spetsen för en minoritet inom fascistpartiet.
Medan fascismen realiter förnekar bestämt
fastslagna dogmer, är G. dess oförtrutne
teoretiker, som i bl. a. »Che cos’è il fascismo»
(1924) och »Fascismo e cultura» (1928) byggt
upp ett detaljerat system, vilket visserligen
erkänts officiellt men som de flesta fascister
äro okunniga om och likgiltiga för. Bland G:s
mycket intressanta pedagogiska skrifter
märkas »Sommario di pedagogia come scienza
fi-losofica» (2 bd, 1913—14; 3:e uppl. 1924), »La
riforma delFeducazione» (1920; 3:e uppl.
1928) och »Educazione e scuola laica» (1921;
4:e uppl. 1932). Han har även utgivit bl. a.
»La filosofia di Marx» (1899), »I problemi
della scolastica e il pensiero italiano» (2 :a
uppl. 1923), »Le origini della filosofia
con-temporanea italiana» (1917—23), »G. Bruno»
(2:a uppl., 3 bd, 1925) och »Gli albori della
nuova Italia» (2 bd, 1923). G:s »Opere
com-plete» började utgivas 1928. — Litt.: E.
Chiocchetti, »La filosofia di G. G.» (2: a uppl.
1926); U. Spirito, »L’idealismo italiano e i suoi
critici» (1930; med god bibliogr.); U.
Frascha-relli, »La riforma Gentile e la nuova anima
della scuola» (1924). G. B-h.
Gentlemen’s agreements [d$e’ntlmonz [-ogrT-monts],-] {+ogrT-
monts],+} eng., »överenskommelse herrar
emellan», en term, som ofta brukas för att
beteckna överenskommelser inom
affärsvärlden och politiken, vilka ej avfattas i
formliga kontrakt eller dokument och vilkas
fullgörande alltså helt beror av vederbörande
parters goda vilja och hederskänsla. Genom
ett sådant reglerades t. ex. stålprisen i U. S. A.
under flera år. Inom de mellanstatliga
förbin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
