Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gentlemen’s agreements - *Gentz, F. v. - *Genua - Geobotanik - *Geodesi - Geofiler - *Geofysik - *Geografi - *Geografiska kongresser - *Geografiska sällskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
407
Gentz—Geografiska sällskap
408
delserna vila avtal ofta endast på g.; så t. ex.
begränsades invandringen av japaner till U.
S. A. 1907—24 genom g., och vissa
ickepermanenta platser i N. F-.s råd äro genom g.
förbehållna vissa grupper av stater. G. H-n.
*Gentz, F. v. Litt.: G. Schwaln, »Studien
zu Friedrich von Gentz» (1930); C. S. B.
Buck-land, »F. v. Gentz’ relations with the british
government 1809—12» (1933).
*Genua. 2. G. hade 637,866 inv. 1935.
Hamnens utvidgning pågår; bl. a. har en v.
fortsättning av Bacino Vittorio Emanuele III,
Bacino Mussolini, anlagts, och fullt utbyggd
skall hamnen sträcka sig ända till Voltri.
1934 ankommo 6,270 fartyg om 10,8 mill. ton;
den lossade godsmängden uppgick till 6,2 mill.
ton, den lastade till 1,1 mill. ton. G. har
flyghamn för hydroplan (vid Bacino Mussolini)
och rundradiostation. S. F.
Geobotanik, se Växtgeografi.
*Geodesi. Av stor betydelse för g:s
utveckling i de nordiska länderna har bildandet
av Baltisk-geodetiska kommissionen varit.
På initiativ av I. Bonsdorff konstituerades
denna i Helsingfors 1924 med uppgift att
skapa ett gemensamt triangelnät runt
Östersjön samt verkställa geofysiska
undersökningar (tyngdkraftsmätningar m. m.) i
samband därmed. Anslutna äro Danmark,
Danzig, Estland, Finland, Lettland, Litauen,
Polen, Ryssland (sedan 1929), Sverige och
Tyskland. K. Rn-
Geofller, se Geofyter.
*Geofysik. Litt.: B. Gutenberg, »Lehrbuch
der Geophysik» (1928); ledande tidskr.
Ger-lands Beiträge zur Geophysik (1887 ff.).
*Geografi. Genom utvecklingen av
moderna uppfinningar och hjälpmedel (flyg, flygkar
-tering, radio m. m.) och en alltmer förbättrad
reseteknik har kännedomen om anekumenen
(den obeboeliga delen av jorden) nått ett
sådant stadium, att g. inom detta
forskningsområde kunnat vidga sin uppgift från den
rent kartografiska och deskriptiva till det
mer fördjupade vetenskapliga studiet. Detta
innebär, att fysisk g. här söker arbeta
med samma precision efter de exakta
vetenskapernas metoder som inom kulturområdena.
Den humanistiska grenen av g., a n t r o p
o-geografien (eng. human geography, fr.
géographie humaine), har alltmer inriktats på
kulturlandskapet som forskningsobjekt, dess
successiva omdaning från naturlandskap,
människans utnyttjande av naturen och
hennes förhållande till den geografiska miljön. I
sin trängre bemärkelse av
kulturgeografi sysslar denna gren av g. med sådana
företeelser, som stamma från det mänskliga
kulturarbetet, näringsliv, samfärdsel,
bosättning och samhällsbildningar av olika slag,
landbebyggelse och stadsbebyggelse. Detta har
lett till mer ingående regionala och lokala
studier, baserade på ett djupare inträngande i
tillgängligt urkundsmaterial av historisk,
kartografisk och kameral art. Nutidens
star
ka ekonomiska studieintressen ha också
stimulerat den del av kulturgeografien, som
benämnes ekonomisk g., vilken särskilt i
U. S. A. nått en betydande utveckling. Över
huvud gör sig tendensen till specialisering
inom ämnets olika delar starkt gällande.
Geomorfologien har befäst sin ställning
som den viktigaste grenen av fysisk g. I
U. S. A. är Douglas V. Johnson den
främste företrädaren för den från W. Morris
Davis utgångna skblan, i Tyskland har den
moderna geomorfologien särskilt befordrats
av W. P e n c k. För den på arkivaliskt
källmaterial och historiskt-geografiskt studium
stödda regionala forskningen i synnerhet inom
bebyggelsegeografien har bl. a. R. • G r a
d-m a n n blivit en målsman. Gentemot
dogmatiska och till ytterligheter gående
reformförsök inom metodologien, särskilt framträdande
i Tyskland och bl. a. syftande till att göra g.
oberoende av hjälp vetenskaperna, har A.
Hettner m. fl. hävdat den allmänna g:s
nödvändighet och betonat helhetssynpunkten.
Den franska geografiska skolan, grundlagd av
P. Vidal de Lablache, har vidare
utvecklats av hans lärjungar, bl. a. E. de
Martonne och A. Demangeon; den
förre företräder den fysisk-geografiska
riktningen, medan den senare fortsätter skolans
humanistisk-geografiska traditioner, särskilt
inom modern bebyggelsegeografi.
Även i Sverige utvecklas g. vid univ. och
högskolor efter här antydda riktlinjer. En
betydande insats, särskilt i ekonomisk g., har
gjorts av G. Andersson, och S. De G e e r
vann internationellt erkännande för sitt
arbete för den vetenskapliga kartografien i
samband med befolkningskartor. — Sedan 1 juli
1935 är Sverige anslutet till Union
interna-tionale géographique (se Geografiska
sällskap, nedan).
Nyare litt.: P. Michotte, »L’orientation
nou-velle en géographie» (i Bulletin de la Société
Royale Beige de Géographie 1921 och 1922); P.
Vidal de Lablache, »Principes de géographie
humaine», utg. efter författarens manuskript
av E. de Martonne (1922); E. Banse, »Die
Géographie und ihre Probleme» (1932); A.
Penck, »Neuere Géographie» (i Zeitschrift der
Gesellschaft für Erdkunde zu Berlin,
Sonder-band 1828/1928, 1928); A. Hettner, »Unsere
Auffassung von der Géographie» (i
Geographi-sche Zeitschrift 1929). M.
*Geografiska kongresser. Internationella g.
ha hållits 1928 i London och Cambridge,
1931 i Paris och 1934 i Warszawa (se Ymer
1928, 1931 och 1934 samt de off.
redogörelserna). 1933 höllos de första svenska ge ogr a
f-dagarna i Stockholm på initiativ av
Geografiska förbundet, vilka upprepas vartannat år
(1935 i Lund; 1937 planerade till Göteborg;
se Ymer 1933 och 1935). G. R-ll.
*Geografiska sällskap. En internationell
sammanslutning för geografi, Union
interna-tionale géographique, bildades 1922 men var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
