Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Geografiska sällskap - Geokemi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
409
Geokemi
410
före 1931 ej öppen för de forna
centralmakterna. Till denna union anslöts Sverige 1935.
S. å. voro inalles 25 stater anslutna till
unionen. •—- I Sverige ha tillkommit Göteborgs
geografklubb (1930) och Geografilärarnas
förening (1933). Kartografiska sällskapet (se d.
o.), Svenska geofysiska föreningen (se G e
o-fysiska föreningen) och Geografiska
förbundet ha vardera en representant i
styrelsen för Svenska sällskapet för
antropologi och geografi fr. o. m. 1933. — Den
franska tidskr. La Géographie upphörde 1931 och
efterträddes av Terre, Air, Mer. La
Géographie. Revue Mensuelle, utg. av Société
d’éditions géographiques, maritimes et
colo-niales. Bibliotheca Geographica i Berlin
upphörde 1912. Det Norske Geografiske Selskabs
Aarbog upphörde 1921; sedan 1926 utges Norsk
Geografisk Tidsskrift. American geographical
societys publikation Bulletin efterträddes
1916 av The Geographical Review; därjämte
utger sällskapet specialpublikationer.
National géographie society har utvecklats oerhört
och hade 1935 över 1 mill. medl., därav 150,000
utanför U. S. A. Bl. a. har sällskapet bekostat
stora forskningsexpeditioner (även
stratosfärflygning och djuphavsundersökningar, bl. a.
W. Beebes, se d. o., suppl.); dess tidskrift,
National Géographie Magazine (1889 ff.), är
världens främsta geografiska bildmagasin. Det
australiska geografiska sällskapet har nu
självständiga föreningar i Melbourne, Brisbane
och Adelaide men ej i Sydney, där Royal
anthropological society of Australasia verkar
sedan 1898. Utöver i bd 8 nämnda g. må
framhållas i Schweiz Société de géographie de
Genève (1858), som bl. a. utger tidskr. Le Globe
(sedan 1860); i Spanien Sociedad geografica
nacional (1876), som utger Boletfn (sedan
1876); i Tjeckoslovakien Ceskoslovenskå
spo-lecnost zemépisnå (Tjeckoslovakiska
geografiska sällskapet; 1894; förr kallat Böhmische
Gesellschaft für Erdkunde), som utger
Sbor-nik (sedan 1895); i Polen Polskie towarzystwo
geograficzne (Polska geografiska sällskapet;
1918), som utger Przeglad Geograficzny
(sedan 1918), samt i Sovjetryssland Vsesojuznaja
nautjnaja assotsiatsija vostokovedenija
(Vetenskapliga sällskapet för forskningar
rörande östern) el. Vnav (1921), som utger Novyj
Vostok (Nya östern). G. R-ll.
Geokemi. G:s uppgift är att söka vinna
kännedom om jordklotets kemiska
sammansättning samt att formulera de lagar, enl.
vilka de olika kemiska grundämnena äro
fördelade i jorden. G. i vidsträcktare mening
studerar även meteoriternas och de främmande
himlakropparnas kemiska sammansättning
och kan i viss mån sägas eftersträva
kännedom om grundämnenas fördelning i
universum. G:s experimentella underlag utgöres i
främsta rummet av mineral- och
bergartsana-lyser samt analyser av vatten och av jordens
atmosfär. Den bygger även på analyser av
meteoriter samt på uppgifter om den kemiska
sammansättningen av himlakropparnas yttre,
lysande delar, grundade på spektralanalys.
Det stora material av analyser av ovan nämnt
slag, som numera står till buds, lämnar en
även för de sällsyntare grundämnena ganska
detaljerad föreställning om jordklotets och
himlakropparnas genomsnittliga kemiska
sammansättning. I tab. finnes en översikt
(enl. W. och I. N o d d a c k) över
grundämnenas frekvens i jordskorpan samt i meteoriter.
Med jordskorpan menas i detta sammanhang
vår planets yttersta fasta skikt ned till ett
djup av 16 km, vartill lagts vatten och luft.
Frekvensen av ett visst grundämne kan
uttryckas såsom förhållandet mellan antalet
atomer av detta grundämne och antalet av
samtliga atomer i jordskorpan, resp,
meteoriterna. Dessa bråk äro uppförda i
kolumnerna 3 och 4. I kolumn 5 är förhållandet
mellan frekvensen i jordskorpan och
frekvensen i meteoriterna uppfört. Detta förhållande
(Q) är i viss mån ägnat att belysa frågan om
grundämnenas frekvens i jordskorpan,
jämförd med deras fördelning i universum. G:s
samlade erfarenhetsmaterial har lagts till
grund för spekulationer om grundämnenas
fördelning i jordens inre, för oss otillgängliga
delar, liksom även om jordklotets
bildnings-historia. Då jordens spec. v. är 5,56 men
jordskorpans genomsnittliga spec. v. endast 2,5,
måste i jordens inre tunga grundämnen vara
anrikade. I senare tider har särskilt V. M.
Goldschmidt sökt att ur geokemiska
data komma fram till en föreställning om
hela jordklotets kemiska byggnad, varvid han
utgått från det Kant-Laplaceska antagandet,
att jorden kondenserats ur en gasboll, och
dessutom särskilt byggt på erfarenhet vid
metallurgiska processer (jfr Jorden, bild 9,
sp. 1174). W. och I. Noddack ha däremot i
viss mån anslutit sig till den Ch a m b
erlin- Moul t on ska s. k.
planetesimalteo-rien och anta, att jordklotet småningom eller
periodiskt uppbyggts av meteoriter eller
meteoritstoft.
Den lokala fördelningen av grundämnena
i jordskorpan har varit föremål för ingående
undersökning från geokemisk sida. Särskilt
ha V. M. Goldschmidt och hans skola samt W.
och I. Noddack här nedlagt ett
utomordentligt betydelsefullt arbete. Vid analytisk
bestämning av mycket små halter av
grundämnen måste härvid de gängse kemiska
analysmetoderna kompletteras med spektrografiska
(röntgen- och kvartsspektrografi). Denna gren
av geokemien äger stor praktisk betydelse, då
det gäller att lokalisera små mängder av
sällsynta och värdefulla ämnen. Bland andra
problem, vilka sysselsätta den geokemiska
forskningen, må nämnas vissa grundämnens
kretslopp i den oorganiska och organiska
naturen (W. J. V e r n a d s k y, V. M.
Goldschmidt m. fl.). Goldschmidt har även sökt
tillämpa kristallografiens resultat om olika
atomslags utrymme i kristallstrukturen för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
