Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gestaltkvalitet - Gestaltpsykologi el. Helhetspsykologi - Gestapo - *Getskötsel - Getter (substans) - Getz, Eyvind - *Gewandhauskonserterna - Gewertz, Charles Ehrnfrid M:son - *Gevärsgranat - Gevärskompani - Geyser, Joseph - Ghardaïa - Ghasal, Isabel (Isabella Marguerite Joséphine Öhman, f. Gazola-Bey) - Ghazi I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
421
Gestaltpsykologi—Ghazi I
422
helheten »kvadrat». Denna egenskap är g.
På samma sätt utgöres en melodi icke blott
av uppfattningen av en serie på varandra
följande toner. Den nytillkommande egenskap,
som präglar upplevelsen »melodi», är just g.
Jfr Gestaltpsykologi, nedan. Bjstm.
Gestaltpsykologi el.
Helhetspsykologi, en i modern psykologi betydande
forskningsriktning, som framträtt i skarp
opposition mot den äldre associations- och
mosaikpsykologien. Den senares lära, att själslivet
är uppbyggt av fristående enkla element
(förnimmelser, föreställningar etc.), bestrides av
gestaltpsykologerna, vilka göra gällande, att
dessa element bli begripliga blott genom de
helhetssammanhang (»gestalter»), i vilka de
ingå såsom delar (jfr Gestaltkvalitet,
ovan). De förnämsta företrädarna för g. äro
M. Werthheimer, K. Koffka och W. Köhler.
— Litt.: M. Werthheimer, »Über
Gestalt-theorie» (1925); W. Köhler, »Die physischen
Gestalten in Ruhe und im stationären
Zu-stand» (1920); K. Koffka, »Die Grundlagen
der psychischen Entwicklung» (2 :a uppl.
1925); A. Nyman, »Nya vägar inom
psykologien» (1934). Bjstm.
Gestapo, förk. för Geheimes
Staatspolizei-amt, hemliga statspolisämbetet, den politiska
polisen i Tyskland. G. har bl. a. till uppgift
att övervaka antinazistisk opposition inom
landet.
*Getskötsel. I Sverige har g. gått
ytterligare tillbaka (vid husdjursräkningen 1932
funnos endast 50,000 getter), men kvalitativt
har getstocken förbättrats. I Norrlandslänen,
där g. har sin största omfattning, hållas
hu-vudsakl. svenska lantrasgetter, medan i
Sydsverige Saanenrasen är vanligast.
Sedan 1930 utgår statsunderstöd för
get-avelns befrämjande: upprätthållande av
get-avelsstationer, understöd till bockföreningar
samt för uppläggandet av riksstambok över
avelsdjur. 1934 funnos inom Västernorrlands,
Jämtlands och Västerbottens län 7
getav e 1 sstationer (den första upprättad
1931) med sammanlagt 7 handjur och 147
hondjur över ett år gamla, samtliga av
svensk lantras. Varje getavelsstation
erhåller vid bildandet ett organisationsanslag samt
därefter ett årligt anslag. Statsunderstödd
bockförening (med vanl. 1 bock) skall
ha minst 5 medl. och äga minst 20
registrerade hondjur. Föremål för
stamboks-föring äro endast djur, som tillhöra
getavelsstation. I. J-n.
Getter [ge’to], eng., substans, som man låter
kondenseras på väggarna av ett vakuumrör
för att genom absorption av restgaser
förbättra vakuet. Som g. nyttjas bl. a.
magnesium och kalcium. Sv. B-r.
Getz [gets], Eyvind, norsk jurist och
politiker (f. 1888), son till B. G.;
höiesteretts-advokat i Oslo sedan 1920. G. är sedan 1917
medlem av Oslo stadsfullmäktige, där han
var v. ordf. 1927—28 och ordf. 1932—33. Han
har varit stortingsman (höger) 1925—27 och
sedan 1934. W-tK.
*Gewandhauskonserterna ha senare letts
av Furtwängler, B. Walter och (sedan 1934)
Abendroth.
Gewertz, Charles Ehrnfrid M : so n,
ingenjör, universitetslärare (f. 1894 18/2), blev
1923 civilingenjör vid Tekn. högskolan och
1932 doctor of Science vid Massachusetts
in-stitute of technology. G., som 1923—27 var
ingenjör hos ASEA och 1927—33 arbetade
vid olika forskningsinstitut i Amerika, är
sedan 1933 prof, i elektrisk teknologi vid
Chu-lalongkornuniv. i Bangkok, Siarn, och
föreståndare för elektrotekniska fackskolan där.
G. har i sina skrifter företrädesvis
behandlat den elektriska kraftöverföringens
problem. E. Hlr.
*Gevärsgranat. Den svenska har en vikt
av 350 g och en sprängladdning av 70 g. De
flesta utländska g. äro numera konstruerade
för utskjutning ur ett utskjutningsrör, som
anbringas på sidan om gevärspipan.
Drivkraften erhålles därigenom, att krutgasen
från ett vanligt gevärsskott genom ett
gasuttag ledes in i utskjutningsröret. R. Å.
Gevärskompani. I krigsorganiserad svensk
infanteribataljon ingår jämte 3
skyttekompa-nier (se d. o., suppl.) m. m. ett g., bestående
av kompanistab, två gevärsplutoner och
kompanitross, sammanlagt omkr. 125 man, 9
hästar, 3 vagnar och 2 kärror. I g:s beväpning
ingå huvudsaki. gevär och kulsprutegevär
men icke tunga vapen. — Jfr Sverige,
försvarsväsen, suppl. C. A. E.
Geyser [gaFzer], J o s e p h, tysk katolsk
nytomistisk filosof (f. 1869), prof, i Freiburg
im Breisgau 1917. Bland G:s skrifter, som
väsentligen behandla logiska,
kunskapsteoretiska och psykologiska frågor, märkas »Neue
und alte Wege der Philosophie» (1916),
»Grundlegung der Logik» (1919),
»Erkenntnis-theorie» (1922) och »Das Gesetz der Ursache»
(1933). G. O-a.
Ghardaia [-aia’], ett av Sydterritorierna,
Algeriet, s. om dep. Alger; 83,462 km2, 144,336
inv. (1931), därav 1,635 vita. Huvudstad är
Laghouat (se d. o.). Staden G. (omkr. 11,000
inv.), vid Oued Mzab, är viktig som
garnisonsort och turistcentrum samt är huvudorten
för den märkliga berberstammen Beni Mzab.
Ghasal, I s a b e 1, artistnamn för
Isabella Marguerite Joséphine ö h m a n,
f. Gazola-Bey, persisk-svensk sångerska
(f. 1896 18/12), sedan 1928 g. m.
operasångaren M. öhman. Efter sångstudier för Hertha
Dehmlow i Berlin debuterade G. 1928 som
konsertsångerska där och följ, år som
Dja-mileh på Hamburgoperan. Hon har flera ggr
konserterat i Stockholm och Göteborg och
gästspelade 1935 som Aida på Kungl. teatern
i Stockholm. H. G-t.
Ghazi I [gä’zi], konung av Irak (f. 1912 i
Mecka), son till konung Feisal. G. efterträdde
sin fader vid dennes död 1933. Han är sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
