Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ghazi I - Gherla - Giacomo, S. Di - Giæver, John - Giannini, Dusolina - *Giardino, G. - Giauque, William Francis - *Gibbon, P. - Gibbons, Cedric - Gibbons, Stella - Gibbs, Arthur Hamilton - Gibbs, Cecil Armstrong - *Gibbs, sir Ph. H. - *Gibraltar - Gibraltarfeber - Gibson, Hugh - Gibson, Wilfrid Wilson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
423
Gherla—Gibson
424
1934 förmäld med en dotter till konung Ali
av Hidjaz och har i detta äktenskap en son,
tronföljaren emiren Feisal (f. 1935). B. E-r.
Gherla [gje’rla], magyar. Szamosüjvår, stad
i n. Transsylvanien, Rumänien, vid Somesul
mic (Kis Szamos), 37 km n. ö. om Cluj; 6,659
inv. (1930). Säte för grek.-kat. biskop.
Anlädes 1700 av invandrade armenier och har
ännu delvis armenisk befolkning.
Giacomo [d$a’kåmå], S. D i, se Di G i a c
o-m o, S., suppl.
Giæver [jé’vor], John, norsk journalist och
författare (f. 1901). Var 1929 red. för Tromsö
Stiftstidende samt övervintrade 1929—31 och
1932—34 på östgrönland. Sedan 1935 är G.
sekr. vid Norges Svalbard- og
Ishavs-under-sökelser. Han har utgivit romanerna
»111-gjerningsmand» (1923) och »Mattis fra
Hel-ligskogan» (1928) samt reseskildringarna
»Fangsthyttene» (1930) och »To mann i
Mos-kusfjorden» (1931). W-t K.
Giannini [d^ani’-], D u s o 1 i n a,
italienskamerikansk sångerska (f. 1902). Efter
utbildning för
Marcel-la Sembrich i New
York debuterade G.
som konsertsångerska
där 1923 och har
sedan beundrats för
sin sköna, med
utsökt konst behandlade
sopranstämma. Efter
framträdanden på
europeiska scener har
hon 1936 engagerats
vid Metropolitan i
New York. G. kon-
serterade i Stockholm 1926 och 1933 samt
gästspelade 1934 på Kungl. teatern där som
Carmen och Tosca. H. G-t.
♦Giardino, G., dog 1935.
Giauque [gi’åk], William Francis,
nordamerikansk fysiker och kemist (f. 1895),
prof, i kemi vid University of California 1927,
har arbetat med låga temp. (se Fysik, suppl.,
sp. 319), studerat orto- och paraväte och tills,
m. H. L. Johnston upptäckt två nya
syreisotoper. Sv. B-r.
♦Gibbon, P., dog 1926.
Gibbons [gi’banz], C e d r i c,
nordamerikansk filmarkitekt (f. 1890 i Dublin). Var
till 1923 verksam vid Samuel Goldwyns studio
och är nu arkitekt och konstnärlig ledare vid
Metro-Goldwyn-Mayers filmateljéer i
Hollywood. G. har bl. a. gjort uppställningarna till
Garbofilmerna. R. A-g.
Gibbons [gi’bonz], Stella, engelsk
författarinna (f. 1902), g. m. A. B. Webb, vann
uppmärksamhet med romanen »Cold comfort
farm» (1932; »Lugn och angenäm
landsvis-telse», 1934), som delvis parodierar moderna
bonderomaner och är rik på humor och ironi.
Av senare verk kunna nämnas romanerna
»Bassett» (1934) och »Enbury heath» (1935).
Hon har även författat barnböcker, t. ex.
»Untidy gnome» (1935) med ett norskt
sagomotiv. R-n B.
Gibbs [gibz], Arthur II am i 1 to n,
engelsk författare (f. 1888), bror till Ph. H. G.
Deltog i världskriget, där han befordrades till
major, bosatte sig sedan i Förenta staterna.
G. har skrivit ett dussin böcker, av vilka flera
romaner blivit mycket populära, ss.
»Soun-dings» (1925), »Labels» (1926), »Chances»
(1930) och »Rivers glide on» (1934). På sv.
finnes »Sju år för Bob» (1927). R-n B.
Gibbs [gibz], Cecil Armstrong, engelsk
tonsättare (f. 1889), sedan 1920 harmoni- och
kompositionsprof. vid Royal college of music
i London. G. har i synnerhet blivit
uppskattad för sin sånglyrik, särskilt tonsättningar
av De la Mares dikter, och har vidare
komponerat tre stråkkvartetter,
skådespels-musik m. m. H. G-t.
♦Gibbs, sir P h. H. Senare bekanta
romaner äro »The anxious days» (1932; sv. övers.
1933), »The cross of peace» (1933) och
»Para-dise for sale» (1934). Dessutom ha kommit
några dagsaktuella eller historiska arbeten,
ss. »Ways of escape» (1933; sv. övers, s. å.),
samt essäer (»European journey», 1934)
o. a. S. B. L.
♦Gibraltar. Som örlogsbas har G. åter fått
stor betydelse för Brittiska imperiet. Där
baserade sjöstridskrafter kunna operera såväl
i Medelhavet som i Atlanten, vartill kommer,
att passagen till och från Medelhavet är
tryggad för brittiska men kan stängas för andra
nationers örlogsfartyg, åtm. övervatten
sfartyg. Svårare är det att spärra vägen för
undervattensbåtar. Under världskriget 1914—18
t. ex. lyckades tyska u-båtar ta sig oupptäckta
genom Gibraltar sund. Flygvapnets
utveckling har lett till att en i G. förankrad el.
förtöjd flotta kan bli utsatt för flygbombanfall
från bl. a. flygbaser i v. och mell.
Medelhavsområdet. Själva staden G. kan uppdelas i två
områden, det norra, som utgör säte för
handeln, och det södra, som innesluter
amiralitetets magasin och förråd. — Litt.: W. C.
Abbott, »An introduction to the documents
relating to the international status of
Gibraltar 1704—1934» (1934). ö-g.
Gibraltarfeber, dets. som Maltafeber (se
d. o.).
Gibson [gibsn], H u g h, nordamerikansk
diplomat (f. 1883), graduerad vid École librc
des Sciences politiques 1907. G. verkade
under världskriget vid flera amerikanska
beskickningar i Europa och hade viktiga
specialuppdrag. 1919 blev han Förenta staternas
minister i Polen, 1924 i Schweiz, 1927
ambassadör i Belgien samt 1933 i Brasilien. Han
har som chef för amerikanska delegationer
tagit verksam del i det senaste årtiondets
ned-rustningssträvanden. Ä. Th.
Gibson [gibsn], Wilfrid Wilson,
engelsk skald (f. 1878). G. började under
Ten-nysons inflytande men förenade sig sedan i
reaktionen mot denne. Hans diktning blev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
