Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Giesberts, J. - *Gieseking, W. - *Giesl, W. v. - Gifford-lectures - *Giftermålsbalk - Giftermålsfrekvens - *Giftgaser - Gift kvinnas innehav av tjänst - *Giftoman - *Giftorätt - *Gigas, E. L. - Gigli, Beniamino
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
427
Giesberts—Gigli
428
♦Giesberts, J., lämnade riksdagen 1933.
Giese [gi’ze], Fritz, tysk psykolog (f. 1890),
prof, vid tekn. högskolan i Stuttgart och
ledare för psykotekniska laboratoriet där. G.
är en av de främsta målsmännen för
psyko-tekniken (se d. o.). Bland hans utom i
denna art. nämnda talrika skrifter märkas
»Handbuch psychotechnischer
Eignungsprü-fungen» (1921; 2:a uppl. 1925),
»Berufspsycho-logie und Arbeitsschule» (1921), »Psychologie
der Arbeitshand» (1928), »Bildungsideale im
Maschinenzeitalter» (1931) och »Philosophie
der Arbeit» (1932). Bjstm.
♦Gieseking, W., har även blivit känd som
tonsättare, bl. a. av »3 Tanzimprovisationen»
och en kvintett för biåsinstrument och piano.
G:s namn som pianist har blivit förknippat
med hans lärare K. Leimers arbete »Mödernes
Klavierspiel nach Leimer-Gieseking» (1931;
med förord av G.). II. G-t.
♦Giesl, W. v., dog 1936.
Gifford-lectures [gi’fod-le’ktj*oz], en
föreläs-ningsstiftelse vid univ. i Aberdeen, Edinburgh,
Glasgow och S:t Andrews, gr. 1885 av lord
A. Gifford (1820—87) med uppgift att främja
»den naturliga teologien eller kunskapen
om Gud». Stiftelsen inbjuder vid var och en
av de fyra högskolorna en föreläsare, vanl.
densamme under två på varandra följ. år. I
Edinburgh föreläste Nathan Söderblom 19 maj
—8 juni 1931 över »Basal forms of personal
religion», postumt utg. under titeln »The
li-ving God. Basal forms of personal religion»
(1932; sv. övers, s. å.), som skulle ha omfattat
även en andra serie, vars plan är angiven i
förordet. N. Km.
♦Giftermålsbalk. En
äktenskapslagstift-ning, byggd på samma grundsatser som den
övriga skandinaviska, gäller även på Island
(lagar 27 juni 1921 och 20 juni 1923) samt
numera också i Finland (lag 13 juni 1929). —
Jfr Gåva, även i suppl. Ä. M.
Giftermålsfrekvens, de ingångna
äktenskapen i relation antingen till hela folkmängden
el. till antalet äktenskapslediga (se Dem
o-g r a f i, sp. 711). G. har i Sverige sedan
mansåldrar tillbaka varit låg. Då antalet
ingångna äktenskap de senaste åren starkt ökats,
har g., beräknad på den endast svagt
tilltagande totalfolkmängden, eller
gifter-målstale t märkbart stegrats (jfr a i
tab. nedan). Detta är däremot ej fallet med
t. ex. antalet i första giftet inträdda män,
resp, kvinnor i mellanåldrarna (20—50, resp.
20—A:5 år) i relation till motsv. starkt
övertaliga folkmängd av ogifta män, resp, kvinnor
i nämnda åldrar (se b, resp, c i tab.).
a b c
°/oo °/oo °/oo
Ärl. » 1871/80 1881/90 6,81 6,26 75,2 69,4 82,9 76,1
» 1891/1900 5,94 67jo 75,o
» 1901/10 6,00 64,4 74,7
» 1911/20 6,26 63,2 74,3
» 1921/25 6,31 6O,o 72,4
1926/30 6,67 60^9 73,7
För 1931, 1932, 1933 och 1934 voro de i
första sifferkolumnen avsedda frekvenstalen
6,97, 6,73, 6,99 och 7,76. Giftermålstalet 1934
är det högsta, som registrerats i Sverige ända
sedan 1860, då det var 7,8.
Giftermålstalets storlek 1932—34 i Sverige,
jämfört med i en del andra länder, var:
1932 1933 1934
°/oo °/oo °/oo
Sverige ....................... 6,7 7,o 7,8
Norge ......................... 6,2 6,3 6,7
Danmark ...................... 7,8 8,8 9,5
Estland ....................... 7,8 7,5 8,o
Tyskland ........,............. 7,9 9,7 11,2
Frankrike ..................... 7,5 7,5 7,1
Nederländerna ................. 6,9 7,2 7,s
England ....................... 7,6 7,9 8,5
Skottland ..................... 6,8 7,o 7,5
Irländska fristaten............ 4,4 4,7 4,7
Polen ..................... 8,3 8,3 8,3
Tjeckoslovakien ............... 8,6 8,3 7,9
Italien ....................... 6,4 6,9 7,4
H. G-n.
♦Giftgaser, se även Gasstrid och
Strids-gaser, båda i suppl.
Gift kvinnas innehav av tjänst har ofta
givit anledning till betänkligheter, förr
väsentligen ur synpunkten av familjelivets
skyddande men även med hänsyn till att
tjänsteutövningen kunde befaras lida intrång av
kvinnans familjeförhållanden. Kvinnor fingo
tidigare ej behålla ord. statstjänst, när de
ingått äktenskap. Enl. senare bestämmelser
fordrades medgivande av K. m:t för befordran
av gift kvinna till dylik tjänst, men kvinnlig
ord. tjänsteinnehavare, som ingick äktenskap,
fick i regel kvarstå i tjänsten.
Behörighetslagen (se d. o., suppl.) av 1923 gjorde ingen
åtskillnad mellan gifta och ogifta kvinnor,
men i flertalet nu gällande avlöningsregl.
stadgas skyldighet för kvinnliga
befattningshavare, som ha vårdnad om barn under 15 år,
att ställa sig till efterrättelse föreskrifter ang.
fullständig eller partiell tjänstledighet, som
vederbörande myndighet kan finna nödigt
meddela. För ledighet vid havandeskap gälla
relativt stränga villkor.
Riksdagen beslöt 1934 hos K. m:t anhålla om
utredning rörande omfattningen av gifta
kvinnors anställning i statlig eller statsunderstödd
kommunal tjänst samt i vad mån reglerande
åtgärder på detta område kunde få betydelse
för motverkande av arbetslösheten. Med
anledning härav tillkallades 1935 sakkunniga
för utredning rörande gift kvinnas
förvärvsarbete m. m. (kvinnoarbetskommittén). A. M.
♦Giftoman. Även i Finland gälla numera
(enl. lag 13 juni 1929) regler om
giftomanna-skap, som i huvudsak överensstämma med de
nuv. svenska.
♦Giftorätt, jfr Bodelning, även i suppl.
♦Gigas, E. L., dog 1931.
Gigli [d^iTji], Beniamino, italiensk
operasångare (f. 1890), en av nutidens mest
uppburna tenorer, särskilt utmärkt genom
föredragets uttrycksfulla omedelbarhet. G. har
sedan sin operadebut 1914 i Rovigo uppträtt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
