Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gigli, Beniamino - Gigolo - Gihl, Karl Sigurd Torsten N:son - *Gilbert, A. - *Gilbert, J. - Gilbert, John (Pringle) - *Gilbert, S. P. - *Giles, H. A. - *Gillberg (härad) - *Gillberg (kontrakt) - Gillbo - *Gille - Gillet, Louis - Gilly - Gil-Marchez, Henri - Gilmour, sir John - Gil Robles, José Maria - Gilson, Paul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
429
Gigolo—Gilson
430
på de förnämsta
europeiska samt syd- och
nordamerikanska
operascenerna och fick på
Metropolitan i New
York (1920—32)
överta Carusos repertoar.
Han konserterade i
Stockholm 1925. G.
har nyligen gjort sin
filmdebut (»Förgät
mig ej»). — Litt.: R.
De Rensis, »11 can-
tore del populo» (1934; på ty. 1936). II. G-t.
Gigolo [$igålå’], fr., betald dansör.
Gihl, Karl Sigurd Torsten N : s o n,
arkivman (f. 1889). Blev fil. dr i Uppsala
1913, tjänstgjorde i Riksarkivet, blev jur.
kand, i Stockholm 1918 och inträdde 1919 i
Utrikesdep., där han sedan 1931 är kansliråd
och chef för arkivet. G. förordnades 1935 till
docent i folkrätt vid Stockholms högskola.
Han har offentliggjort värdefulla historiska
och folkrättsliga skrifter, däribland »Sverige
och västmakterna under Karl X Gustafs
andra krig med Danmark» (1913; akad. avh.),
en på offentligt uppdrag utarbetad utredning,
»Gränsen för Sveriges territorialvatten», I,
»Gränsen mellan Sveriges territorialvatten och
fria havet» (1930), »Handbok i internationell
rätt för marinen» (1934; tills, m. D.
Land-qvist) och »Utrikesförvaltningen från 1809 till
närvarande tid» (1935; ingår i verket »Den
svenska utrikesförvaltningens historia»), ö. U.
‘Gilbert, A., dog 1934.
*Gilbert, J. Av hans senare operetter ha i
Stockholm givits bl. a. »Kvinnan i purpur»
(1924), »Dorines fästmän» (1925) och »Hotell
Stadt Lemberg» (1930; efter Birö). G., som
är av judisk börd, har lämnat Tyskland.
Gilbert [gi’lbot], John, civilt namn John
P r i n g 1 e, nordamerikansk filmskådespelare
(1897—1936). Uppträdde på scenen redan vid
ett par års ålder, kom 1915 till filmen och
nådde sin berömmelse under stumfilmstiden.
G:s mest bemärkta stumfilmer äro »Hans
timme», »Glada änkan», »Den stora paraden»
samt »Åtrå», »Anna Karenina» och »Gröna
hatten», de tre sistnämnda mot Greta Garbo
(se d. o., suppl.). Han spelade senare mot
Garbo även i »Christina» men förde eljest
som ljudfilmsaktör en täml. blygsam tillvaro,
då hans röst visade sig olämplig för ljudfilm.
Under de senaste åren dalade också hans en
gång enorma popularitet. R. A-g.
‘Gilbert, S. P., lämnade Berlin 1930, när
Dawesplanen sattes ur funktion, och inträdde
nyåret 1931 i bankfirman J. P. Morgan & co.
‘Giles, H. A., dog 1935.
‘Gillberg, härad. Åmål—Årjängs järnväg
(se d. o.), som passerar södra G., är färdig.
Ångbåtslinjen Arvika—Säffle är nedlagd.
‘Gillberg, kontrakt, omfattar 5 pastorat,
sedan 1 jan. 1936 Svanskog blivit eget och
Kila och Tveta bilda ett pastorat.
Gillbo, se R o t e b r o, suppl.
‘Gille. Litt.: Av äldre litt. märkas även H.
Hildebrand, »Medeltidsgillena i Sverige» (i
Hist. Bibi., III, 1877), och F. de Brun,
»Anteckningar om medeltida gillen i Stockholm»
(i Samfundet S:t Eriks Årsbok 1917); I.
Col-lijns »Handlingar rörande Helga Lekamens
gille i Stockholm» har avslutats med avd.
5—8 (bd III) 1930 (jfr om hela verket rec. av
G. Carlsson i Personhist. Tidskr. 1922 och
1931); N. Ahnlunds gillesstudie i Rig 1923 är
omtr. i delvis omarbetat skick i hans »Från
medeltid och Vasatid» (1933); av nyare litt.
märkes A. Etzler, »Sancte örjans gille» (i Med
Hammare och Fackla, III, 1931). B. H-d.
Gillet [$ilä’], Louis, fransk kritiker och
essäist (f. 1876), har varit föreläsare i
konsthistoria vid univ. i Montreal, sedan intendent
vid franska museer. Bland G:s
konsthistoriska arbeten må nämnas »Watteau» (1922),
»Claude Monet» (1927) och »La cathédrale de
Chartres» (1929). Han har skrivit »Sur les pas
de Saint-Frangois d’Assise» (1926), »Amitiés
lit-téraires» (1928), »Esquisses anglaises» (1930)
och en populär monogr. över Shakespeare
(1931). Led. av Fr. akad. (1935). Kj. S-g.
Gilly [$iji’], stad i belg. prov. Hainaut, n. ö
om Charleroi; 26,256 inv. (1935).
Stenkolsgruvor, järnverk och glasbruk.
Gil-Marchez føPl-marJTl/z], Henri, fransk
pianist (f. 1894), elev av Pariskonservatoriet
och Cortot. En även humanistiskt fint
bildad pianist, anordnar G. högt uppskattade
föreläsningskonserter och har sedan många
år företagit konsertresor, flera ggr även till
Japan. Han har också utgivit
pianotranskrip-tioner m. m. och författat tidskriftsuppsatser,
däribland »La musique au Japon» (i Revue
Musicale 1931). H. G-t.
Gilmour [giTmå], sir J o h n, engelsk
konservativ politiker (f. 1876), deltog i boer- och
världskrigen, invaldes i underhuset 1910, var
inpiskare för de skotska unionisterna 1919—
22 och 1924, statssekr. för Skottland 1926—
29, jordbruks- och fiskeriminister 1931—32
samt inrikesminister 1932—35.
Gil Robles [^iT rå’coläs], José Maria,
spansk politiker (f. 1898), prof, i statsrätt i
La Laguna 1922, senare i Salamanca. G. var
deputerad för den katolska minoriteten i
republikens konstituerande cortes och är sedan
1933 ledare för Confederacion espanola de
de-rechas autonomas (C. E. D. A.), de
självständiga högerpartiernas förbund, som i 1934—35
års cortes var den starkaste minoriteten i
kammaren med 114 platser men vid valen
1936 gick ned till 96. G., som energiskt
arbetat på att åt katolicismen återvinna dess
förlorade positioner, var krigsminister och v.
konseljpresident i Lerroux’ sjätte regering samt
i Chapaprietas (båda 1935). D-y.
Gilson føilsä’], Paul, belgisk tonsättare (f.
1865), har varit harmoniprof. vid
konservato-rierna i Bryssel och Antwerpen, är sedan 1912
generalinspektör för Belgiens musikskolor,
se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
