Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Glaciär - Glaciärloppa - *Gladbach - Gladbach-Rheydt - *Gladkov, F. - *Gladstone, H. J. - *Gladstone, W. E. - Glaeser, Ernst - Glaise-Horstenau, Edmund von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
439
Glaciärloppa—Glaise-Horstenau
440
i ytan avtar proportionellt med djupet men
når vid bottnen icke 0 utan kan där uppgå
till 70 % av den i ytan. Friktionen mot
underlaget och den inre friktionen äro tills, så
stora, att de förbruka nästan all den genom
tyngden åstadkomna rörelseenergien; den
strömmande rörelsen blir därför ytterst liten.
Man har också räknat med möjligheten av en
diskontinuerlig rörelse längs s. k.
Absche-rungsflächen. Den parallellstruktur i isen,
som framträder som en växling mellan vit,
luftfylld is och blå, luftfri is, anses i
överensstämmelse därmed icke härröra från snöns
årsvarvighet utan bero av den
diskontinuerliga rörelsen. Hastigheten ökas från
kanterna, där den är nära 0, till mitten, där den
är störst och alltefter g:s storlek, lutning
och mäktighet äger olika belopp. De mycket
höga värdena från vissa av den grönländska
inlandsisens utlöpare äro enastående och ha
t. o. m. dragits i tvivelsmål.
På land sluta g. i ett bräm, som vid
till-bakagående g. i regel är ganska flackt, vid
framåtgående g. brant välvt. I havet
slutande g. äga en hög, lodrät isbräcka, från
vilken större el. mindre partier brytas loss
och flyta bort som isberg. De mest
produktiva g. på n. halvklotet äro Västgrönlands,
från vilka isbergen följa Labrador strömm en
till de farvatten s. om New Foundland, som
passeras av sjöfarten mellan Europa och
Nordamerika.
De mindre g. kunna inom områden, som
efter istiden genomgått en liknande
klimatutveckling som Skandinavien, icke sägas
vara en fortsättning av istidens g. Under
den postglaciala värmetiden voro de
försvunna och ha sedan pånyttfötts. F. n.
befinna sig Skandinaviens g. i tillbakagång
liksom flertalet på Spetsbergen och på Island;
Grönlands glaciärer visa på de flesta ställena
en tillbakagående rörelse. Samma sak
gäller för g. i Alperna. Samtidigt har
firn-gränsens höj dläge stigit. Om de
förhållanden, som rådde på Spetsbergen 1933—34,
räckte under någon längre tid, skulle g. där
minskas i hög grad. Variationerna i de
klimatologiska förhållanden, som påverka g.,
synas emellertid ha relativt kort periodicitet.
Under senare år har glaciärforskningen
övergått från ett studium enbart av g:s yttre
egenskaper till undersökningar av deras
geo-fysiska karaktär och kvantitativa
materialhushållning. — Litt.: Zeitschrift für
Glet-scherkunde 1906 ff.; »Resultaten av de
svensknorska och norsk-svenska expeditionerna till
Nordostlandet och Spetsbergen 1931 och 1934»
(i Geogr. Annaler 1933 ff.); »Wissenschaftliche
Ergebnisse der deutschen
Grönland-Expedi-tion Alfred Wegener 1929 und 1930—31»
(1933 ff.). H. A-nn.
Glaciärloppa, dets. som gletscherloppa, se
Hoppstjärtar.
*Gladbach. 1. München-Gladbach
utvidgades 1929 med grannstäderna Rheydt
och Odenkirchen jämte några
landskommuner. Den nya stadsbildningen (mer än 200,000
inv.) erhöll namnet Gladbach-Rheydt.
1933 avsöndrades emellertid åter Rheydt
(jämte Odenkirchen m. m.) som självständig
stads-kommun, varefter staden återfick sitt gamla
namn; 126,631 inv. (1933).
Gladbach-Rheydt [glä’tba£-räi’t], se G 1 a
d-b a c h 1, ovan.
*Gladkov, F. Efter romanen »Cement»,
som ett ögonblick lät G. framstå nära nog
som den ryska proletärlitteraturens främsta
namn, har G. hastigt åter sjunkit ned till
en ganska obemärkt litterär position. Å ena
sidan ha hans smak för starka men billiga
effekter och hans uppstyltade och
deklamatoriska språk alltmer trätt i dagen, å andra
sidan har han skadat sin popularitet som
proletärförfattare genom den ganska fräna kritik
han i sina närmast följande arbeten riktade
mot diverse missförhållanden under
bolsje-vismen, t. ex. den sexuella lösaktigheten
bland kommunistungdomen. Den stora
romanen Energi (1933) skildrar det socialistiska
nybyggnadsarbetet under femårsplanen,
sådant G. studerat det vid Dnjeprostroj. A. Kgn.
*Gladstone, H. J., dog 1930.
*Gladstone, W. E. Nyare forskningar ha
kastat ljus framför allt över G:s ställning
till drottning Viktoria. Det har påvisats, att
förhållandet mellan dem ej, såsom tidigare i
allm. antagits, redan från början präglats av
fientlighet utan att Viktorias antipatier mot
honom framväxte först på 1870-talet. Det
anses också, att han ådrog sig hennes misshag
främst på grund av den allt radikalare
prägel, som hans politik under senare år fick
(t. ex. i den irländska frågan), samtidigt som
han till följd av sin av liberala och kristna
idéer påverkade antiimperialistiska
utrikespolitik av drottningen anklagades för att icke
med tillbörlig styrka hävda Englands ära och
intressen. — Nyare litt.: R. Craemer, »G. als
christlicher Staatsmann» (1930); Ph. Guedalla,
»The queen and mr. G.» (2 bd, 1933); W. E.
Williams, »The rise of G. to the leadership
of the Liberal party» (1934); P. Knaplund,
»G:s foreign policy» (1935); R. W.
Seton-Watson, »Disraeli, G. and the eastern
ques-tion» (s. å.); F. Hardie, »The political
in-fluence of queen Victoria» (s. å.). R. Sv-m.
Glaeser [glä’zør], Ernst, tysk författare
(f. 1902), har i romanen »Jahrgang 1902»
(1928; sv. övers. 1930) skildrat en yngling,
som växer upp under krigsårens tryck, så
som detta kändes i hemlandet, och i »Frieden»
(1930) fortsatt skildringen genom
revolutions-och de närmaste efterkrigsåren. G. har vidare
offentliggjort bl. a. »Fazit. Ein Querschnitt
durch die deutsche Publizistik» (1929) och
berättelsen »Das Gut im Elsass» (1932). R-n B.
Glaise-Horstenau [glai’ze-hå’rstenåu], E
d-m u n d von, österrikisk militär och
historiker (f. 1882), blev officer 1903 och inträdde i
generalstaben 1910. Under världskriget tjänst-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
