Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grand Forks - Grand Haven - *Grandi, D. - *Grandinson, K. G. A. - *Grandjean, A. C. W. - *Grandjean, P. B. - *Grand-Liban, État du - Grand Teton national park - *Granefors - *Granfelt, O. Hj. - *Granholm, A. M. - Granholm, Johan Hjalmar - *Graningeverken - Granichstaedten, Bruno - Granit, Ragnar Arthur - Granite city - Grankottmott - Grankottvecklare - Granlund, Nils Otto Erik - *Grannelagsrätt - Granqvist, Ida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
471
Grand Forks—Granqvist
472
Grand Forks [grä’nd få’ks], stad i ö.
Nord-Dakota, U. S. A., vid Red river och gränsen
mot Minnesota; 17,112 inv. (1930), därav 572
svenskar. Järnvägsknut; stora kvarnar och
silobyggnader, mejerier och sockerbruk. Säte
för University of North Dakota (gr. 1883)
med 1,451 stud. 1934.
Grand Haven [grä’nd héPvn], stad i staten
Michigan, U. S. A., vid Michigansjön; 8.345
inv. (1930). Bad- och rekreationsort.
Järnvägsfärja till Milwaukee.
*Grandi, D., grundade fascismen i sitt
hemlandskap, Emilien, och tjänstgjorde som
»ge-neralstabschef» under marschen mot Rom. G.
var deputerad från
1921, blev 1924
vicepresident i
kammaren, s. å.
understats-sekr. i inrikes- och
1926 i
utrikesministeriet samt sept.
1929 utrikesminister.
1932 utnämndes han
till ambassadör i
London. G. är medlem
av fascismens stora
råd. Han har
representerat sitt land vid
åtskilliga viktiga internationella konferenser
och är en av fascismens främsta
utrikespolitiska auktoriteter. G. B-h.
*Grandinson, K. G. A., har skrivit en
studie rörande Engelbrekts dödsdag i Hist.
Tidskr. 1933 samt utgivit »Närkes medeltida
urkunder. I. Riseberga kloster» (1935).
*Grandjean, A. C. W., dog 1932.
*Grandjean, P. B., blev arkivarie i
Rigs-arkivet i Köpenhamn 1931.
*Grand-Liban, État du, heter sedan 1926
off. République Libanaise.
Grand Teton national park [grä’nd tetåTj
nä^nal pä’k], en 1929 bildad nationalpark i
n. v. Wyoming, U. S. A., s. om Yellowstone
national park; omfattar de naturskönaste
delarna av Teton range i Klippiga bergen;
388 km2.
*Granefors. Tax.-värdet var 1935 679,300 kr.
*Granfelt, O. H j., avgick som prorektor
1932.
*Granholm, A. M., har varit led. av en
mängd kommittéer för utredningar i
järn-vägstekniska frågor rörande dels Sverige, dels
anknytningar till utlandet såväl till lands
som till sjöss. Han blev 1932 förste
hedersled. av Ing.-vet.-akad. — De senaste åren
av G:s tid som generaldirektör ha främst
präglats av statsbanornas elektrifiering,
medan järnvägsbyggnadsverksamheten
väsentligt minskats och efter Inlandsbanans
färdigställande beräknas vara i huvudsak avslutad
för en tid framåt. E. Hlr.
Granholm, Johan Hjalmar, ingenjör
(f. 1900 20/i). Utexaminerades 1921 från Tekn.
högskolans fackavd. för väg- och
vattenbyggnadskonst, blev teknol. dr 1929 och s. å. docent
vid Tekn. högskolan. G. har uppehållit
professuren i byggnadsstatik där tidvis 1924
—32, varit forskningsingenjör vid
Ing.-vet.-akad., är sedan 1926 red. för tidskr. Betong
samt har utgivit talrika skrifter i betong-,
cement- och byggnadsmaterialfrågor. E. Hlr.
*Graningeverken. Se även G. Svanström,
»Järn, trä och hjärtan» (1930).
Gra’nichstaedten [-ni^ftätøn], Bruno,
österrikisk-judisk operettkompositör (f. 1882).
Har komponerat bl. a. »Orloff» och »Svalboet»
(uppf. i Sthlm 1925, resp. 1928; båda med
libretto av G. och E. Marischka). H. G-t.
Granit, Ragnar Arthur, finländsk
fysiolog (f. 1900). Blev med. och kir. dr 1927
och docent i fysiologi vid Helsingfors univ.
1929. G., som drivit forskningar i U. S. A.
och England, har utgivit uppmärksammade
undersökningar, bl. a. rörande synorganens
fysiologi. H. E. P.
Granite city [grä’nit si’ti], stad i s. Illinois,
U. S. A., vid Mississippi, n. v. förstad till
Saint Louis; 25,130 inv. (1930). Stora
järn-vägsverkstäder, stålverk och stenhuggerier.
Grankottmott, Diory’ctria abiete’lla,
mott-fjäril med askgrå framvingar med tre vita,
i svart infattade tvärband med en spännvidd
av 25—30 mm. Larven är mörkt smutsröd
med huvud och nackplåt bruna. G. är en svår
skadegörare på grankottar, vilkas inre delar
förtäras; den är fullväxt på hösten och
för-puppar sig i marken. Angripna kottar
igenkännas på att stora exkrementhögar äro
fästa på deras utsida. Se även färgpl.
Skogsträdens skadedjur 1, bild 8. I. T-dh.
Grankottvecklare, seVecklare och
färgpl. Skogsträdens skadedjur 1,
bild 9.
Granlund, Nils Otto Erik, geolog och
geograf (f. 1892 20/9), fil. dr vid Stockholms
högskola 1932, docent i geografi där s. å.
Anställd vid Sveriges geol. undersökning från
1919, blev G. statsgeolog 1932. Hans
arbeten omfatta geologi, geografi och
bebyggelsehistoria. Han deltog i Sveriges geol.
undersöknings torvinventering och har sedan
lämnat en monogr. över »De svenska
högmossarnas geologi» (Sveriges Geol. Undersökning,
ser. C, n:r 373, 1932). En omfattande
kartläggning och undersökning av jordarterna
inom Västerbottens län har utförts av G., och
vidare må framhållas hans ingående studier
över Stockholmstraktens geografiska
utveckling (»Landhöjningen i Stockholmstrakten
efter människans invandring», i Geol. Fören:s
Förhandi., 50, 1928; »De geografiska
betingelserna för Stockholms uppkomst», i Ymer
1930). G:s arbeten häröver omfatta även
kartor m.m. för Stockholms stadsmuseum. N. Zn.
*Grannelagsrätt, se även Ägofred. Jfr
S. Erixon, »Granne är grannes broder» (i
Nordiska Museets Årsbok Fataburen 1931).
Granqvist, Ida, författarinna (f. 1872 12/u).
Har utgivit flera diktsamlingar med
kristlig-religiös prägel. Hon antogs 1907 i Svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
