Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Granqvist, Ida - Gransee - Granskningsmän för räkenskaper - Granström, Carl Gustaf - Granström, Gustaf Abraham - *Grant, U. S. - Granulocyt, Granulopeni - Granvik, Sven Hugo - *Granville, G. G. L.-G. - *Granville-Barker, H. G. - *Granö, J. G. - *Grape, A. V. - *Graptoliter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
473
Gransee—Graptoliter
474
kyrkans missions tjänst (Sydafrika),
tjänstgjorde där i två perioder och är sedan 1929
anställd på missionsstyrelsens expedition i
Uppsala. På suluspråket har G. utarbetat
en psalm- och sångbok (tr. i Durban 1935)
med övers, från sv. psalmboken. Li.
Gränsee [-zè], se Grandson.
Granskningsmän för räkenskaper, av rikets
handelskammare godkända, till
revisionsarbete skickade personer, f. n. (juni 1936) 290
till antalet. 1932 bildade g. en egen
sammanslutning, Föreningen godkända
granskningsmän. Jfr Revisor.
Granström, Carl Gustaf, industriman
(f. 1883 22/B), son till G. A. G. Blev
bergsingenjör 19t)5 och var 1907—18 gruvingenjör
vid Gällivare malmfält. Efter att ha
förestått Hofors a.-b:s gruvor 1918—20 blev G.
disponent vid Luossavaara—Kiirunavaara a.-b.
och chef för anläggningarna i Kiruna. E. Hlr.
Granström, Gustaf Abraham,
industrimän (f. 185 1 26/i2), utexaminerades från
Teknol. inst. som väg- och vattenbyggare
1871 och som bergsingenjör 1872. Efter
anställning vid Norbergs gruvor var G. 1882—
1904 disponent för Norbergs gemensamma
förvaltning och samtidigt verkst. dir. för andra
gruvbolag, däribland Sala silvergruva 1887—
1913. Han var 1896—1920 verkst. dir. för
Ölands cement-a.-b. och 1897—1905 för
Norbergs elektriska a.-b. Under sin chefstid i
Norberg moderniserade han anläggningarna
där, bl. a. genom uppförandet av
anrikningsverk och införandet av elektrisk drift. Han
grundade 1886 jämte P. A. Crælius Sv.
dia-mantbergborrnings-a.-b. och 1889 jämte G.
Wenström Wenströms & Granströms
elektriska kraftbolag, som senare uppgick i ASEA.
G. har även skrivit i bergshistoria. E. Hlr.
*Grant, U. S. Ur den rika litt. om G. må
även nämnas monogr. av W. E. Woodward
(1928), J. F. C. Fuller (»G. and Lee», 1933),
R. R. Mc Cormick (1934) och W. B.
Hessel-tine (1935).
Granulocyt, Granulopenl, se
Agranulo-c y t o s, suppl.
Granvik, Sven Hugo, ornitolog och
Afri-kaforskare (f. 1889), fil. dr i Lund 1923, lektor
vid Landskrona högre allm. läroverk 1935. G.
har företagit forskningsresor i Centralafrika
och utgivit flera zoologiska arbeten, bland
vilka märkas »Untersuchungen über Glandula
uropygii» (1913), »Contribution to the
know-ledge of the east african ornithology» (1923),
»The ornithology of North Western Kenya»
(1934) samt »Strövtåg och upplevelser i
Centralafrika» (1928). G. är en mycket anlitad
folkföreläsare. Rbg.
*Granville, G. G. L.-G., 3:e earl G., var
1928—33 brittisk ambassadör i Bryssel.
*Granville-Barker, H. G. Av G:s mycket
omfattande och betydande författarskap må
nämnas »From Henry V to Hamlet» (1925),
»On dramatic method» (1931), »The study
of drama» (1934) och »A companion to
Shakespeare studies» (1934; tills, m. G. B.
Har-rison). Han har också skrivit moderna
problemromaner (»Waste», 1907, »The Madras
house», 1909, m. fl.) och tills, m. sin andra
hustru, Helen G., översatt ett stort antal
spanska teaterstycken. R-n B.
*Granö, J. G., var rektor för Äbo akad.
1932—34. Han har ytterligare skrivit »Reine
Geographie» (1929; jfr Ymer 1930), »Die
geo-graphischen Gebiete Finlands» (1931) och
»Geographische Ganzheiten» (i Petermanns
Mitteilungen 1935). 1932 ägnades honom en
festskrift av lärjungar i Estland. G. R-ll.
*Grape, A. V. (se G r a p e, släktart.),
utnämndes 1928 till
överbibliotekarie vid
Uppsala univ.-bibl.
Under hans chefskap
har biblioteket
genomgått en betydande
utveckling genom
ökade inköpsanslag och
en större tillbyggnad.
1919—33 var G. ordf.
i Sveriges allmänna
biblioteksförening. G.
har publicerat talrika
studier, bl. a. »Om Co-
dex argenteus» (1928; tills, m. O. v. Friesen),
och redigerat festskrifterna »Symbola
littera-ria» (1927) och »Rudbecksstudier» (1930). A.U.
*Graptoliter. Nyare forskningar, särskilt
av O. M. B. Bulman, ha givit en klarare bild
av g:s byggnad och fylogenetiska utveckling.
Ehuru många anse g. närmast släkt med
näs-seldjuren, är g:s ställning i verkligheten
mycket isolerad, och deras relationer till nu
levande djurgrupper äro icke säkert kända.
Däremot äro g:s inbördes
släktskapsförhållanden nu ganska klara. G. delas numera i
två väl skilda grupper, Dendroidea och
Grap-toloidea. Retiolitiderna, som förr ansågos
bilda en tredje grupp (Retioloidea), ha visat
sig vara specialiserade graptoloidéer med
typisk sikula, liksom alla övriga g.
G:s utveckling erbjuder ex. på
ortogene-tiska (se O r t o g e n e s, suppl.)
utvecklingstendenser, som leda till uppkomsten av i vissa
avseenden likartade former inom olika,
parallella utvecklingslinjer. Sålunda finnes inom
gruppen Graptoloidea en allmän tendens till
reduktion av förgreningen, från de äldsta
månggreniga formerna, över 32-, 16-, 8-,
4-och 2-greniga till engreniga former som
Mo-nograptus (se bd 8, bilderna 20, 22, 23, 6, 17,
9 och 14). Därvid uppkommer t. ex.
Mono-graptus-typen (bild 9, 14) dels från former
som Diplograptus (bild 7), dels från sådana
som Climacograptus (bild 10). En annan
tendens leder till att de från början hängande
grenarna (bilderna 4, 5, 6, 17 och 18 äro eg.
vända upp och ned) svängas upp och slutligen
sammansmälta, så att flerradiga former
bildas som Diplograptus (bild 7), Climacograptus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
