Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Graptoliter - *Grasso, G. - Grate, Eric Gustaf - Gratz, Gustav - *Grau, A. - *Grau Delgado, J. - *Graudenz - *Grauers, B. H. - Grauers, Sven - Grauert, Wilhelm Heinrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
475
Grasso—Grauert
476
Fontän pä gärden till Katarina realskola i Stockholm
av Eric Grate.
(bild 10) och Phyllograptus (bild 12), den
sistnämnda 4-radig.
I stort sett karakteriseras understa
ordo-vicium (Ceratopyge-regionen) av månggreniga
former (bild 20, 22), därefter följer en tid
(varunder den svenska
Didymograptus-skii-fern avlagras), karakteriserad av 4-greniga,
4-radiga och 2-greniga former (Tetragraptus,
bild 23, PhyllograpUis, bild 12,
Didymograp-tus, bild 6 och 17), så en period (svensk
Dicellograptus-skiffer eller »mellersta
grap-tolitskiffern») med mera specialiserade
2-greniga (och 2-radiga) former
(Dicellograp-tus, bild 15, Dicranograptus, bild 13).
Gotlan-dium (översiluren) karakteriseras slutligen
av den engreniga och enradiga
Monograptus-typen (bild 9 och 14).
Litt.: O. M. B. Bulman, »Notes on the
evolution and morphology of certain
Grapto-loidea» (i Arkiv för Zoologi, bd 24 A, 1932), »On
the graptolites prepared by Holm», 1, 2—5, 6,
7 (ibid., bd 24 A, s. å., bd 26 A, 1933, bd
27 A, 1936) och »Programme-evolution in the
graptolites» (i Biological Reviews, vol. VIII,
n:r 3, 1933). G. S.-Sgh.
*Grasso, G., dog 1930.
Grate, Eric Gustaf, skulptör (f. 1896
14/8), elev vid Konstakad. i Stockholm 1917—
21. G. fortsatte studierna utomlands; i
Frankrike mottog han intryck av bl. a. Ch.
Despiaus figur- och porträttskulptur. En
fontän på gården till Katarina realskola i
Stockholm är representativ för G:s
strävanden efter ett friare uttryckssätt. G. har även
utfört plastiska dekorativa kompositioner och
teckningar i surrealistisk anda. E. L-k.
Gratz, Gustav, ungersk politiker och
publicist (f. 1875). Blev efter juridiska studier
medarb. i Pester Lloyd och väckte
uppmärksamhet med sina kraftfulla inlägg för
införande av allmän rösträtt. G. invaldes 1906 i
parlamentet, blev 1917 byråchef i
österrikisk
ungerska utrikesdep. och s. å. finansminister
i Esterhäzys ministär. Han trädde emellertid
snart tillbaka och deltog som ekonomisk
expert i fredsförhandlingarna i Brest-Litovsk
och Bukarest. Under kommunismen arbetade
G. i den kontrarevolutionära kommittén i
Wien och blev efter dess seger Ungerns första
sändebud där. 1921 inträdde han som
utrikesminister i greve Telekis regering, men
sedan han vid exkonung Karls första
restau-rationsförsök 1921 ställt sig på konungens
sida, måste han lämna regeringen. Efter det
andra restaurationsförsöket, vari han deltagit
aktivt, blev han häktad men benådades efter
två månaders fängelse. Sedermera har G.
ägnat sig åt publicistik, alltjämt sina
legitimis-tiska idéer trogen. Han har utgivit
värdefulla nationalekonomiska arbeten. B. L-r.
*Grau, A., dog 1935. Han var först från
1919 red. för Dybbölposten.
*Grau Delgado, J. Bland G:s skådespel
märkas »Las Bodas de Camacho» (1903) och
»El caballero Varona» (1929). Hans »El sehor
de Pigmaliön» (1921) uppfördes med stor
framgång bl. a. i Paris, Berlin och Prag. G:s
ofta intellektuellt lagda pjäser ha, ehuru
mottagna med bifall, aldrig blivit
populära. K. A. H.
*Graudenz, som efter 1919 gick starkt
tillbaka på grund av den tysktalande
befolkningens avflyttning, har nu återuppblomstrat
och hade 51,004 inv. 1931. Fästningen har en
stark polsk garnison.
*Grauers, B. H., avgick som rektor 1932
och som prof. 1933. Han var led. av de 1913
och 1929 tillsatta kommittéerna för
omorganisation av Chalmers tekn. inst. och för den
högre tekn. undervisningens ordnande. I
senare skrifter har han särskilt behandlat
håll-fasthetsproblem. E. Hlr.
Gråu’ers, Sven, historiker (f. 1891 20/ia),
kusin till B. H. G. Blev fil. dr i Göteborg
1920 och var docent i historia där 1920—24,
vid Stockholms högskola sedan 1927. G. är
lektor i Stockholm sedan 1930 och rektor vid
Högre lärarinneseminariet där sedan 1931.
Han har särskilt ägnat sig åt karolinsk
historia och skrivit bl. a. »Arvid Bernhard Horn»,
I (1920; akad. avh.), »Bidrag till kännedomen
om det karolinska enväldets uppkomst» (1926;
i Göteborgs Högskolas Årsskr., bd 32),
»Riksdagen under den karolinska tiden» (i
»Sveriges riksdag», I: 4, 1932), uppsatser i Karol.
Förb:s Årsbok 1921 (tr. 1922) och 1930 (tr.
1931) samt skildrat tiden 1660—1700 i
»Världshistorien», utg. av H. Almquist, bd 5
(1933). G. har även utgivit »Nya Lödöse
tänkeböcker (1586—1621)» (1923). N. A.
Gråu’ert, Wilhelm Heinrich, tysk
historiker (1804—52). Blev e. o. prof, i
Mün-ster 1827, ord. 1836 samt prof, i Wien 1850.
G. utgav bl. a. »Christine, Königinn von
Schweden, und ihr Hof» (2 bd, 1837—42), som
alltjämt är ett av de viktigaste arbetena
rörande drottning Kristina. N. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
