Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gregg, John Robert - *Gregh, F. - Gregor, Hans - *Gregori, F. - *8. Gregorius VII (påve) - *Gregory, lady A. - Gregory, Theodor Emanuel Gugenheim - *Greifswald - Greiser, Arthur Karl - *Grekland - Befolkning - Näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
483
Gregh—Grekland (Näringar)
484
utgav 1888 ett eget system. Detta rönte till
en början ingen framgång i England, men
1893 flyttade G. till U. S. A., där systemet
snart fick en storartad spridning. 1921
började G. framgångsrikt sin andra kampanj i
England. Se vidare Stenografi, sp. 446. O. M-n.
♦Gregh, F., har senare skrivit
diktsamlingarna »Couleur de la vie» (1927) och »La
gloire du cæur» (1932) och en stor monogr.
över Victor Hugo (1933). Kj. S-g.
Gregor [-gä’r], Hans, tysk skådespelare,
regissör och teaterledare (f. 1866). G. ledde
1905—11 Komische Oper i Berlin och 1911
—18 hovoperan i Wien. Han har gjort sig
bemärkt som en förträfflig operaregissör, som
bröt med gammal slentrian såväl i scenisk
framställning som i dekorativ utstyrsel. G. K-g.
♦Gregori, F., dog 1928.
♦Gregorius, påvar. 8. G. VII. Litt.: W.
Wühr, »Studien zu Gregor VII.» (1930); J. P.
Whitney, »Hildebrandine essays» (1932); fr.
monogr. av H. X. Arquillière (1934).
♦Gregory, lady A., dog 1932.
Gregory [gre’gori], Theodor Emanuel
Gu gen h e im, engelsk nationalekonom (f.
1890). G. har ägnat stort intresse åt
penning-och bankpolitiska frågor. Bland hans
arbeten märkas »The gold standard and its future»
(1932) och »Gold, unemployment and
capita-lism» (1933). Han var led. av den s. k.
Mac-millankommittén för industri och finanser
1929—31. O. B-g.
♦Greifswald. Univ. kallas numera off. Ernst
Moritz Arndt-Universität. 1934 uppdelades
Nordisches Institut i särskilda institut för
Sverige, Norge, Danmark och Island, varefter
dessa förenades med Institut für
Finnland-kunde (gr. 1921) till Nordische
Auslandinsti-tute der Ernst Moritz Arndt-Universität
Greifswald.
Greiser [gräFzor], Arthur Karl, tysk
politiker i Danzig (f. 1897). Deltog i
världskriget som officer och var därefter affärsman.
Efter att ha slutit sig till N. S. D. A. P. blev
G. juni 1933 vice president i Danzigs senat
och chef för inrikesdep., nov. 1934
senats-president.
♦Grekland är sedan 1935 åter konungarike.
Arealen uppgår enl. off. uppgifter till 130,199
km2.
INNEHÅLL:
sp.
Befolkning......... 483
Näringar........... 484
Kommunikationer ... 485
Finanser........... 485
Bankväsen.......... 485
Myntväsen.......... 485
Försvarsväsen ..... 485
Sport och idrott ..... 486
Författning .......... 486
Förbindelser med Sve-
rige ............... 486
Historia ............. 486
Litteraturanvisningar.. 487
Befolkning. Folkmängden uppgick enl.
cen-sus 1928 till 6,204,684 inv. och beräknades
1935 till 6,746,000. Fördelningen på geogr.
huvuddelar 1928 framgår av följ, tab.:
Areal i km2 Inv.
Mellersta G. och Eubea ...... 25,227 1,601,934
Tessalien ................... 13,334 493,213
Joniska öarna ............... 1,922 213,157
Kykladerna .................. 2,580 129,702
Peloponnesos ................ 22,052 1,044,773
Makedonien .................. 34,803 1,411,769
Epirus ...................... 9,351 312.634
Egeiska öarna ............... 3,848 307,734
Kreta ....................... 8,287 386,427
Västtrakien ................ 8,796 303,879
Av de omkr. 1,850,000 greker, som efter
världskriget som flyktingar invandrat i G.,
ha omkr. 300,000 bosatt sig i Atens
omgivningar och i Peiraievs, 350,000 i Makedonien
i utbyte mot turkiska jordbrukare och
återstoden huvudsakligen i förut obebodda
trakter eller i städer i norr, bl. a. Saloniki.
Denna immigration har tillfört G. driftiga
jordbrukare, som befordrat odlingen av vin,
oliver, fikon och bomull, men även
hantverkare, t. ex. siden- och mattvävare från
Brus-sa. 1928 funnos 5,961,529 pers., som tillhörde
grek.-ortodoxa kyrkan, 35,182 voro katoliker,
9,003 protestanter, 126,017 muhammedaner och
72,791 judar.
Näringar. Den odlade jorden uppgick 1934
till 2,144,495 har, skogsarealen till 2,406,502
har, därav större delen statsskogar. Sedan 1919,
då inflyttningen av greker från Turkiet och
Bulgarien tog sin början, har den odlade
jorden ökats med 40 % och i Makedonien nära
fördubblats. Tobak samt bomull, som numera
odlas på torrlagda områden av Kopaissjön i
Beotien, uppvisa en starkt ökad areal.
Betydande utdiknings- och bevattningsarbeten
ha utförts på Messenienslätten och i
Vardar-och Strumadalarna i Makedonien och i
Tra-kien. Korintodlingen, som har sitt stora
han-delscentrum i Patras, har på senare år
reglerats genom lagbestämmelser. Korinterna
utgöra en av G:s viktigaste exportartiklar,
liksom också tobaken, i synnerhet odlad i ö.
Makedonien. Den största odlade arealen
upptogs 1934 av vete, 800,822 har, därnäst majs
242,166 har, korn 215,505 har, vin 141,948 har
och havre 137,306 har. Härtill kommer i
sumptrakterna risodling; centrum är Edessa
(Vodena), nära Saloniki. Skördeavkastningen
per har är fortfarande ytterst låg, för vete
blott omkr. 1/3 av Sveriges. Olivodlingen har
ökats och upptog 1934 omkr. 154,000 har;
den årliga produktionen av olivolja överstiger
numera 100,000 ton. Vinproduktionen
uppgick 1934 till 357,813 ton.
Av mineraltillgångarna äro bly- och
manganmalmerna vid Lavrion i Ättika,
järnmalmen på ön Serifos och krommalmen i
Tessalien de viktigaste. Den utbyggda
vattenkraften är ringa. Industrien har gjort avsevärda
framsteg. Egentliga industriområden finnas
blott kring Aten och Saloniki; industriens
produktionsvärde uppgick 1934 till 1,067 mill.
drachmer.
Handelsbalansen är alltjämt starkt
passiv, men exporten uppvisar under senare
år en relativt stor ökning. Införselns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
