Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Grekland - Näringar - Kommunikationer - Finanser - Bankväsen - Myntväsen - Försvarsväsen - Sport och idrott - Författning - Förbindelser med Sverige - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
485
Grekland (Kommunikationer—Historia)
486
värde var 1935 10,769 mill. drachmer,
utförselns 7,028 mill. De viktigaste
importvarorna äro livsmedel och
jordbruksprodukter, garn och textilvaror samt
metaller och metallmanufaktur. I exporten
bibehålla tobak och korinter sin betydelse,
men härtill komma också olja och vax samt
viner. Handelsutbytet försiggår främst med
Tyskland och Storbritannien (export 1,231,
resp. 952 mill. drachmer; import 1,291, resp.
1,470 mill. drachmer). Om handeln med
Sverige se nedan, sp. 486. Handelsflottans
tonnage uppgick 1935 till 1,8 mill. ton.
Kommunikationer. Ett grekiskt flygbolag
uppehåller trafik mellan Aten samt Saloniki
och Janina. Många utländska lufttrafiklinjer
angöra Aten (se d. o., suppl.). Huvudvägarna
utbyggas för automobiltrafik. 1934 funnos
15,200 motorfordon i G. M.
Finanser. Statsinkomsterna redovisades för
finansåret april 1934—mars 1935 till 9,117,9
mill. drachmer (9,841,9 mill. beräknade), varav
de direkta skatterna inbringade 2,050,5 mill.
drachmer, de indirekta skatterna 4,891,8 mill.,
statsmonopolen 591,6 mill., stämpelavgifterna
731,6 mill. etc. Motsv. inkomster beräknades
till 9,139,9 mill. drachmer för 1935—36.
Härtill kom 1934—35 inkommet kapital (lån,
återbetalningar m. m.), 120,5 mill. drachmer
(1,458,6 mill. beräknade). Statsanslagen nådde
1934—35 10,719,4 mill. drachmer (8.747,o mill.
tagna i anspråk), varav 4,322,7 mill. drachmer
tilldelades finansministeriet (statsskulden m.
m.), 1,479,8 mill. krigsministeriet, 384,9 mill.
marinministeriet, 869,6 mill.
undervisningsministeriet etc. Statsskulden angavs i jan. 1936
till 46.450,9 mill. drachmer (31,640,4 mill.
utländska och 10,265,1 mill. inhemska lån, 1,556,9
mill. svävande skuld, 2,828,4 mill. uppskjutna
räntebetalningar enl. 1933 års
Londonuppgörel-se m. m.). En internationell skuldkommission
förvaltar sedan 1898 vissa utländska lån. —
Banque de Grèces innehav av guld och
utländsk valuta redovisades i dec. 1935 till
3,355 mill. drachmer, varemot svarade ett
sedelomlopp av 5,910 mill. N. Sbg.
Bankväsen. Centralbank är sedan maj 1928
Banque de Grèce, som övertagit
sedelutgivningsrätten från Banque nationale de Grèce.
Denna är landets största affärsbank. Den
representerade i slutet av 1933 60 % och de
övriga fyra storbankerna, Banque d’Athènes,
Banque populaire, Banque commerciale de
Grèce och lonian bank, sammanlagt 30 % av
affärsbankernas inlåning.
Myntväsen. Myntenheten, drachma, var maj
1928—april 1932 bunden vid guld i
förhållandet 1 guldpund = 375 drachmer. I sept. 1936
bemyndigades centralbanken fastställa
pundkursen mellan 540 och 550 drachmer. E. H-ss.
För svar sväsen. Armén är numera
indelad i 4 armékårer (tills. 10 inf.-divisioner)
samt 2 självständiga inf.-divisioner, 2
kav.-brigader och ett militärkommando (i
Myti-lene), lydande direkt under
försvarsminis
tern. Tjänstetiden räcker fr. o. m. 21 t. o. m.
50 år. Efter en aktiv tjänstgöring om 14—18
mån. överflyttas de värnpliktiga till
A-reserven och senare (efter fyllda 40 år) till
B-reser-ven. Antalet officerare utgjorde 1933 omkr.
5,000, övrig personal 48,000. Arméns
krigs-styrka uppskattas till 600,000 man.
Utbildningen ledes fortfarande av en fransk
militärkommission. C. A. E.
ö r lo gs f 1 o 11 an består (1936) av 2 äldre
slagskepp, 2 kryssare, 21 jagare och
torpedbåtar samt 6 u-båtar med ett sammanlagt
deplacement av 53,000 ton; härtill komma 17
mindre kanonbåtar, minsvepare o. dyl.
Marinens personal uppgår till 10,000 man, därav
715 officerare.
Flygstridskrafterna äro
inordnade i armén; antalet flygplan uppgår (1936)
till 119. Personalen utgöres av 2,379 pers. ö-g.
Sport och idrott. G. har stolta idrottsliga
traditioner men har i modern tid ej gjort
några särskilt uppmärksammade insatser i
fysisk fostran. Otto I införde tyska Turnén,
på 1880-talet höll den moderna sporten sitt
intåg i landet, ett panhellenistiskt förbund
bildades, och intresset för kroppsövningar var
ganska stort. Tidigt planerade grekerna ett
återupptagande av olympiska spelen, och
1896 höllos också de första i modern tid i
Aten, som då fått ett vackert stadion,
rymmande 70,000 åskådare. Se vidare
Olympiska spelen, sp. 243—245.
På senare år har ett energiskt arbete
nedlagts på nydaningen av G:s fysiska fostran.
Den drivande kraften var I. E. Chrysafis (se
d. o.), som infört svensk gymnastik i
skolorna och i den militära utbildningen samt i
Aten anlagt en gymnastikhögskola, där
sport-och gymnastiklärare utbildas. G:s
gymnastik-och idrottsförbund (gr. 1897) omfattar all
sport, utom fotboll, som sedan 1926 har ett
eget förbund, och vattensport. A-ö.
Författningen är numera åter monarkisk;
se nedan, Historia.
Förbindelser med Sverige. Sv. Orientlinjen
upprätthåller reguljär trafik med Peiraievs
o. a. hamnar (restid från Göteborg omkr. 12
dygn). G. exporterade 1935 till Sverige för
14,6 mill. kr., därav tobaksblad för 12,5 mill.
1934 utgjorde exportvärdet 5,2 mill., därav
tobaksblad 4,6 mill., vidare svavel- och
mag-netkis, russin och korinter, vin, fikon och
tvättsvamp. Importen värderades 1935 till 7,5
mill. kr. och bestod av trävaror, trämassa och
papper, tändstickor, maskiner, kullager etc.
I Aten finnes en grekisk-svensk
handelskammare, gr. 1934. Svenska vetenskapsmän, bl. a.
prof. A. W. Persson (se d. o.) och docent N.
Valmin, ha på senare år verksamt bidragit
till G:s arkeologiska utforskning. — Sverige
har i Aten en avd. av beskickningen i
Ankara; G:s minister i Berlin är även
ackrediterad i Stockholm. A. A-t.
Historia. G:s inre historia under de
senaste åren har präglats av kampen mellan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
