Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Grekland - Historia - Litteraturanvisningar - *Grelling, R. - *Grenander, A. F. E. - Grenander, Sven - *Grenoble - Gressmann, Hugo - *Gretjaninov, A. - *Grétry, A. E. M. - Grevenius, Gustav Vilhelm Herbert - *Grevesmöhlen, C. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
487
Grelling—Grevesmöhlen
488
Venizelos och hans motståndare, vilken
delvis varit och slutligen främst blivit en strid
om republik eller monarki. Zaimis avgick i
juni 1928 och efterträddes av Venizelos, som
vid kammarvalen i aug. tog 225 mandat av
250 och senare även fick majoritet i senaten.
Stödd på denna starka majoritet, styrde
Venizelos sedan landet i fyra år med fast hand,
undertryckte resningsförsök av Pangalos och
kommunister samt sympatiyttringar för
Cyperns greker och slöt 1930 en definitiv
uppgörelse med Turkiet om flyktingarna.
Kon-duriotis avgick som president i dec. 1929 och
efterträddes av Zaimis (återvald 1934). Den
ekonomiska världskrisen och
Hoovermorato-riet 1931 förvärrade den finansiella
situationen, ansträngd genom de väldiga utgifterna
för flyktingarna, och G. måste 1932 begära
hjälp från N. F. Efter ett kort avbrott omkr.
1 juni 1932 återkom Venizelos som
regeringschef men avgick i okt. s. å. efter
valnederlag. Hans efterträdare, Tsaldaris, var
principiell monarkist; hans minoritetsregering
störtades i jan. 1933 av Venizelos. Valen i
mars gingo denne emot, general Plastiras
försökte en statskupp, och Tsaldaris kom åter
till makten. 1934 biträdde G. Balkanententen
(se d. o., suppl.). I mars 1935 försökte
Venizelos från Kreta en statskupp, men upproret
kuvades efter blodiga strider av den
energiske krigsministern Kondylis. Frågan om
statsformen blev åter aktuell, och en
folkomröstning om denna utsattes till nov. 10 okt.
störtades Tsaldaris genom en militärkupp, och
Kondylis blev regeringschef;
nationalförsamlingen avskaffade republiken och utsåg
Kondylis till riksföreståndare. Monarkiens
återinförande bekräftades genom en
folkomröstning 3 nov., sedan de republikanska ledarna
och tidningarna oskadliggjorts. Georg II
återkom 25 nov. till Aten, frigjorde sig snart
från Kondylis men har mötts av stora
svårigheter vid sina försök att upprätthålla en
arbetsduglig parlamentarism, och det av prof.
Demerdzis i nov. 1935 bildade kabinettet
om-bildades flera ggr. Vid Demerdzis’ död i april
1936 blev general Metaxas regeringschef.
Kommunisterna bildade tungan på vågen i
det jan. s. å. valda parlamentet. Detta hade
visserligen ajournerat sig till okt., men
majoriteten var fientlig mot Metaxas. I aug.
s. å. lät denne införa ståndrätt, upplösa
parlamentet och suspendera den i nov. 1935
provisoriskt införda författningen av 1911.
Åtgärderna angåvos närmast riktade mot
kommunisterna. I sept. 1936 utfärdades stränga
lagar mot dessa. A. A-t.
Litterat uranvisningar. A. Philippson,
»Bei-träge zur Morphologie Griechenlands» (1930);
J. Mavrogordato, »Modern Greece» (1931);
C. B. Eddy, »Greece and the greek refugees»
(s. å.); B. B. Alivisatos, »La réforme agraire
en Grèce» (1932); J. Denier, »La Grèce» (s. å.);
M. P:n Nilsson, »De arkeologiska
upptäckterna» (1933); E. A. Gardner, »Greece and the
Aegean» (s. å.); »La Grèce actuelle» (s. å.);
S. Ronart, »Griechenland von beute» (1934);
O. Sirén, »Bilder från G.» (1935).
♦Grelling, R., dog 1929.
♦Grenander, A. F. E., dog 1931.
Grenander, Sven, befrämjare av
segelsporten (f. 1878 7/3), fil. dr 1912, lektor i
Västervik 1914. G. anordnade under
somrarna 1907—23 seglingar med kurser i
sjömanskap, navigation m. m. för skolungdom.
Han tog 1923 initiativet till Svenska
krys-sarklubben, vars förste ordf, han var. Han
har bl. a. skrivit arbeten i meteorologi,
»Handbok för långfärdsseglare» (1921),
»Elementen av seglingsteorien» (3:e uppl.
1923) och »Seglarminnen» (1926). Å. S-n.
♦Grenoble har numera rundradiostation.
Gressmann, Hugo, tysk teolog (1877—
1927), e. o. prof, vid Berlins univ. 1907, ord.
1920. G. var jämte Hermann Gunkel (se d. o.)
den främste representanten för den riktning
inom nyare gammaltestamentlig vetenskap,
som velat insätta den gammaltestamentliga
litteraturen i dess allmänorientaliska
sammanhang och belysa dess egenart av en
väsentligen ur muntlig traditionsbildning
framvuxen litteratur. Hans främsta arbeten
beröra frågorna om den gammaltestamentliga
eskatologiens bildvärld och ursprung, som han
söker i Babel, med sidoinflytelser även från
Egypten (så i »Messias», postumt utg. 1929).
G:s traditionshistoriska huvudverk är »Mose
und seine Zeit» (1913); han undersökte
också i metodiskt viktiga studier
patriarktraditionerna. I sin mångsidiga och
uppslagsrika produktion, även omfattande
religions-historiska och nytestamentliga
undersökningar, behandlade han bl. a. den israelitiska
ordspråkslitteraturen i dess förhållande till
den orientaliska, främst den fornegyptiska.
G. var 1924—27 utgivare av Zeitschrift für
die Alttestamentliche Wissenschaft. I. Hlr.
♦Gretjaninov, A., var till 1928
komposi-tionslärare i Moskva; är nu bosatt i Paris.
♦Grétry, A. E. M. På föranstaltande av
belg. regeringen utges en kritisk uppl. av
G:s samlade verk (hittills 49 bd utkomna)
Biogr. av J. Sauvenier (1934).
Grevénius, Gustav Vilhelm
Herbert, författare (f. 1901 7/io), student 1920,
studerade vid Stockholms högskola 1922—24,
vart medarb. i Stockholms Dagblad 1924
(sedan 1931 Stockholms-Tidningen
Stockholms Dagblad), där han framför allt verkat
som litteratur- och teateranmälare. G.
debuterade som dramatiker 1927 med »Sonja»,
ett klokt och vederhäftigt skådespel ur
arbetarvärlden. Efter det lätta lustspelet
»Den svarta skjortan» (1929) följde det
livfulla stora krönikespelet »Den förste
Bernadotte» (1932). G. har även författat flera
pjäser för radio. R-n B.
♦Grevesmöhlen, C. A. Se H. Almquist,
»Karl Johan, utrikespolitiken och pressen år
1813» (i Scandia 1929).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
