Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Groven, Eivind - *Groznyj - *Grube, M. - Gruenberg, Louis - Grumme & son - *Grums - Grundavdrag - Grundel, Arvid Filip - Grundel-Helmfelt, S. - *Grundfond - Grundkallen - *Grundlag - *Grundregalen - Grundström, Harald - *Grundämnen - Grunsky, Karl - Gruntzel, Josef - *Grupp - Gruppförsäkring - Grupphastighet - Grupprörelsen - Gruppsykologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
499
Groznyj—Gruppsykologi
500
avlade lärarexamen 1925. Som tonsättare
väsentligen autodidakt, har G. blivit mest
känd genom sånger (flera uppf. vid nord,
musikfester). Han har skrivit en studie över
norsk folkmusiks tonalitet, »Naturskalaen» (i
Norsk Folkekultur 1927). H. G-t.
*Groznyj beräknades ha 201,000 inv. 1934
med inkorporerade förstäder. G. är nu
huvudstad i det 1934 bildade Tjetjensernas och
in-gusjernas autonoma område.
*Grube, M., dog 1934.
Gruenberg [gry’n- el. gri’n-], Louis,
ryskamerikansk tonsättare och pianist (f. 1883).
Som tonsättare ofta upptagande element från
jazzen, har G. blivit särskilt känd genom
»Daniel jazz» för tenor och kammarorkester,
pianostycken, ss. »Jazzberries» och »Jazz
masks» (transkriptioner av kompositioner av
Chopin, Mendelssohn m. fl.), samt operan
»Emperor Jones» (Metropolitan i New York
1932; efter O’Neill). H. G-t.
Grumme & son, a.-b., firma i Stockholm,
gr. 1882, a.-b. 1911, tillverkar tvål, såpa,
putsmedel, parfymer och bläck. G. innehar A.
Len-hardtsons stomatolfabrik och äger
aktiemajoriteten i Hylin & co:s fabriks a.-b.,
Stockholm. E. Hlr.
*Grums, socken. Folkmängden har avsevärt
ökats; 4,055 inv. (1936), därav omkr. 1,500 i
G. stationssamhälle.
Grundavdrag, se Kommunalskatt, sp.
1042. Jfr även Bevillningsfritt
avdrag, suppl.
Grundel, Arvid Filip, publicist (f. 1877
1/s). Efter att ha varit medarb. i Nerikes
Allehanda och Öresunds-Posten verkade G.
inom politiska organisationer, som
ombudsman (sekr. och kassör) i Frisinnade
landsföreningen 1902—23 och i Sveriges liberala parti
1923—28. Han är sedan 1928 ombudsman i
Svenska publicisternas pensionskassa. G. har
utgivit politiska broschyrer och
valhandböcker samt minnesskrifter, bl. a. över Svenska
publicisternas pensionskassa (1932). Han är
medarbetare i Nordisk Familjeboks 3:e uppl.
Grundel-Helmfelt, S., se H e 1 m f e 11.
*Grundfond. I banklagen finnas numera
bestämmelser, som möjliggöra nedsättning av
g., varjämte reglerna för förhållandet mellan
fonder och inlåning modifierats.
Grundkallen, fyrskepp, utlagt 1864 n. ö. om
Grundkallegrund (se d. o.), utanför n. ö.
Upplandskusten.
*Grundlag. Av F. R. Dareste,
»Constitu-tions mödernes», utkom 4:e uppl. 1928—34 (6
dir). I serien »Främmande grundlagar»
utkom en ny del, behandlande Frankrikes och
Belgiens författningar, 1931.
*Grundregalen, se även Ekregalet, suppl.
Grundström, Harald, lappforskare (f. 1885
17/s), komminister i Jokkmokk. G. har
upptecknat en mängd lapska texter av
etnologiskt innehåll och utgivit uppsatser om lapsk
folktro m. m. (i Norrbotten, Norrbottens läns
hembygdsförenings årsbok). Han har
upp
tecknat och översatt Anta Piraks (se d. o.,
suppl.) självbiografi »En nomad och hans liv»
(1933; det lapska originalets utgivande
för-beredes). B. C-r.
*Grundämnen. Om g. och deras
omvandlingar se även Atom, suppl., Kärnfysik,
suppl., och Radioaktivitet, även i suppl.
Grunsky [gro’n-], Karl, tysk
musikskriftställare (f. 1871), fil. dr 1893, verksam i
Stuttgart. Urspr. och på senare tid åter politisk
skriftställare, har G. dock huvudsaki. ägnat
sig åt musikskriftställarskap (även i
tidskrifter) och har bl. a. utgivit handböcker om
musikestetik (»Musikästhetik», 4:e uppl. 1923)
och musikens historia under 1600-, 1700- och
1800-talen, den lilla monogr. »Das
Christus-Ideal in der Tonkunst» (1920), biogr. över
Bruckner (1922), Liszt (1924) och H. Wolf
(1928), den ur nationalsocialistisk synvinkel
författade broschyren »Kampf um deutsche
Musik!» (1933) m. m. H. G-t.
Gruntzel [gro’ntsol], Josef, österrikisk
nationalekonom (f. 1866), prof, i Wien
(Hoch-schule für Welthandel). G. har intresserat
sig mycket för handels- och industripolitik.
Som ekonomisk teoretiker har han försökt
lansera en s. k. organisk
samhällsuppfattning. I sin »Theorie der
Volkswirtschafts-lehre» (1923) anlägger han ett realistiskt
betraktelsesätt på de ekonomiska problemen
och polemiserar mot all isolerande
abstraktion. Han vill ej erkänna absolut giltiga
lagar utan blott vissa erfarenhetssatser. Han
är dock mindre lyckad som teoretiker än som
kritiker. O. B-g.
*Grupp. 1. G. betecknar även flera
truppförband med gemensam uppgift, t. ex.
strids-grupp och artillerigrupp.
Gruppförsäkring, sammanfattande
beteckning för en inom olika försäkringsbranscher
förekommande kollektivförsäkring, där
försäkringsgivaren genom ett enda avtal
avslutar försäkring på en grupp av personer, t. ex.
ett företags personal eller en
kårsammanslutning. G. är i Sverige av betydelse huvudsaki.
inom olycksfallsförsäkringen. T. v. P.
Grupphastighet, den hastighet, med vilken
en våggrupp, betraktad som enhet, utbreder
sig (se Vågrörelse, sp. 820). G. kan för
ljusvågor ej överskrida ljushastigheten i
tomrummet (i vilket fall g. och fashastighet bli
lika). Denna hastighet är näml. enl.
relativi-tetsteorien övre gränsen för den hastighet,
med vilken en fysikalisk verkan kan utbreda
sig. Häremot strider ej, att ljusets f a s h a
s-t i g h e t kan överskrida denna gräns, näml,
då brytningsindex är mindre än 1. För den
våggrupp, som enl. de Broglie (se
Vågmekanik, sp. 816) svarar mot en viss partikel, är
g. lika med partikelns hastighet, varför
partikel och våggrupp ständigt följas åt. Sv. B-r.
Grupprörelsen, se
Oxfordgrupprö-r e 1 s e n, suppl.
Gruppsykologi, den gren av
socialpsykologien, som studerar den inverkan individerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
