Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gruppsykologi - GrusnejlikaxeGrut, Edmund Hansen - Grut, William Lennart - Gruv-a.-b. Dalarne - Gruv-a.-b. Lekomberg - *Gruvbrytning - *Gruvgården—Fors järnväg - *Gruvskog - Gruvön - Gruž - Grüner-Nielsen, Hakon Harald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
501
Grusnejlika—Grüner-Nielsen
502
röna med hänsyn till föreställnings-, vilje- och
känsloliv därigenom, att de tillhöra en viss
grupp eller kollektiv organisation. — Litt.:
W. McDougall, »The group mind» (1920;
»Gruppens själsliv», 1925). Bjstm.
Grusnejlika, se Gypsophila.
Grut, Edmund Hanse n, se Hansen
G r u t, E.
Grut, William Lennart, affärsman (f.
1881 8/b), bror till T. A. G. Var officer vid
svenska flottan 1902—04 och 1906—07,
trafikchef vid Bangkoks spårvägar 1904—06 och
är verkst. dir. i Siam electricity co. Itd. sedan
1907. G. är styrelseled. i flera siamesiska
trafik- och handelsföretag och svensk
generalkonsul för Siam sedan 1920.
Gruv-a.-b. Dalarne, Idkerberget, gr. 1901,
äger järnmalmsfyndigheter inom Grangärde
och Ludvika socknar, Kopparbergs län, samt
kraftstationer vid Långsjöfallet och
Rämshyt-tan i Grangärde. Bolaget idkar brytning,
anrikning och sintring av järnmalm samt driver
lantbruk och sågverk. Aktiekap. 1 mill. kr.
Huvudintressent är Nordisches Erzkontor G.
m. b. H., Lybeck. E. Hlr.
Gruv-a.-b. Lekomberg, Sörvik, gr. 1910, idkar
brytning av fosforhaltig järnmalm i
Lekom-berget, Ludvika socken. Aktiekap. 1 mill. kr.
Huvudintressent i bolaget är Eisen und
Stahl-werk Hoesch A.-G. E. Hlr.
* Gruvbrytning. En brytningsmetod, som
på grund av höga kostnader huvudsakl.
brukats för dyrbarare malmer, ss. guld-, koppar-,
bly- och zinkmalmer, har under namnet
square-setting haft viss utbredning
främst i U. S. A. och har under senare år
prövats även i Sverige (i Svärdsjögruvan).
Den är en takbrytningsmetod med partiell
eller ingen igensättning av de utbrutna
rummen, vilka utfyllas av fackverk av timmer,
som färdighugges i dagen.
Etagehöjden eller avståndet mellan två
ut-fraktsnivåer är 35—50 m. Sedan man på
ut-fraktsnivån utstråssat ett tillräckligt högt
parti av malmen, placeras på sulan syllar
vinkelrätt mot systemets längdaxel. På
syl-larna resas vertikala stolpar, upptill
förbundna med tvärgående kappor och längsgående
mellanbitar. På detta horisontala bärverk
anbringas ett plan av fyrskuret timmer eller
plank med eller utan plåtbeklädnad. Planet
ligger så tätt under malmtaket, att
borrmaskiner (för borrning i taket) kunna monteras
på detsamma. Berget faller vid skjutningen
ned på planet och lastas sedan ut genom
schakt, som inbyggts i fackverket och
försetts med tappningsanordningar. Malmtaket
kan vara horisontalt, då malmen
transporteras till tappfickorna för hand eller med
släpskrapor (se bild), eller lutande, då berget
rutschar till fickorna. Det vid brytningen
erhållna gråberget tappas i de undre facken i
etagen, som därigenom delvis bli igensatta.
Sedan tillräckligt utrymme utbrutits ovan-
Plan och längdprojektion av gruva, bruten medelst
square-setting.
för planet, reses omedelbart nästa
squaresys-tem, från vars topp följande skiva uttages.
Resningen av stolparna måste ske mycket
noga; med hänsyn till tryckpåkänningarna är
det särskilt viktigt, att stolparna bli alldeles
vertikala. Metoden kräver tillgång på
mycket billigt virke. Den företer stora likheter
med de timmerförbyggnader, som förr
användes i svenska gruvor. E. R-s.
*Gruvgården—Fors järnväg inställde
persontrafiken 1932.
*Gruvskog. För dispositionen av g. utgöra
de berättigade gruvorna sedan 1820-talet en
rekognitionsavgift (S1^ öre per stavrum ved)
mera såsom ett erkännande av kronans
grundrätt än såsom en valuta. För förvaltningen
av g. gäller en k. f. 27 maj 1898. Betr,
samtliga g. har K. m:t 1932 anbefallt
Kammarkollegium att i samråd med
Kommerskollegium och Domänstyrelsen inkomma med
utredning ang. alternativt upphörande av
gruv-skogsrätten eller rättsinnehavarens förvärv
av äganderätt till hela eller viss del av den
av honom nyttjade skogen. Schg.
Gruvön, se G r u m s (härad) samt B i 11
e-r u d s a.-b., suppl.
Gruz [groj], se Gravosa och bild vid J
u-goslavien.
Grüner-Nielsen [-nIT-], Hakon Harald,
dansk folkminnesforskare (f. 1881), är sedan
1911 arkivarie vid Dansk folkemindesamling
och sedan 1915 organist vid Kingos kirke i
Köpenhamn. G. är den främste nutida
kännaren av den danska folkvisan och har,
delvis med användning av ett av den danske
forskaren Hj. Thuren (1873—1912) insamlat
material, utgivit bl. a. verket »Danmarks
gamle folkeviser» (1919 ff.); i det tills, m. E.
Abrahamsen redigerade 11 :e bd (h. 1 1935)
ha melodierna börjat publiceras. G. har även
redigerat d. 24 B, »Dans» (1933), i serien
»Nordisk kultur» samt har författat de däri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
