Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grüner-Nielsen, Hakon Harald - *Grünewald - *Grünewald, M. - *Grünwedel, A. - Gryt (sten) - *Gryt (socken) - *Gryta - *Grythyttan - *Grytnäs - Grytviken - *Grützmacher, G. - Grzesinski, Albert - *Gråberg af Hemsö, J. - *Gråfläcksjuka - Gråkoltar - *Grängesberg—Oxelösund, Trafikaktiebolaget (T. G. O.) - *Grängesberg—Oxelösunds järnvägar - Grängshammar - *Gränna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
503
Grünewald—Gränna
504
ingående kapitlen om dans i Danmark, på
Färöarna och i Norge. H. G-t.
*Grünewald, I., är sedan 1932 t. f. prof, vid
Konstakad. i Stockholm. Han har de senaste
åren utfört porträtt i olja av bl. a. fru Ellen
Hoppe (1930; i Nationalmuseum i Stockholm),
prins Eugen (1931, 1932) och prof. The
Svedberg (1934; i Kemisk-fysikaliska institutionen
i Uppsala), väggdekorationer, figur- och
landskapsmålningar i olja, akvarell och gouache,
scen- och kostymskisser, bokillustrationer etc.
Hans konstnärliga utveckling har gått från
ornamental expressionism i riktning mot
plastisk nyrealism. Särskilt i större
dekorativa uppgifter får G:s konst en barockartat
rik yppighet i form och färg. Litt.: S.
Strömbom, »I. G.» (1934). — G:s hustru, Sigrid
Hjertén - G., har fortsatt att måla figur,
landskap och stadsbilder. Hon är
representerad i Nationalmuseum i Stockholm. Litt.:
C. Palme, »Sigrid Hjertén» (1936). E. L-k.
*Grünewald, M., är möjl. identisk med en
målare Mathis Nithart, enl. H. H.
Nau-mann, »Das Grünewaldproblem und das
neuentdeckte Selbstbildnis des 20-jährigen
Mathis Nithart aus dem Jahre 1475» (1930).
Ang. diskussionen härom se uppsats av
Nau-mann i The Burlington Magazine 1934 och av
H. Haug i Gazette des Beaux-Arts s. å. E.L-k.
*Grünwedel, A., dog 1935.
Gryt, »sten», »grus», »stenig mark»
(numera särskilt om grävlingars o. a. vilda djurs
bon), ingår i många svenska ortnamn: Gryt,
Grytnäs, Örgryte m. fl. Av fsv. Grytby ha
utvecklats flera nutida former, Gryttby, Greby,
Grödby m. fl. E. W-én.
*Gryt, socken i Östergötland. I G. ligga
Harstena (se d. o., suppl.) och Häradskär
(se d. o.).
*Gryta ingår sedan 1 maj 1928 i Lagunda
och Hagunda kontrakt.
*Grythyttan, socken. I G. finnes ett
skifferverk (omkr. 100 arb.; tillv. av takskiffer,
hyvlade och slipade skifferplattor m. m.).
*Grytnäs. Sör-Nävde sprängämnesfabrik är
nedlagd. Jfr M å n s b o, suppl.
Grytviken, huvudorten på Sydgeorgien, vid
den skyddade Cumberlandbukten på öns
östkust; omkr. 300 bofasta inv., huvudsaki.
skandinaver. G. är centralpunkten för
valfångsten i sydligaste Atlanten.
Radiotelegrafstation. Ängfartygsförbindelse med Buenos Aires.
*Grützmacher, G., blev 1935 emeritus.
Grzesfnski [gje-], Albert, tysk
socialdemokratisk politiker (f. 1879), verkade inom
fackföreningsrörelsen och vann
uppmärksamhet, när han nov. 1918 upprätthöll ordningen
i Kassel som ledare för arbetar- och
soldatrådet där. Han var preussisk inrikesminister
1926—30 och polismästare i Berlin 1925—26
samt 1930—32. G. gick 1933 i landsflykt.
På svenska finnes »I kamp för den tyska
republiken» (1934). L-ts.
*Gråberg af Hemsö, J. Se H. Rosman, »J.
G.» (i Personhist. Tidskr. 1935, tr. 1936).
*Gråfläcksjuka, se även färgpl.
Växt-sjukdomar 2, bild 5 c.
Gråkoltar, se P i e t i s m, sp. 982.
*Grängesberg—Oxelösund,
Trafikaktiebolaget (T. G. O.). 1927 års avtal mellan å
ena sidan staten och å andra sidan T. G. O.
och Luossavaara-Kiirunavaara a.-b. (L. K. A.
B.) har efter riksdagsbeslut 1932 och 1934
undergått vissa förändringar, innebärande bl. a.
följ.: staten och T. G. O. äga hälften var i
L. K. A. B. Staten har betingat sig en
royal-ty av 1,50 kr. per ton bortfraktad malm.
Denna statens fördel utjämnas så, att T. G. O. av
L. K. A.B:s vinst först får uppbära ett belopp,
motsv. 1,50 kr. per ton malm, varefter
återstående vinst delas lika mellan staten och
T. G. O. Efter 1947 bortfaller statens royalty,
men i stället ökas dess vinstandel, så att
vinsten per ton delas lika endast i fråga om
kvantiteten 3,75 mill. ton; av vinsten på
överskjutande malmkvantitet tillfalla 2/3 staten
och 1/3 T. G. O. Staten äger rätt att 1947
eller senare vart tionde år därefter inlösa
T. G. O. tillhöriga aktier i L. K. A. B.
Lösensumman skall motsvara hälften av »vinsten»
på 25 ggr 4,25 mill. ton. Med »vinsten»
förstås medelvinsten per ton under en
tioårsperiod, ökad med statens royalty per ton
under samma period. L. K. A. B:s styrelse utses
till hälften av staten och till hälften av
T. G. O. Styrelsens ordf., som har utslagsröst,
utses av T. G. O. Brytningen i L. K. A. B. är
begränsad till högst 9 mill. ton årl.
Järnvägs-frakterna till skeppningshamnarna ha
fastställts till 1 okt. 1947 enl. för T. G. O.
gynnsammare tariffer. Staten har slutligen
förbundit sig att till T. G. O. och L. K. A. B.
återbära tull eller annan avgift, som kan
komma att påläggas under avtalstiden.
Genom inköp av andelar i järnmalmsfält i
Algeriet och Marocko utökade T. G. O. 1927
sin verksamhet. Brytningen i Afrika handhas
av a.-b. Hematit med 26,625,000 kr. i
aktie-kap. och säte i Stockholm. — Genom byte och
köp har T. G. O. 1927 vidare förvärvat Stora
Kopparbergs bergslags a.-b:s andelar i
Grängesbergs exportfält, varigenom gruvdriften i
Grängesberg kunnat centraliseras och
rationaliseras. För att tillgodogöra sig den i
av-fallsslammet från sovringsverken i
Grängesberg befintliga apatiten har T. G. O. börjat
uppföra ett flotationsanrikningsverk. De av
T. G. O. disponerade svenska
malmtillgångarna uppskattas till 110 mill. ton i
Gränges-bergsfältet, 1,050 mill. ton i Kierunavaara
och 400 mill. ton i Gällivare. Bolagets verkst.
dir. är sedan 1930 M. Waldenström. E. Hlr.
*Grängesberg—Oxelösunds järnvägar.
Numera är banlängden för Frövi—Ludvika
järnväg 99,1 km och för
Oxelösund—Flen—Västmanlands järnväg 155,7 km. Koncessionen för
Bånghammar—Klotens järnväg upphörde att
gälla 1 maj 1934. F. P.
Grängshammar, se Ulvshyttan.
*Gränna, stad Folkmängden hade 1936
sti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
