Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grönhög - *Grönland - *Grönroos, G. Hj. - Grönröta - Grönwall, Eugen Assar Alexis - Grönvall, Filip
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
507
Grönland—Grönvall, F.
508
täckte ett flackt centralröse, i vilket en stor
lerurna påträffades, som innehöll de brända
benresterna efter den högsatte, bitar av
benskedar, glasslagg m. m. Anläggningen, som
kan dateras till omkr. 500 e. Kr., står nära
de östsvenska kungshögarna, vilkas
förnämsta representanter äro Uppsala högar; möjl.
är den att betrakta som en v. utpost av denna
grupp. — Litt.: S. Lindqvist,
»Undersökningen av G.» (i Vikarvets Årsbok 1929). II. An.
♦Grönland hade 17,129 inv. 1933, därav 273
européer. Sydgrönland hade s. å. 9,063 inv.,
Nordgrönland 7,109, östgrönland 952 och det
utanför den danska administrationen
stående Thule i Kap Yorkområdet 278 inv. S. F.
Talrika expeditioner på senare år, särskilt
S. L. Kochs (se d. o., även i suppl.) till
östgrönland 1929—30 och 1931—34, ha givit viktiga
bidrag till G:s vetenskapliga utforskning.
Flygkartläggning har införts, och under
forskningsresor i flygmaskin har Koch
upptäckt vidsträckta isfria områden, där man
förut trott landet vara täckt av inlandsis,
stora nya nunatakområden och höga
bergskedjor (över 3,500 m). I området mellan
Scoresbysundet och Danmarks havn samt
vidare norrut har Koch påvisat en kaledonisk
bergskedjeveckning. Åtm. större delen av det
s. k. urberget i detta område (mest gnejser
och graniter) har visat sig vara i kaledonisk
tid metamorfoserade delar av den
senpre-kambriska Eleonore bayformationen. Devon
torde ej finnas i nordvästra G., som tidigare
antagits. Däremot förekomma devoniska
avlagringar av stor mäktighet på östgrönland,
från Scoresby land i s. till Frans Josefs fjord
och Myskoxfjorden i n. I överdevoniska
lager ha här 1931—34 bedrivits omfattande
insamlingar av fossila ryggradsdjur,
pansarhajar (se d. o., suppl.), Crossopterygii (se d. o.)
o. a. former och upptäckts de äldsta kända
landryggradsdjuren, ichthyostegiderna. De
tidigare s. k. marina överkarboniska
avlagringarna på nordöstra G. äro åtm. till
större delen permiska och innehålla en
fiskfauna av samma typ som i Tysklands
permiska kopparskiffer. Triasavlagringar
finnas på östkusten från 70° till 74° 30’ n. br.
Längst i n., vid Kap Stoseh, finnes den
fullständigaste kända profilen genom lägsta trias,
med rika fossilhorisonter, innehållande både
ammoniter, väl bevarade fiskar och
stegoce-faler (se d. o., även i suppl.). — Ekonomiskt
givande äro de västgrönländska
marmorförekomsterna i den prekambriska
Agpatfor-mationen (vid Umänak). Olika marmortyper
förekomma här i upp till 900 m mäktiga
lager. Vid kolförekomsterna från krittiden
i Diskotrakten brytas numera årl. 6,000 ton,
och härigenom förses hela n. Västgrönland
med billiga kol. Kryolitbrytningen har
under senare år varit ringa på grund av
fallande priser på världsmarknaden. En stor
fiskkonservfabrik har anlagts i Holstensborg.
G. S.-Sgh.
Innan Danmark 1921 förklarade hela G. för
dansk besittning (jfr bd 8, sp. 1188), hade
det riktat framställningar till flera
makter i syfte att erhålla deras erkännande av
Danmarks suveränitet över hela G.
Framställningarna besvarades genomgående
gynnsamt, och 1919 hade också dåv. norske
utrikesministern Ihlen svarat, att detta danska
önskemål »icke skulle möta svårigheter» från
norsk sida. Sedermera vaknade emellertid i
Norge farhågor för att de norska intressena
av jakt, fångst och fiske vid G:s östkust
skulle skadas genom det danska monopolets
utsträckning till hela G., och en stark opinion
uppstod för att Norge skulle göra gällande
sina historiska rättigheter till G. eller i varje
fall att G. utanför de danska stationerna
skulle anses som herrelöst land och således
kunna göras till föremål för ockupation. En
förnyad framställning från Danmark 1921 om
erkännande av dess suveränitet över hela G.
besvarades från norsk sida med att Norge
förbehöll sig sina ekonomiska rättigheter på
G. I den tvist, som nu bröt ut, nåddes ett
modus vivendi genom en norsk-dansk
överenskommelse 1924, varigenom norrmännen
tillförsäkrades rätt till jakt, fångst och fiske
vid G:s östkust; suveränitetsspörsmålet
berördes icke. Tvisten härom väcktes ånyo 1930,
och saken sattes på sin spets, då norska
regeringen i juli 1931 godkände en av norska
fångstmän under ledning av H. D e v o 1 d (se
d. o., suppl.) företagen ockupation av ett
område på Scoresby land, som förklarades för
norskt område under namn av Eirik Raudes
land. Danmark instämde omedelbart saken
till Fasta mellanfolkliga domstolen i Haag,
som i ett 5 april 1933 avkunnat utslag fann,
att hela G. vid tidpunkten för den norska
ockupationen var underkastat dansk
suveränitet och att ockupationen följaktligen var
rättsstridig och ogiltig. T. G-l.
Nyare litt.: Meddelelser om G., bd 70—
117, 1928—36; »Greenland» (3 bd, 1928—
29); T. N. Krabbe, »G., dets natur, beboere
og historie» (1929); »G. 1932» (1932) och »G.
i billeder» (s. å.), båda utg. av G:s styrelse;
L. Koch, »Vi flyger över isbjörnens land»
(1934) och »Geologie von G.» (1935).
♦Grönroos, G. H j., dog 1929.
Grönröta, se Trädröta, suppl.
Grönwall, Eugen Assar Alexis,
ingenjör (f. 1872 */s), blev bergsingenjör i
Stockholm 1895 och var 1901—06 anställd vid
Elektriska a.-b. Magnet i Ludvika. G. är
jämte A. Lindblad och O. Stålhane
uppfinnare av den svenska elektriska masugnen och
verkst. dir. för a.-b. Elektrometall, som
grundats för dess exploatering. Han har även
gjort insatser betr, hårdmetallernas
framställning och är sedan 1930 verkst. dir. för a.-b.
Arbit, Arboga, som tillverkar dylika. E. Hlr.
Grönvall, Filip, finländsk jurist (1864—
1936). Blev referendariesekr. i Finlands
senat 1905, var led. av högsta
förvaltningsdom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
