Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grönvall, Filip - *Grönwall, K. A. A. - Grönwall, Thomas Hakon - Grönvalls läderfabrik, Wilh. - *Grönvold, M. - *Grötlingbo - *Grövelsjön - Gsell, Stéphane - *Guadalajara - *Guadeloupe - *Guaira, La - Gualeguaychú - *Guam - Guaranty trust company of New York - *Guarneri - *Guatemala (republik) - *Guatemala (stad) - *Guayana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
509
Grönwall, K. A. A.—Guayana
510
stolen 1918—33 och tillhörde från 1917
lagberedningen. G. deltog verksamt i arbetet på
utformande av gemensam nordisk lagstiftning
och utgav kommentarer bl. a. till
äktenskaps-lagstiftningen (1930), växel- och checklagen
(1932) samt jaktlagstiftningen (s. å.). H. E. P.
*Grönwall, K. A. A., blev emeritus 1924.
Grönwall, Thomas Hakon,
svenskamerikansk matematiker och ingenjör (1877
—1932). Blev fil. dr i Uppsala 1898,
studerade därefter teknik och praktiserade
som ingenjör i Tyskland och Amerika. 1914
—15 var G. knuten till Princetonuniv. och
från 1927 till Columbiauniv. i New York,
där han huvudsaki. arbetade med fysikalisk
kemi och atomfysik. Av hans vittomfattande
matematiska produktion märkas arbeten över
Fourier- och Laplaceserier, seriers
summa-tion, funktionsteori och konform
avbildning. O. F.
Grönvalls läderfabrik, Wilh., i Ängelholm,
tillverkar olika slag av lädervaror, främst
sulläder. Aktiekap. 1,5 mill. kr.; tillv.-värde
4 mill. kr. per år; 100 arb. Firman
grundades 1854, a.-b. 1911.
*Grönvold, M., dog 1929.
*Grötlingbo skall efter framtida reglering
ingå i Havdhems, Näs, G. och Fide pastorat.
*Grövelsjön. Vid G. anlägges 1936—37 en
turiststation (med omkr. 50 platser) av Sv.
turistföreningen.
Gsell, Stéphane, fransk arkeolog och
epigrafiker (1864—1932). Var professor i
Alger från 1890, inspektör över fornminnena
och dir. för museet där samt från 1912 även
prof, vid College de France. I sdn ungdom
ledde G. som medlem av den franska
arkeologiska skolan i Rom utgrävningar i Vulci och
utgav förträffliga publikationer om fynden.
Hans livs arbete ägnades sedan åt Algeriets
antika monument och inskrifter. Med sunt
verklighetssinne förenade G. en levande
känsla för den kontinuitet, som trots alla
omvälvningar sträcker sig från antiken till vår
tid. Bland hans talrika publikationer må
nämnas: »Fouilles dans la nécropole de Vulci»
(1891), »Monuments antiques de 1’Algérie» (2
bd, 1901), »Atlas archéologique de l’Algérie»
(1901—11), »Inscriptions latines de 1’Algérie»,
bd 1 (1922), »Histoire ancienne de 1’Afrique
du Nord» (8 bd, 1913—28) och även populära
skrifter, t. ex. »Promenades archéologiques
aux environs d’Alger» (1926). M. Pn N-n.
*Guadalajara (i Mexiko) hade 175,539 inv.
1930. Järnvägen till Tepic är numera färdig,
varigenom direkt förbindelse finnes med
Mexikos väststater och U. S. A. Flyghamn.
*Guadeloupe. ön hade 230,597 inv. 1931,
hela kolonien 267,407 inv.
*Guaira, L a, har numera flyghamn med
regelbunden lufttrafik till U. S. A., Västindien
och Sydamerikas östkust; radiotelegrafstation
i Maiquetfa.
Gualeguaychü [grøalägmåltfo’], stad i prov.
Entre Rios, ö. Argentina, vid Rfo G., en
hö
gerbiflod till Uruguay; 25,166 inv. (1930). G.
har stora kylhus och garverier samt är
Argentinas förnämsta hamnplats vid Uruguays
flodsystem.
*Guam angöres av den i nov. 1935 öppnade
lufttrafiklinjen San Francisco—Manila.
Guaranty trust company of New York
[gä’-renti tra’st ka’mpani ev njö’ jä’k], en av
Amerikas storbanker, gr. 1864 och 1929
sammanslagen med National bank of commerce. G.
var den första amerikanska bank, som
öppnade avdelningskontor i Europa. Under
kriget var G. särskilt framgångsrik i fråga om
placering av krigslånen. Omslutning 31 dec.
1935: omkr. 1,85 milliarder doll. E. H-ss.
*Guarneri. Ny litt.: W. H., A. F. och A. E.
Hill, »The violine-makers of the Guarneri
family» (1931).
*Guateniala. Republiken beräknades 1934
ha 2,245,593 inv. Exporten värderades s. å.
till 14,8 mill. doll., varav 36,3 % gingo till
U. S. A., 33,9 % till Tyskland, 15,8 % till
Nederländerna och 7,8 % till Frankrike.
Importens värde var s. å. 10,o mill. doll., varav 55,1 %
kommo från U. S. A., 12,8 % från Tyskland,
8,9 % från Storbritannien och 2,2 % från
Japan. Järnvägsnätet har utvidgats betydligt
under senare år (1,186 km 1934); bl. a. har
direkt förbindelse öppnats med Salvador.
Lufttrafik upprätthålles med det övriga
Centralamerika, Mexiko och U. S. A. samt inom
landet. — Författningsändringar genomfördes
1927 och 1935. Presidenten är numera ej
omvalbar förrän 12 år efter det att hans
ämbets-tid utgått (den nuv. presidentens ämbetstid
är dock utsträckt från 6 till 12 år).
Nationalförsamlingen har f. n. 67 medl. och statsrådet
(consejo de estado) 7 medl., av vilka 3 väljas
av nationalförsamlingen och 4 utnämnas av
presidenten. Allmän värnplikt är
lagstad-gad för manliga inv. fr. o. m. 18 t. o. m. 50
års ålder. Arméns fredsstyrka utgör omkr.
6,000 man. — President Chacon avgick 1930
av hälsoskäl. Nuv. president är J o r g e
Ubico (sedan 1931). En gammal tvist med
Honduras ang. gränsen ö. om Motagua
avgjordes 1933 genom skiljedom av U. S. A. — Litt.:
H. Key, »Kaffe, socker och bananer» (5 :e,
revid. uppl. 1934). S. F.
*Guatemala. Staden beräknades 1934 ha
134,400 inv. Flyghamn; radiotelegrafstation.
*Guayana. Brittiska G. beräknades
1934 ha 323;171 inv., därav 2,039 vita, 8,546
portugisiska mulatter, 8,601 indianer, 139,103
asiater och 164,579 negrer.
Nederländska G., vars yta numera off. uppges till
173,840 km2, beräknades 1935 ha 164,967 inv.,
därav 1,886 vita, 2,700 indianer, 68,967 asiater
samt 80,982 negrer och mulatter. Franska
G. hade enl. folkräkningen 1931 25,679 inv.,
vartill dock komma omkr. 20,000 oberoende
indianer. Sistnämnda område uppdelades 1930
i två administrativa delar: den egentliga
kolonien (11,097 km2, 22,169 inv.), som omfattar
kustlandet, samt territoriet Inini (79,168 km2,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
