Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gujarat states agency - Gulbranssen, Trygve - *Gulbransson, O. - *Guld - Guldberg, Alf - Guldberg, Harry Vilhelm - Guldbergs akademiske kor - Guldblock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
513
Gujarat States agency—Guldblock
514
Gujarat States agency [göd$orä’t stéi’ts
éiM^onsi], agentskap i v. Indien, bildat 1933
av ett stort antal smärre stater i trakten av
Ahmadabad, Baroda och Surat, tidigare
tillhörande presidentskapet Bombay; 19,741 km2,
1,264,584 inv. (1931). G. står under direkt
kontroll av indiska regeringen, som
representeras av residenten i Baroda.
Gulbranssen, T r y g v e, norsk författare
(f. 1894). Genomgick konst- och
hantverks-skolan i Oslo, ägnade sig därefter åt
affärsverksamhet och har även framträtt som
sportjournalist. G. har bl. a.
utgivit en
romantrilogi: »Og bakom
syng-er skogene» (1933;
sv. övers. 1934), »Det
blåser fra
Dauing-fjell» (1934; sv. övers.
1935) och »Ingen vei
går utenom» (1935;
sv. övers, s. å.). Han
har uppnått en
enastående publiksuccé
med sina romaner
icke blott i Norge och
Sverige utan även i Tyskland och England.
Hans böcker ha emellertid också starkt
angripits.
♦Gulbransson, O., blev 1929 prof, vid
konst-akad. i München.
♦Guld. Den årliga världsproduktionen av
g. steg 1925—35 med drygt 60 %, näml, från
590,000 till 949,000 kg. Sedan 1930 har den
varit i oavbruten och för varje år allt
starkare stegring. Från 1934 till 1935 belöpte sig
ökningen till i runt tal 10 %, och man väntar,
att världsproduktionen även i fortsättningen
kommer att kraftigt växa. Det under de
senaste åren, efter det att man börjat frångå
guldmyntfoten — England, de nordiska
länderna m. fl. stater lämnade denna 1931 —,
höga guldpriset har jämte tekniska
förbättringar gjort det möjligt att i stor skala
bearbeta förekomster (till stor del
vaskavlag-ringar), vilkas guldhalt tidigare ansetts för
låg för guldutvinning. De 1935 viktigaste
producenterna voro Sydafrika med 334,000 kg,
Sovjetryssland, inkl, dess asiatiska del, med
175,000, Kanada med 102,000 och U. S. A. med
97,000 kg. Sedan följde Australien (28,000
kg), Sydrhodesia (23,000), Mexiko (19,000),
Japan (17,000), Filippinerna (13,000), Korea
(12,000), Belgiska Kongo (12,000), Guldkusten
(11,000), Colombia (10,000), Brittiska Indien
(10,000), Nya Guinea (8,900) och Chile (7,900
kg). Därnäst kom, såsom den sjuttonde i
ordningen, Sverige med 6,803 kg, närmast följt
av Nya Zeeland (5,000), Brasilien (4.300),
Franska Västafrika (4,300) och Rumänien
(3,400 kg); allt detta (med undantag av
siffran för Sveriges produktion) enl. preliminära
uppgifter.
Framför allt har Sovjetryssland, där
viktiga upptäckter gjorts i Sibirien, under det
senaste tiotalet år ökat sin guldproduktion.
Sedan 1932 har denna tredubblats. 72 %
utgöras av vaskguld. Filippinerna, Belgiska
Kongo (Kilo-Moto m. fl. fyndigheter) och
Guldkusten (Ashanti goldfields etc.) äro andra
länder med proportionsvis mycket kraftig
stegring av guldproduktionen. Sydafrikas
(Transvaals) procentuella andel i
världsproduktionen har sedan 1928 minskats. 1934 var
den 37,9 %, 1935 blott 35,9 %. Det har därvid
under några år varit fråga om en verklig
sänkning av produktionen, föranledd av att
regeringen, för att hålla brytningen vid
guldgruvorna i gång så länge som möjligt, ålagt dessa
att t. v. spara på de rikare malmerna och
koncentrera sig på drift av de före
guldprisets höjning ej brytvärda, fattigare
malmerna. Genom utvidgningar har denna
produk-tionssänkning kompenserats, och man väntar
i stället en stark stegring. En ansats därtill
förelåg redan 1935. I Kanada komma 80 % av
produktionen från gruvor med guldförande
kvarts; blott 2 % äro vaskguld, och
återstående 18 % härröra ur huvudsakl.
kopparmalmer. Gruvorna i Ontario ge fortfarande
huvudparten (75 %) av landets guldproduktion.
I Quebec märkes Noranda, den tredje i
ordningen bland Kanadas guldproducenter.
En guldnugget på 13,8 kg uppges 1935 ha
blivit funnen vid Kosoj i Uralbergen. Den
största guldnugget, som Ivalo i Finland
lämnat, påträffades också 1935 och väger 0,395
kg. En historik och redogörelse för
vaskgulds-förekomsterna i n. Fennoskandia ges i C.
Sahlin, »Vaskguld i n. Skandinavien och Finland»
(i Dædalus 1936). Om Boliden se Bolidens
gruva, suppl. — Guldpriset var i juni 1936
omkr. 4,300 kr. per kg. N. Zn.
Guldberg, Alf, norsk matematiker (1866
—1936), prof, i Oslo från 1913. G. har i sin
vetenskapliga produktion huvudsakl.
behandlat differential- och differensekvationer.
Intresserad försäkringsman, tillhörde han
direktionen för Norske Liv från 1902. O. F.
Guldberg, Harry Vilhelm, jurist (f.
1890 21/io). Blev jur. kand. 1914,
hovrätts-fiskal 1924, hovrättsråd 1929, revisionssekr.
1930 och justitieråd 1933. G. var led. av
Lagberedningen 1926—33 och av
Medicinalstyrelsens vetenskapliga råd 1930—33. Han har
skrivit »Den nya testamentslagen» (1931;
tills, m. B. Ekeberg) samt en rad
tidskrifts-uppsatser, recensioner m. m. Ä. M.
Guldbergs akademiske kor, norsk manskör,
gr. 1916 av bergsingenjören Ansgar Guldberg,
som ledde den till sin död (1924). Han
efterträddes av J. Berg-Hansen (se d. o., suppl.). G.
har 1917—30 flera ggr med framgång
konser-terat i Stockholm o. a. svenska städer. H. G-t.
Guldblock, gemensam benämning för de
länder, som under 1930-talets valutakris
bevarat sin valuta vid guldmyntfot. Dessa
guldvalutors övervärde i förhållande till
pap-persvalutorna försvårade exporten och
föranledde samråd inom g. Efter hand decimerades
XXII. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
