Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guldblock - Guldbraxen - *Guldhornen - Guldkantade - Guldklausul - *Guldkusten - Guldlax - Guldmakrill - *Guldpunkt, Övre och Nedre - *Guldrupe - Guldsvavel - Guldvaluta - Gulf oil corporation of Pennsylvania - Gulin, Eelis Gideon - Gullaskruv - *Gullberg (härad) - Gullberg, Elsa, f. Svensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
515
Guldbraxen—Gullberg, E.
516
g. till följd av valutanedskrivning i vissa
länder (t. ex. U. S. A. och Belgien) samt
genom att guldmyntfoten i andra länder (t. ex.
Tyskland och Italien) utgjorde en fiktion,
som kunde upprätthållas endast genom strang
valutakontroll. I slutet av 1935 utgjordes g.
eg. endast av Frankrike, Schweiz och
Holland, varvid de senare ländernas
guldtransaktioner med utlandet torde ha förmedlats
av Banque de France. E. H-ss.
Guldbraxen, se D o r a d.
♦Guldhornen. Se M. Mackeprang och E.
Moltke i Aarböger for Nordisk Oldkyndighed
1936.
Guldkantade (eng. gilt-edged), urspr.
benämning för engelska statspapper på grund
av dessas gyllene inramning. Med g. förstås
nu offentliga lån, vilka erbjuda höggradig
säkerhet för penningplacering. Närmaste
svenska motsvarighet äro de obligationer
(stats-, kommun-, hypoteksbankslån m. fl.),
i vilka omyndigas medel kunna placeras utan
särskilt samtycke av överförmyndaren (se
Förmyndare, sp. 231). E. H-ss.
Guldklausul, en utfästelse i ekonomiska
avtal, att betalning absolut skall ske i guld
eller efter visst penningvärde i guld. Bruket
av g. har uppkommit för att säkerställa
avtalens parter mot de förluster, som uppstå,
om den guldvaluta, vari avtalet slutits, skulle
förlora i köpkraft genom t. ex. slopande av
guldmyntfoten. Införda g. ha dock av
myndigheterna i flera fall upphävts. Någon
förlust för fordringsägarparten torde dessa
upp-hävningsåtgärder ej alltid ha vållat, enär
den egentliga förutsättningen för g:s
införande, näml, risken för försämring av valutans
köpkraft, icke nödvändigtvis förverkligas, om
skyldigheten att inlösa det officiella myntet
med guld borttages. Utvecklingen efter 1931,
då flera länder frångingo guldmyntfoten, har
visat, att en pappersvalutas köpkraft
gentemot inhemska varor och tjänster förblivit
oförändrad, medan däremot guldets köpkraft
betydligt ökats. Ett insisterande på att
betalningen skulle äga rum i guld hade under
sådana förhållanden berett fordringsägaren
en stor vinst, ehuru g:s uppgift endast var
att garantera honom en betalning i ett mynt
med oförändrad köpkraft. Jfr Amerikas
förenta stater, suppl., sp. 143. O. B-g.
*Guldkusten. 2. Hela besittningen hade
vid 1931 års folkräkning 2,869,854 inv., därav
1,573,770 i Gold Coast colony, 578,702 i
Ashanti och 717,382 i Nordterritorierna, vartill
kommer Togoland med 293,671 inv. 1934
beräknades G. med Togoland ha 3,441,092 inv.,
därav 3.078 vita. Guldproduktionen har ökats
väsentligt (10,140 kg 1934). Exporten
värderades 1934 till 8,1 mill. pd st. (kakao 4,o
mill., guld 2,4 mill., diamanter 0,8 mill. och
manganmalm 0,5 mill. pd st.), importen s. å.
till 4,8 mill. pd st. Utmärkta
automobilvä-gar ha anlagts. Takoradi. nu G:s huvudhamn,
har radiotelegrafstation. Om Prince of Wales’
college se A c c r a, suppl. — Litt.: F.
Ir-vine, »Plants of the Gold Coast» (1930); C.
W. Welman, »The native states of the Gold
Coast» (s. å.); A. W. Cardinall, »A
bibliogra-phy of the Gold Coast» (1932); E. Mai, »Die
Kakaokultur an der Goldküste» (1934). S. F.
Guldlax, se Argentina.
Guldmakrill, se D o r a d.
♦Guldpunkt, övre och Nedre (se
Växelkurs, sp. 1041), benämnes även
guldexportpunkt, resp, guldimportpunkt och anger det
högsta, resp, lägsta värde, som växelkursen för
en utländsk guldvaluta kan anta vid
guldmyntfot även i det egna landet, utan att det skall
ställa sig fördelaktigare att exportera, resp,
importera guld i st. f. valutor. Vid för
valutorna fastställda guldpriser förändras g.
enbart med frakt-, emballage- och
försäkringskostnader, provision till mellanhand, ev.
smältningskostnader samt ränteförlust under
transporttiden. Avståndet mellan övre och
nedre g. har med kommunikationernas
förbättring blivit mycket litet, vilket under
guldmyntfotsystem ger växelkurserna
betydande stabilitet. Detta avstånd kan dock
vidgas till följd av centralbankernas åtgöranden,
varigenom smältning av guld framtvingas
eller tidsförlust för guldtransaktioner av annan
anledning uppstår. E. H-ss.
♦Guldrupe. Med upphävande av tidigare
beslut skall G. enl. k. br. 16 sept. 1932 framdeles
ingå i Vänge, Buttle, G., Sjonhems och Viklau
pastorat.
Guldsvavel, se Antimonföreningar.
Guldvaluta, valuta, som enl. lag har
bestämt värde i förhållande till guld (se V a 1
u-t a och Myntfot).
Gulf oil Corporation of Pennsylvania [ga’lf
åi’1 kåporéFJon ov pensilvéPnja],
oljeraffinaderi- och rederiföretag i Pittsburgh,
efterträdare till Gulf refining company, bildat 1900.
Bolaget äger f. n. (1936) 27 motor- och
ångfartyg om tills. 335,000 ton dödvikt och
bedriver med dessa egen oljetransport från
hamnar vid Mexikanska bukten och Venezuela till
amerikanska östkusthamnar. K. II. A.
Gulln, Eelis Gideon, finsk teolog (f.
1893). Blev teol. adjunkt vid Helsingfors
univ. 1928 och prof, i nytestamentlig exegetik
där 1933. G. var t. f. prof, vid Åbo akad.
1930—33. Han har utgivit »Die Freude im
Neuen Testament», I (1932), m. fl. exegetiska
och uppbyggliga skrifter. E. Nwn.
Gullaskruv, se Hälleberg a.
♦Gullberg, härad. Efter gränsregleringar
1928 och 1931 utgör G:s areal 331,03 km2.
Gullberg, Elsa, f. Svensson,
textilkonstnär (f. 1886 n/3). Har genomgått Högre
konstindustriella skolan, tjänstgjort i
Föreningen för svensk hemslöjd och förestått
Svenska slöjdfören:s förmedlingsbyrå samt
Thyra Grafströms textilfirma. G. grundade
1927 egen firma för konstnärlig
textilproduktion. Hon ledde textilinredningen av
Stockholms konserthus (färdigt 1926). A. G-r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
