Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Gävle - *Gävleborgs län - *Gävle—Ockelbo järnväg - Gö- - *Gödel, V. - *Gödselmedel - Gödselvård - Gödselvårdslånefonden - *Gödsling - Göhler, Karl Georg - Gökärt - Gömbös, Gyula
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
531
Gävleborgs län—Gömbös
532
tigska donationen) till ett museum. På
Näringen i utkanten av n. stadsdelen har en
kapplöpningsbana anlagts. — Nyare litt.:
Märta Lindeberg, »Gefle på 1600-talet» (1934);
se även Gästrikland, suppl. End.
♦Gävleborgs län. Efter utredning av
tidigare oklara gränsförhållanden vid Hedesunda
har G. en areal av 19,706,83 km2, därav
18,184.io km2 land. Folkmängden utgjorde 1
jan. 1936 281,096 inv. I Norrland är nu blott
Västernorrlands län folkrikare.
Länets förnämsta industriorter äro (förutom
städerna) i Gästrikland Sandviken, Hofors,
Norrsundet, Storvik, Mackmyra, Forsbacka
samt inom Gävle stads område Bomhus,
Karskär m. fl., i Hälsingland Ljusne,
Marmaver-ken, Bollnäs, Bergvik, Iggesund, Ala, Vallvik
och Lund. Efter nedläggandet av Voxna—
Lobonäs järnväg och statens förvärv av
Ostkustbanan och dess bibana
Harmånger—Bergsjö uppgick järnvägarnas längd 1935 till 905
km, därav 695 km statens, 151 km enskilda
normalspåriga och 59 km enskilda
smalspåriga. Vägnätet har betydligt utvecklats, bl. a.
utmed och i anslutning till Ostkustbanan, och
omfattade 1934 342 km lands- och 2,542 km
bygdevägar. 1934 trafikerades i G. 143
omni-buslinjer med en linjelängd av 4,260 km.
S. å. funnos i G. 6,048 automobiler (därav
148 omnibusar, 4,178 person- och 1,444
last-automobiler) samt 2,294 motorcyklar. I A. K.
har G. nu endast 10 representanter. G. R-ll.
♦Gävle—Ockelbo järnväg arrenderades av
S. J. i samband med förstatligandet av
Ostkustbanan och Uppsala—Gävle järnväg.
Gö-, se även G o e-.
♦Gödel, V., avgick 1931 som
överbibliotekarie i Riksdagsbiblioteket. Han har även
utgivit »Riksantikvarieämbetet» (1930).
♦Gödselmedel. Under senare tid ha nya g.
framställts, ss. Ljunga salpeter, samt
en ny typ av blandgödselmedel
tillkommit. Under det att de äldre bestå av en
mekanisk blandning av olika vanliga
konstgödselmedel, utgöras de nya
biandgödselmedlen av kemiska föreningar, där såväl kation
som anion utgöres av växtnäringsämnen.
Härigenom blir deras totala
näringskoncent-ration betydligt högre. Bland de nya
biandgödselmedlen må nämnas Ammonphos och
Diamonphos (kväve och fosforsyra),
kali-ammoniumsalpeter (kali och kväve) samt
Nitrophoska (kväve, fosforsyra och kali). T-n.
Gödselvård. Gödsel tillvaratages i Sverige
antingen så, att man med hjälp av strö (vanl.
torvströ el. halm) söker uppsuga så stor del av
urinen som möjligt och sedan lagrar denna
tills, m. den fasta spillningen el. träcken
(s t r ö m e t o d e n), el. så, att urinen
bort-ledes till särskilda, absolut täta behållare,
urinbrunnar (urinbrunnsmetoden). —
I förra fallet söker man minska de
mikrobiologiska omsättningarna i gödseln genom
att hålla denna packad och fuktig. Vid
den tyska s. k. EdeZmist-beredningen lagras
däremot gödseln till en början så löst och
luckert som möjligt och packas först sedan
temp. i densamma kommit upp till omkr.
60°—65° C. Vid urinbrunnsmetoden behöver
man ej ägna den fasta spillningen någon
större uppmärksamhet, enär växtnäringsämnena
i den urinfria träcken äro relativt
svårsönder-delbara. — Strömetoden är hittills den
vanligaste, men urinbrunnsmetoden har under de
senaste åren vunnit i utbredning. Rätt
till-lämpad, möjliggör den mindre kväveförluster
under själva lagringen. Frågan om g. är
föremål för försöksinstitutionernas prövning. T-n.
Gödselvårdslånefonden, en genom
riksdagens beslut 1918 inrättad fond, avsedd att
främja en rationell gödselvård. G. förvaltas
av Statskontoret, och lånen förmedlas av
hushållningssällskapen (Sv. Författningssaml.
1918, n:r 576). Bestämmelserna för låns
erhållande ur fonden ha sedermera upprepade
gånger ändrats (Sv. Författningssaml. 1925,
n:r 186, 1927, n:r 241, och 1931, n:r 132). T-n.
♦Gödsling. Understundom föreligger även
brist på andra ämnen än kväve, kali,
fosforsyra och kalk, och man har i många fall
funnit, att tillförsel av t. ex. bor, kiselsyra,
koppar, magnesium, mangan, svavel el. zink
medfört skördeökningar. Verkan av dylik
tillförsel blir särskilt markant i de fall, då
sjukdomsfenomen på grund av brist på
ifrågavarande ämne förelegat (s. k.
bristsjukdom). T-n.
Göhler [go’-], Karl Georg, tysk musiker
(f. 1874), generalmusikdir., numera bosatt i
Lybeck. Under dirigentverksamhet i olika
tyska städer har G. bl. a. spritt kännedom
om svensk musik, särskilt F. Berwald. Som
tonsättare medvetet »omodern», har han
komponerat verk i olika former, varibland
symfoni n:r 2 och en »Passacaglia» uppförts i
Göteborg. G. har även framträtt som idérik
musikskriftställare och har utgivit bearb. av
bl. a. 1700-talsmusik. Han har 1926—35 flera
ggr dirigerat i Göteborg. H. G-t.
Gökärt, se Lathyrus och O r o b u s.
Gömbös [gö’mböjn, G y u 1 a, ungersk
statsman (f. 1886). Deltog som officer i
världskriget, sårades 1916 och förflyttades därefter
till ungerska Honvédministeriet. Vid
revolutionens utbrott
organiserade G. de
ungerska officerarna i
mot-revolutionärt syfte och
uppträdde öppet mot
Kärolyiregimen men
måste fly ur landet.
1919 deltog han
under amiral Horthy i
uppsättandet av den
ungerska
nationalar-mén i Szeged. 1920
invaldes G. i
parlamentet och uppträdde
som böndernas representant med
högerradi-kalt program. Han motsatte sig alla restau-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
