Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gömbös, Gyula - Göppingen - *Göransson, K. A. F. - *Göransson, N. J. - Göransson, Sigrid - Gördelsvans, Gördelödlor - Göring, Hermann - Görlin, Helga Maria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
533
Göppingen—Görlin
534
rationssträvanden, och tills, m. greve Bethlen
bildade han det nya regeringspartiet. 1923
utträdde G. ur detta parti och grundade det
ungerska nationella oavhängighetspartiet, som
uttalade sig för fritt kungaval och hade starkt
agrart antisemitiskt program. Han
återinträdde i regeringspartiet 1928, blev
försvarsminister och behöll denna post även i greve
Julius Kårolyis regering 1931. Då greve
Kå-rolyi trädde tillbaka, bildade G. den nya
regeringen (sept. 1932) och organiserade
regeringspartiet, som fick namnet NEP
(Nationella enhetspartiet). G. bedrev en aktiv
utrikespolitik, besökte Mussolini i Rom,
undertecknade vänskapsfördrag med Österrike samt
traktater med Polen och Turkiet och upptog
de diplomatiska förbindelserna med Moskva.
Efter en skarp konflikt med greve Bethlen
1935 rekonstruerade G. regeringen och
upplöste parlamentet. Nyvalen i april 1935 gåvo
G:s parti stor majoritet. B. L-r.
Göppingen [gö’-], stad i Württemberg, 35
km ö. s. ö. om Stuttgart, vid foten av Alb;
23,007 inv. (1933). Betydande industri, bl. a.
tillv. av textilvaror, leksaker och maskiner.
N. ö. om G. ligga ruinerna av Hohenstaufen.
♦Göransson, K. A. F., är led. av
Järnvägs-rådet sedan 1931, v. ordf, i handelskammaren
i Gävle sedan 1934. Han var 1928—30 e. o.
fullmäktig i Järnkontoret och är fullmäktig
där sedan 1930 samt sedan 1928 led. av
Me-tallografiska institutets styrelse. Han har
även deltagit i statliga utredningar, bl. a.
1932 års malmkommitté. E. Hlr.
♦Göransson, N. J., har genom sitt senaste
arbete, »Den kristna trons idealitet» (1934),
fullföljt och sammanfattat sitt av stor
enhetlighet präglade teologiska författarskap. I
den ständigt aktuella frågan om kristendom
och idealism vill G. betona de psykologiska
synpunkterna. Hj-r Lth.
Göransson, Sigrid (f. 18 7 2 23/2), syster till
K. A. F. G.; har gjort sig bemärkt som
initiativtagare till och ledare av mångsidig
social verksamhet vid Sandvikens
industrisamhälle. Hon har även tagits i anspråk för
många samhälleliga uppdrag och har sålunda
bl. a. utsetts till led. av Sociala rådets
sektion för arbetarskydd och arbetarfrågor i
allm., av Sv. kyrkans diakonistyrelse och
sociala utskott, Ärkestiftets stiftsråd och
Gästriklands hemslöjdsförening. A. M.
Gördelsvans, Gördelödlor, se Zonuridae.
Göring [gö’-], H e r m a n n, tysk politiker
(f. 1893). G., vars far var guvernör i Tyska
Sydvästafrika, blev 1912 löjtnant vid
infanteriet. Han utmärkte sig i patrulltjänst på
västfronten 1914, övergick i okt. s. å. till
flygvapnet och sårades svårt nov. 1915. I maj
1917 blev han chef för en jaktgrupp och i
juni 1918 för den berömda jakteskadern
Richt-hofen. Hans prestationer som stridsflygare
belönades med Tysklands högsta
krigsutmär-kelse. Pour le mérite, och befordran till
kapten. Efter kriget var G. 1919 anställd som
rådgivare i danska flygväsendet och 1920—21
som flygare i Svensk lufttrafik. Han
studerade 1922 historia och nationalekonomi vid
univ. i München, anslöt sig efter ett
Hitler-tal till N. S. D. A. P. och blev dec. 1922
överbefälhavare för S. A., vars organisation han
slutförde. Vid
Hitler-kuppen i München nov.
1923 blev G. svårt
sårad. Han företog
en äventyrlig flykt
till Tyrolen och
uppehöll sig fullständigt
utblottad i Italien
(1924—25) och
Sverige (1926) till
amnestien 1927. Åter i
Tyskland, blev G.
1928 medl. av
riksdagen och 1930 Hitlers
politiske förtroendeman (Beauftragter) i
Berlin. I maj 1931 förhandlade han i Rom med
Mussolini och Vatikanen. Aug. 1932 valdes
han till riksdagspresident; 12 sept. s. å. lät han,
trots att riksdagen upplösts (jfr Tyskland,
sp. 944), denna antaga ett misstroendevotum
mot regeringen von Papen. Vid Hitlers
makttillträde 30 jan. 1933 blev G. riksminister utan
portfölj samt rikskommissarie för luftfarten
och preussiska inrikesministeriet, i april
utnämndes han till preussisk ministerpresident
och inrikesminister samt i maj därjämte till
riksminister för luftfarten. Han rensade den
preussiska förvaltningen från marxistiska
och oppositionella element samt organiserade
Gestapo. Genom en lag av 9 juli 1933
omformade han preussiska statsrådet. G. har
därjämte nyorganiserat det tyska flygvapnet, för
vilket han maj 1935 formligen blev
överbefälhavare (med generals titel, i april 1936
generalöverste). Sedan juli 1934 är han även
Tysklands riksjägmästare. April 1936 blev
han skiljedomare i frågor rörande valutor
och råvaror. G. tog verksam del i
nedslåendet av Röhmrevolten 1934 (jfr
Tyskland, suppl.). Han har skrivit »Aufbau einer
Nation» (1934). — G:s första gifte var svenskt
(1922 med Karin Fock, som dog 1931). — Jfr
biogr. av M. H. Sommerfeldt (1933; sv. övers,
s. å.). Ä. S-n.
Görlin, Helga Maria, operasångerska
(f. 1900 28/b). Efter studier för bl. a. G. Bratt
debuterade G. som
elev i operaskolan
1926 på Kungl.
teatern i Stockholm i
»Pelléas och
Mélisan-de» och som Jolantha
samt är engagerad
där sedan 1927. Med
mycken röstfägring
förenar hon en
själfullt intagande vokal
och dramatisk
framställningskonst och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
