Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Görlin, Helga Maria - *Görres, J. v. - *Görslöv - *Gösslunda - *Göta kanal - *Götaverken - *Göta älv - *Göteborg - Stadsbeskrivning - Befolkningsförhållanden - Kyrklig och administrativ indelning - Förvaltning och kommunalstyrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
535
GÖrres—Göteborg
536
har framgångsrikt utfört sopranpartierna i
Puccini- och Gounodoperor, Mozartpartierna
Susanna, Zerlina och Pamina, vidare Micaela
i »Carmen», Eva i »Mästersångarna»,
Rosa-mund i »Fanal» m. m. G. är sedan 1931 g. m.
ekonomiinspektören vid Kungl. teatern A
r-thu r Hi Iton (f. 1901). H. G-t.
*Görres, J. v. — W. Schellbergs uppl. av
G:s »Gesammelte Schriften» förelåg färdig
1929 i 11 bd. Litt.: H. A. Münster, »Die
öf-fentliche Meinung in J. G:s politischer
Pub-lizistik» (1929); J. Pascher, »Die plastische
Kraft im religiösen Gestaltsvorgang nach J.
v. G.» (1928); H. Kapfinger, »Der Eoskreis
1828—32» (s. å.); A. Dempf, »G. spricht zu
unserer Zeit» (1933). R-n B.
*Görslöv. G:s och Särslövs pastorat skall
framdeles förenas med Burlövs pastorat och
Tottarps församl. till ett pastorat.
*Gösslunda ingår sedan 1 maj 1933 i
Sunnersbergs, G., Strö, Rackeby och Skalunda
pastorat.
*Göta kanal. Litt.: »G:s historia», utg. av
S. E. Bring (2 dir, 1922—30).
*Götaverken. Bolaget har nu aktiekap. 9,9
mill. kr. Under krisåren 1932—34 var
skepps-byggnadsverksamheten, som huvudsaki.
omfattar motorfartyg, vid G. större än vid
något annat varv i världen. Om dockornas nuv.
dimensioner och kapacitet se Docka, suppl.
*Göta älv. Om nyare kraftverks- och
regle-ringsarbeten se Vargöns kraftverk
och Vänern.
*Göteborg. Genom inkorporeringar har
arealen ökats till 87,58 km2 (1936), därav
82,47 km2 land, varav 24,20 km2 ligga inom
stadsplanen. De inkorporerade områdena
utgöras av vissa områden i Partilie socken
(1928), smärre delar av Angereds socken (1930),
hela Nya Varvets socken (1931) samt delar av
Tingstad Stora Krokegård i Backa socken
(1936). Aktuella inkorporeringsfrågor gälla
V. Frölunda socken med Älvsborgs
municipal-samhälle, Backa socken samt den del av
Säve socken, inom vilken det G:s stad
tillhöriga Lillhagens sinnessjukhus är beläget.
Stadsbeskrivning. Utvecklingen under de
senare åren har medfört talrika förändringar
i stadsbilden. S. J :s station ombyggdes 1927
—30 och är numera under benämningen G:s
centralstation även ändstation för
persontrafiken på Bergslags-, Borås- och
Västkustbanorna. Strax därintill märkas Västgöta
-banans nya stationshus (1932) och
Göte-borgs-Postens nybyggnad (färdig 1935).
Kron-huset, som äges av staden, har som tyggård
efterträtts av nybyggnad vid Göta
art.-reg:te. I stadsdelen Inom vallgraven ha bl.
a. tillkommit de båda »skyskraporna»
nedanför Otterhällan och det s. k. Skeppsbrohuset.
Den äldre bebyggelsen på Stora och Lilla
Otterhällan har helt försvunnit. Vid Gustav
Adolfs torg har f. d. kommendantshuset
ned-rivits; i stället uppföres en tillbyggnad till
rådhuset enl. ritningar av E. G. Asplund.
Vid Götaplatsen med C. Milles’
Poseidon-brunn (färdig 1931) ha uppförts
stadsteatern (1934; arkitekt C. Bergsten) och
konserthuset (1935; arkitekt N. E. Eriksson).
Nära Götaplatsen ligger Högre allm.
läroverket för flickor (1935; arkitekt R. O.
Svensson), och ej långt därifrån uppföres en större
byggnad för kommunala mellanskolan.
Mässhallarna skola till en beräknad kostnad av
omkr. 1 mill. kr. ersättas med en
monumentalbyggnad med lokaler för
utställningsän-damål, sångarfester m. m. samt banor för
tennis o. a. idrott (med 5,400 åskådarplatser).
Byggnaden kommer att ligga mittemot
huvudentrén till Liseberg, på vars område f.
n. bygges ett tidsenligt friluftsbad.
Ett betydande västligt trafik- och
affärscentrum är numera Järntorget med T.
Strindbergs fontän (1928). Ännu längre
västerut ligger i Gamla varvsparken det
monumentala sjöfartsmuseet (se Göteborgs
sjöfarts museum, suppl.).
Bland övriga mera betydande
nybyggnader märkas nya laboratoriet för Chalmers
tekniska institut (1929),
Kungsladugårds-skolan (1932) samt invid landsarkivet en
byggnad för Göteborgs studentkår (1932;
arkitekt R. O. Svensson). Vid Allm. och
Sahlgrenska sjukhuset pågå stora om- och
nybyggnadsarbeten. Vidare ha beslutats kyrka
för Johannebergs församling (ritningar av
S. Eriksson) samt en ny bro över Göta älv
och i samband därmed stora utvidgningar av
såväl hamnen som hamnbangården.
Vid bostadsräkningen 1930 voro av
stadens samtliga 12,861 fastigheter 3,599
stenhus, 2,446 »landshövdingehus», 6,720 trähus
och 96 hus av annat material. Antalet
rum och lokaler för olika ändamål var
248,443. Den ovanligt livliga
byggnadsverksamheten 1931—35 har medfört i
genomsnitt ett årligt nettotillskott av över 2.000
bostadslägenheter. Särskilt i de s.
stadsdelarna men även på Hisingen ha stora
moderna bostadsområden tillkommit, bl. a.
småstu-guom råden.
Befolkningsförhållanden. G. hade 258,387
inv. 1 jan. 1936. Folkmängdens ökning 31 dec.
1927—34 med 22,937 pers, beror till största
delen på inflyttningar. Födelseöverskottets
andel utgjorde 4,256 pers., och genom
inkorporeringar tillfördes G. 1,241 inv.
Kyrklig och administrativ indelning. Med
1929 års ingång uppdelades Vasa församl. i
två församl., benämnda Vasa och
Johannebergs församlingar. Sedan början av 1935
ingår Lundby församl. i G:s kyrkliga
sam-fällighet, med vilken även örgryte församl.
skall införlivas fr. o. m. 1939, såvida icke
efter framställning av denna församl.
annorlunda förordnas. Taxeringsdistriktens antal
är f. n. (1936) 45, därav ett för taxering av
fastigheter och tre för taxering av a.-b.
Förvaltning och kommunalstyrelse. Genom
en omorganisation av stadsstyrelsen, som fast-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
