Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göticism (Goticism) - Götlind, Johan Alfred - *Götrek, P. - Götz, Kurt (Curt Goetz) - *Haab, R. - Haack, Hermann - Haack, Olaf - *Haag - Haagdomstolen - *Haapanen, T. - Haarhaus, Julius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
543
Götlind—Haarhaus
544
t. ex. Biörners »Nordiska kämpadater»).
Samtidigt blevo nordiska ämnen modestoff i hela
den europeiska förromantikens litteratur
genom bl. a. Ossianssångerna och inflytanden
från t. ex. P. H. Mallet, Th. Gray, H. W. v.
Gerstenberg och F. G. Klopstock samt från
seklets mitt särskilt rousseauanismen. Sådana
ämnen upptogos även i Sverige alltmera mot
1700-talets slut hos A. N. (Clewberg)
Edel-crantz, J. G. Oxenstierna, F. M. Franzén,
Thorild m. fl. Det nordiska litteraturstoffet
(även i Danmark), den av bl. a. N. H. Sjöborg
förnyade arkeologiska forskningen och de
nationella olyckorna vid 1800-talets början
samverkade till en ny g., som särskilt fick sitt
uttryck i det 1811 bildade Götiska förbundet
(se d. o.) och dess tidskrift Iduna; samtidigt
blev Iduna en viktig antikvarisk tidskrift.
Idealiseringen av det fornnordiska, som satte
spår även på konstens område, fick
inspiration, utom från Rousseau, även från den
tyska idealistiska filosofien. Arkeologiens
framträdande som modern vetenskap från
1820-och 1830-talen samt den skärpta historiska
kritiken, särskilt inom tysk historieforskning,
orsakade misstro mot de äldre, berättande
källorna, och tron på Jordanes’ berättelse om
goternas härkomst från Skandinavien
upphörde. Inom senare arkeologisk forskning
har man emellertid hävdat, att arkeologiska
vittnesbörd finnas, som skulle tala för en
dylik goternas härkomst från Norden. —
Litt.: V. Söderbergs studier om Nils
Rag-valdsson (se d. o.); G. Löw, »Sveriges forntid
i svensk historieskrivning», 1—2 (1908—10);
A. Blanck, »Den nordiska renässansen» (1911)
och »Geijers götiska diktning» (1918); M.
Lamm, »Upplysningstidens romantik» (2 bd,
1918—20); F. Böök, »Den romantiska
tidsåldern» (i »Svenska litteraturens historia», 2,
1929); H. Schück, »Kgl. Vitterhets Historie
och Antikvitets Akademien, dess förhistoria
och historia» (hittills 4 bd, 1932—35); J.
Nordström, »De yverbornes ö» (1934); se även
litt. till art. Götiska förbundet. B. H-d.
Götlind, Johan Alfred, dialekt- och
folkminnesforskare (f. 1887 29/o), fil. dr vid
Uppsala univ. 1918, docent i nordisk
folkmåls-och folkminnesforskning 1928, medarb. vid
LandsmåIsarkivet i Uppsala sedan 1918,
föreståndare för dess folkminnesundersökning
1928—30, därefter för dess undersökning av
Västergötland. G. har utgivit »Studier i
västsvensk ordbildning» (1918; gradualavh.) och
en rad skrifter, huvudsaki. rörande
Västergötland, bland vilka märkes »Saga, sägen och
folkliv i Västergötland» (1926), och redigerat
d. 24 A, »Idrott och lek» (1933), i serien
»Nordisk kultur». C. W. v. S.
♦Götrek, P. Ny litt.: J. Lindgren, »Från
Per Götrek till Per Albin» (1936).
Götz [göts], Kurt (pseud. Curt Goetz),
tysk dramatiker (f. 1888), har skrivit ett antal
sceniskt mycket verksamma farser, grotesker
och komedier, vilka gjort honom populär även
utanför Tyskland: »Nachtbeleuchtung» (1919),
»Menagerie» (4 enaktare; 3 gåvos 1926 i
Sthlm), »Ingeborg» (1921), »Hokuspokus»
(1927; uppf. 1928 i Sthlm) m. fl., och »Dr.
med. Hiob Prätorius» (1934). R-n B.
*T ’Taab, R., var schweizisk
förbundspresi-I––1 dent även 1929 men avgick redan före
A A årets slut. Han har på senare år
verkat som prof, i tysk privaträtt vid Basels univ.
Haack [häk], H e r m a n n, tysk kartograf
(f. 1872), chef för J. Perthes’ Geographische
Anstalt i Gotha. H. har bl. a. utgivit de
senaste uppl. av »Stielers Handatlas», omkr. 150
väggkartor i serierna »Grosser historischer
Wandatlas» (sedan 1912) och »Physikalischer
Wandatlas» (sedan 1913), jordglober,
tidskrifterna Geographischer Anzeiger sedan 1899,
Geographenkalender 1903—11 och
Geographische Bausteine sedan 1913 samt stiftat
Verband deutscher Schulgeographen (1912). G.R-ll.
Haack [häk], O 1 a f, dansk domare (f. 18741.
Efter tjänstgöring i ministerierna och (från
1908) som underdomare blev H. domare i
östre landsret 1919 och president där 1931.
Han har ägnat stort intresse åt
kriminalis-tiska spörsmål och är led. av en kommitté
för ny militär strafflag, ordf, i
Fængselsnæv-net samt utgivare av Nord. Tidsskr. for
Strafferet. R. B-l.
♦Haag hade 477,472 inv. 1935. I stadens
utkanter uppväxa nya, modernt bebyggda
stadsdelar: Papaverhof, Klimophof,
Spoor-wijk, Duindorp o. s. v. Moderna industriella
administrationsbyggnader ha uppförts n. om
Haagsche bosch. En nybyggnad för Gemeente
museum (arkitekt H. P. Berlage) invigdes 1935.
Haagdomstolen, varmed tidigare vanl.
åsyftades Permanenta skiljedomstolen i Haag, har
i modernt språkbruk vanl. övergått till
benämning på den till Haag likaledes förlagda
Fasta mellanfolkliga domstolen (se d. o.).
♦Haapanen, T., är sedan 1929 förste
kapellmästare och musikprogramchef vid Finlands
rundradio. H:s förteckning över medeltida
handskriftsfragment i Helsingfors univ.-bibi,
har kompletterats med 2 bd (1925 och 1932)
H. G-t.
Haarhaus [hä’r-], Julius, tysk författare
(f. 1867), har skrivit romaner och
berättelser från Rhenlandet (»Unterm
Krumm-stab», 1906, »Ahnen und Enkel», 1920, o. s.
v.), bibliofilsagan »Makulaturalia» (1896;
svensk översättning, »Maculaturalia», 1923),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
