Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Handelsfördrag - *Handelsgeografi - *Handelshögskolor - *Handelskalender - *Handelskorrespondens - Handelsman, Marceli - *Handelsmål - *Handelspolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
579
Handelsgeografi—Handelspolitik
580
regleras av en 1935 träffad, på
mestgynnad-nationsklausulen baserad
handelsöverenskom-melse. För de viktigaste svenska
exportartiklarna, ss. vissa slag av pappersmassa,
papper och papp, järn- och stålvaror, föreskriver
överenskommelsen tullfrihet, resp,
tullned-sättningar; från svensk sida ha
tullmedgivanden lämnats bl. a. för vissa frukter,
saltat fläsk, koppar, bomull samt automobiler
och tillbehör därtill.
1926 års handels- och sjöfartstraktat med
Tyskland har trätt ur kraft; de båda
staterna tillämpa emellertid hittills de facto
mestgynnadnationsbehandling i tullhänseende.
Sedan sept. 1934 är det svensk-tyska
handelsutbytet underkastat clearingförfarande.
Av det överskott, som beräknas uppkomma
ur den svensk-tyska clearingen, skola
räntorna på svenska innehav av tyska rikslån
(Dawes-, Young- och Kreugerlånen) bestridas.
Med Frankrike ha träffats årliga avtal
rörande tillämpningen av den franska
kon-tingenteringsregimen på införseln av svenska
varor. Kontingentavtal ha även avslutits
med Italien, Polen, Spanien m. fl. G. H-f.
*Handelsgeografi som namn på en gren av
geografien ersättes numera i regel av
ekonomisk geografi.
*Handelshögskolor. Vid Handelshögskolan
i Stockholm infördes 1933—34 en ny examen,
ekonomisk magisterexamen, en påbyggnad på
ekonomisk examen. Samtidigt avskaffades
handelslärarexamen. Antalet lärjungar
höstterminen 1935 var 254. Undervisningen
handhas av 7 prof., 4 språklektorer, 1 docent samt
4 speciallärare. Statsanslaget utgår f. n. med
25,000 kr. per år, och utgifterna för
verksamheten uppgingo räkenskapsåret 1934—35 till
omkr. 245,000 kr. Rektor vid högskolan var
1909—29 prof. C. Hallendorff och är sedan
1929 prof. M. Fehr. 1929 upprättades inom
högskolan två forskningsinstitut,
Affärseko-nomiska forskningsinstitutet och
Ekonomisk-historiska institutet. — Vid
Handelshögskolan i Göteborg avlägges dels ekonomisk
examen, dels ekonomisk magisterexamen.
Undervisningen handhades höstterminen 1935 av
12 lärare, därav 3 prof., och lärjungeantalet
var då 129. Jämte den ord. undervisningen
förekomma regelbundet särskilda
kvällskurser, avsedda för affärsanställda,
»handels-högskolekurser». K. H. A.
*Handelskalender. De i bd 9 omnämnda
arbetena Svenska Aktiebolag och Enskilda
Banker samt Aktieägarnes Uppslagsbok heta
numera Svenska Aktiebolag, resp. Aktieägarens
Uppslagsbok. K. H. A.
*Handelskorrespondens. S. k. brevbok
erfordras numera icke. Bokföringslagen av 31
maj 1929 föreskriver, att ankommande brev,
räkningar och övriga handlingar, som ha
betydelse för rörelsen, skola förvaras i ordnat
skick. Vidare skola handlingar, som i
rörelsen avsändas, kopieras, och kopiorna skola
likaledes förvaras i ordnat skick. — Bland
nyare handböcker i utländsk h. må nämnas:
O. Andersson och E. A. Ost, »Tysk
handels-korrespondens» (2 dir, 1934) ; E. Högdahl och
H. Kristoferson, »Lärobok i italiensk
handels-korrespondens» (1935). K. H. A.
Ha’ndelsman, M a r c e 1 i, polsk historiker
(f. 1882), prof, i Warszawa. H. har bl. a.
skrivit en rad avh. om polska frågan och
Napoleon I, »Czartoryski, Nicolas Ier et la
question du proche-orient» (1934), ett arbete
om historieforskning, »Historyka» (1921; 2:a
uppl. 1928), arbeten om nationalitetsidéns
utveckling samt utgivit tidskrifter och den
polska delen av »Economic and social history of
the world war»: »La Pologne, sa vie
econo-mique et sociale pendant la guerre», varav
bd 1 utkom 1933. H. erhöll en festskrift
1929. A. A-t.
*Handelsmål. Till h. hänföras ej mål, som
skola handläggas i den för checkmål
stadgade ordningen (förtydligande lagändring 1932).
*Handelspolitik. Under den ekonomiska
världskrisens tryck ha starka
protektionistiska strömningar dominerat h. efter den
period av relativ handelspolitisk stabilitet, som
inföll 1925—30. Avsättningssvårigheterna
särskilt för jordbrukets produkter liksom de
bekymmer arbetslösheten berett de flesta
ekonomiskt betydande staterna ha medfört krav
på effektivare skydd för hemmamarknaden
och ökad sysselsättning av inhemsk
arbetskraft. Desorganisationen av det monetära
systemet med därav följ, hastiga
förskjutningar i de olika ländernas internationella
konkurrensförutsättningar ha likaledes
framtvingat restriktiva åtgärder till stöd för den
egna valutan och den inhemska produktionen.
Efter den konservativa valsegern i okt.
1931 slog det gamla frihandelslandet
Storbritannien in på en protektionistisk h.;
1932—-33 uppbyggdes sålunda i Storbritannien ett
omfattande system av skyddstullar, varjämte
import- och marknadsregleringar ha införts
för flera viktiga lantbruksprodukter. I de
flesta länder ha emellertid tullarna icke längre
kommit att stå i förgrunden vid de nya
skyddssystemens utformning. I stället ha
radikalare åtgärder tillgripits, avseende en
direkt kvantitativ reglering av importen
antingen i form av importkontingentering eller
valutarestriktioner — i de fall, då de
monetära synpunkterna varit dominerande.
Importregleringarna ha i regel genomförts i form
av importförbud med licensgivning, varvid
införseln av ifrågakommande artiklar vanl.
begränsats till vissa kontingenter, vilka i sin
tur ofta uppdelats på de olika
importländerna. Importregleringarna ha ofta, särskilt
då det gällt lantbruksprodukter, åtföljts av
åtgärder för reglering av prisbildningen på
hemmamarknaden. Denna har man sålunda i
Storbritannien liksom i flera andra länder
med stöd av importregleringar sökt i detalj
dirigera för flera av de viktigaste
lantbruksprodukterna, fläsk, smör, ägg m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
