Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hellsten, Nils Erik - Hellström, Bo Manne Olofson - *Hellström, G. - *Hellström, N. E. - *Hellström, Th. G. - Helm, Brigitte - *Helmershus - *Helmolt, H. F. - Helmond - Helo, Johan - *Helsingborgs Dagblad - *Helsingborgsposten Skåne-Halland - *Helsingfors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
629
Hellström—Helsingfors
630
Upplands reg:te, övergick 1926 på
övergångsstat och är sedan 1936 major. H. är lärare
vid Gymnastiska centralinstitutet sedan 1917
(1926—34 överlärare) och har där utfört ett
banbrytande arbete genom att taga
initiativet till och
organisera institutets
undervisning i idrott.
Han har bl. a. vunnit
nordiska
mästerskapet i värjfäktning
1923—28, flera
segrar vid tävlingar i
utlandet samt 3:e pris
på värja vid
olympiska spelen 1924 och
blev 5:e man vid
spelen 1928. Utom en rad
läroböcker i fäktning
(se Fäktkonst, suppl.) har han utgivit
bl. a. »Skolidrottsdagarnas användande»
(1929; 2:a uppl. 1933) och »Fri idrott»
(1934). Ä.S-n.
Hellström, Bo Manne O lo f so n,
ingenjör (f. 1890 3/n). Utexaminerades från Tekn.
högskolan 1914 och har därefter verkat som
konsulterande ingenjör vid a.-b.
Vattenbygg-nadsbyrån, därav från 1927 som byråns
representant hos firman Rendel, Palmer &
Tritton, London; i denna egenskap ledde han
bl. a. projekteringen av en stor
vattenkraftanläggning i Perakfloden på Malackahalvön.
H. var 1918—20 t. f. prof, i väg- och
brobyggnad samt byggnadsstatik vid Chalmers tekn.
institut. Han har tagit livlig del i det
svenska föreningslivet i London. E. Hlr.
*Hellström, G., har vidare gett ut »Det
tredje riket» (1933), skildringar från
Tyskland vid nationalsocialismens seger, »Från
redingot till kavajkostym» (s. å.),
kulturskildringar från England, där han utan tvivel har
sina kulturella och politiska ideal, samt
romanerna »Carl Heribert Malmros» (1931), till
stor del byggd på minnen från ungdomen, en
teckning av hans egen generations sociala och
kulturella problemkamp, och »Storm över
Tjurö» (1935), en beklämmande karakteristik
av en skärgårdsbefolkning i Södermanland.
— Litt.: H. Ahlenius, »G. H.» (i Verdandis
Småskrifter, 364, 1934). R-n B.
*Hellström, N. E., avgick 1935 som
general-dir. 1929—32 ledde H.
en omfattande
social-hygienisk undersökning i Västerbottens
län och redigerade
1934 redogörelsen för
dess resultat. Han var
ordf, hos 1931 års
apo-tekssakkunniga, i den
s. k. abortkommittén
1934 samt hos
sakkunniga för revision
av strafflagen kap. 18
§ 13 1934. Ljd.
*Hellström, T h. G., dog 1930 9/4.
Helm, Brigitte, tysk filmskådespelerska
(f. 1908). Debuterade hos Ufa i den stora
filmen »Metropolis» (1926) och har huvudsaki.
spelat äventyrerske- och vampyrroller. Hon
har medverkat i inspelningar i olika länder
och haft större roller i »Den underbara
lögnen», »Den sjungande staden», »Alruna»,
»Atlantis», »I hemlig tjänst», »Polisens
villebråd», »Guld», »Gitarrens sång» m. fl. R. A-g.
*Helmershus. De rationellt skötta
frukt-trädsodlingarna omfatta nu omkr. 8,000 träd;
tax.-värde 96,400 kr. (1935). Nuv. ägaren, R.
Kennedy, inrättade 1934 på H. en
fruktod-lingsskola (Sveriges enda) under överinseende
av länets hushållningssällskap.
*Helmolt, H. F., dog 1929.
Helmond [hä’lmånt], stad i nederl. prov.
Nordbrabant, 14 km ö. n. ö. om Eindhoven;
26,813 inv. (1935). Stora bomullsspinnerier
och -väverier; tobaksfabriker, järnindustri.
Helo [he’lå], Johan, finländsk
kommunalman och politiker (f. 1889). Disputerade 1914
i matematik och var 1911—29, med avbrott,
lärare vid olika läroverk. Efter avlagda
juridiska examina 1928 verkade H. 1929—34 som
advokat, blev 1934 justitierådman och s. å.
drätseldir. i Helsingfors. Han har intagit en
framskjuten plats inom socialdemokratiska
partiets ledning, har tillhört riksdagen 1919
—22 och 1924—34 samt var dec. 1926—dec.
1927 först social- och sedan
kommunikationsminister i V. Tanners ministär. H. E. P.
*Helsingborgs Dagblad. Den särskilda
söndagsbilagan och avläggaren Höganäs Dagblad
ha upphört, den senare 1930. Tidningens
politiska ståndpunkt är nu nationell.
*Helsingborgsposten Skåne-Halland.
Halv-veckouppl. har upphört. Huvudred, är sedan
1931 Gustaf Areskoug (f. 1897).
*Helsingfors. Inv.-antalet uppgår nu till
omkr. 278,000 (1936). Enl. folkräkningen 1930
voro av befolkningen 28,5 % svensktalande.
Näringslivet har uppvisat ett betydligt
uppsving; industrien sysselsatte 1935 20,850 arb.,
och dess produktionsvärde steg till 1,891 mill.
fmk. Handelsflottan omfattade 31 dec. 1935
224,000 bruttoreg.-ton. Det i utländsk sjöfart
inklarerade tonnaget utgjorde 1934 1,459,000
nettoreg.-ton och det i utländsk sjöfart
utklarerade tonnaget 1,333,000 nettoreg.-ton.
Genom stadens tullkammare infördes 1935
varor till ett värde av 2,674 mill. fmk, medan
exporten uppgick till endast 767 mill. fmk.
För underlättande av trafiken ha åtgärder
vidtagits, som flerstädes förändrat stadens
utseende. Främst må nämnas den stora
regleringen (1935) av den till hjärtat av staden
förande Henriksesplanaden, som omgestaltats
till en bred bulevard. Nya, för biltrafiken
lämpade utfartsvägar ha byggts, varvid bl. a.
två nya kustvägar tillkommit. Den ena leder
västerut över Drumsö o. a. närliggande
holmar; den andra går över Brändö holme
österut oeh förkortar betydligt vägen till Borgå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
