Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Helsingfors - Helsingfors stadsorkester - *Helsingfors universitet - *Helsingius, G. A. - Heltai, Jenö - Heltidsläsande - Helweg, Hjalmar - *Helvig, A. v. - -hem - Hematit (a.-b.) - Hematokrit - Hematologi - *Hemberg, E. P. A. - *Hembud - *Hemfridsbrott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
631
Helsingfors stadsorkester—Hemfridsbrott
632
Trafikförbindelserna med närliggande orter
handhas nu huvudsaki. av autobussar, och
sådana ombesörja även en betydande
personbefordran till avlägsnare orter. För f
järr-trafiken har staden inrättat en central
bussstation.
Byggnadsverksamheten har, med undantag
av ett par krisår (1933—34), varit rätt livlig.
Under femårsperioden 1931—35 tillkommo
omkr. 6,500 nya bostadslägenheter med 14,000
rum. De moderna strävandena på
stadsplane-väsendets område ha ännu ej hunnit få ett
synligt uttryck, men de nya
bostadsbyggnaderna bära i mycket en modern prägel.
Riksdagshuset blev färdigt 1931. Av nya
byggnader märkas: Mikael Agricolakyrkan
(1935; arkitekt L. Sonck), Pauluskyrkan
(1931; arkitekt B. Liljequist), den rikssvenska
Olaus Petrikyrkan (1932; arkitekt T.
Rydberg), Stockmanns varuhus (1931; arkitekt
S. Frosterus), Nordiska föreningsbankens hus
(1936; arkitekt O. Gripenberg), utbyggnaden
av univ:s huvudbyggnad (under uppförande;
arkitekt J. S. Sirén), ombyggnaden av
Svenska teatern (1936; arkitekter E. Saarinen och
J. Eklund). På Djurgårdsområdet ha
byggnadsarbeten för ett stadion pågått under flera
år, och strax invid reser sig den nya
mässhallen (1935). Flera nya och ståtliga sjukhus
ha under det senaste årtiondet uppförts:
univ:s kvinnoklinik, Röda korsets sjukhus,
två stora paviljonger vid Stengårds
kommunala sjukhus och Tilkka militärsjukhus.
Då stadens nuv. område snart är fullbyggt,
har frågan om införlivande med staden av
angränsande områden blivit aktuell. Ett
förslag till inkorporeringar samt omreglering
av sådana närgränsande områden, vilka ej
kunna införlivas, har framlagts 1936. O. Brn.
Helsingfors stadsorkester, gr. 1914, har
under ledning av G. Schnéevoigt konserterat
även utomlands (London 1934, Sthlm 1936).
H. uppstod genom sammanslagning av dels
Helsingfors filharmoniska sällskap (tidigare
Helsingfors orkesterförening), gr. 1882 av R.
Kajanus, dels Helsingfors symfoniorkester,
gr. 1912 av Schnéevoigt. H. G-t.
‘Helsingfors universitet. Lagen av 1923
om grunderna för H:s organisation gäller
fortfarande, men från olika håll har alltsedan
dess tillkomst yrkats på ändring i
förfinsk-ningssyfte, ofta utan att tillbörligt beaktande
skänkts den svenskspråkiga befolkningens
behov och grundlagsenliga rätt. Två nya
nationer ha tillkommit, Mellersta Finlands och
Kymmenedalens. Studentantalet har starkt
vuxit (6,631 vårterminen 1936, därav 2,311
kvinnliga; svenskspråkiga 1,027), och en av
regeringen tillsatt kommitté föreslog nov. 1935
åtgärder för begränsande av tillströmningen
av studenter. Se vidare Finland, suppl., sp.
98—99. — Litt.: E. Hornborg, »Universitetet
och språkstriden» (1933). H. E. P.
‘Helsingius, G. A., dog 1934 °/6- En ny del
av »Hågkomster» utkom 1929.
Heltai [häT-], J e n ö, ungersk författare (f.
1871), ordf, i ungerska teaterförfattarnas
riksförbund. Som ung journalist vistades H. många
år i Paris och tillägnade sig den franska
stilen, vilken han sedan med bravur begagnat i
sina många lustspel och humoristiska
berättelser och romaner. Även som lyrisk diktare har
han uppmärksammats. De flesta av hans verk
ha översatts till olika europeiska språk, och
hans lustspel stå fortfarande på
Budapestteat-rarnas spellistor. Två av H:s arbeten ha
utkommit på sv., »Familjepensionatet» (1919;
på ung. »Family hotel») och äventyrsromanen
»Rum 111» (1929; »A 111-es»). B. L-r.
Heltidsläsande, se Folkskola, sp. 740.
Helweg, Hjalmar, dansk läkare och
författare (f. 1886 i Nordamerika), sedan 1919
överläkare vid Oringe sinnessjukhus,
Vor-dingborg. H., som blev med. hedersdr 1929,
intar en mycket framskjuten ställning i
Danmarks sinnessjukvård och har spelat en viktig
roll i det interskandinaviska samarbetet på
detta område. Han har utövat ett
betydande författarskap, väsentligen i
kulturell-psy-kiatriska ämnen. Hans första större arbete,
»Sindssygevæsenets udvikling i Danmark»
(1915), har stort kultur- och personhistoriskt
intresse. Synnerligen viktiga bidrag till det
populära problemet om sambandet mellan
geni och sinnessjukdom utgöra »Grundtvigs
sindssygdom» (1918), »H. C. Andersen, en
psykiatrisk studie» (1927) och »Sören
Kierke-gaard, en psykiatrisk-psykologisk studie»
(1933). V. W-rt.
‘Helvig, A. v. Ny litt.: Maria Holmström,
»Från Goethes Weimar till Geijers Uppsala»
(1934).
-hem är vanligt som efterled i svenska
ortnamn, särskilt i de v. landskapen
Västergötland, Bohuslän, Värmland, t. ex. Värnhem,
Gudhem, Tunhem. Synnerligen ofta har -hem
i den nutida formen blivit till -em, -im eller
-um, t. ex. Ålem, Askim, Vedum, Visnum,
Tanum; även andra ombildningar finnas:
Oko-me (äldre Okeem), Eardemo (äldre Jlardhem),
Säm (av Sä-hem) o. s. v. Ortnamnen på -hem
höra till de äldsta bebyggelsenamnen i
Sverige; flertalet av dem torde härröra från äldre
delen av järnåldern; -hem i dessa namn
betyder sannolikt bygd, odling. E. W-én.
Hematlt, a.-b., se Grängesberg —
Oxelösund, suppl.
Hematokrlt, apparat för bestämmande av
blodkropparnas volym i blodet medelst
centri-fugering.
Hematologl, läran om blodets
sammansättning och egenskaper.
‘Hemberg, E. P. A., har även utgivit
populära historiska skildringar, bl. a. om kosacken
Jermak (1925) och om herulerna (1932), samt
»En nittioårings minnen» (1936).
‘Hembud. Bestämmelserna om h. vid
fas-tighetsförsäljning äro numera h. o. h.
upphävda även i Finland (lag 28 febr. 1930).
‘Hemfridsbrott. Enl. den nya danska straff-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
