Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herre, Paul - Herredjur - Herrenklub (Deutscher) - *Herrevadskloster - *Herrick, M. - Herrick, Robert - *Herriot, É. - *Herrlin, P. A. S. - *Herrljunga - Herrmann, Hugo - *Herrmann, I. - Hersholt, Jean - *Herslow, C. Chr. P. - Herslow, Ernst Georg C:son - *Hertel, J. - Herten - Hertz - *Hertz, G. - Hertz, Peter Julius - *Hertzberg, J. K. - Hertzberg, Olga Brita Lovisa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
645
Herredjur—Hertzberg
646
Weltgeschichte» (1910), 8:e uppl. av
Dahl-mann-Waitz, »Quellenkunde der deutschen
Geschichte» (1912), »Weltgeschichte der
neues-ten Zeit» (2 bd, 1926; sv. övers. 1928) och
»Weltgeschichte am Mittelmeer» (1930). L-ts.
Herredjur, se Primates.
He’rrenklub [-klop] (Deutscher
Herre n k 1 u b), tysk politisk klubb, gr. i Berlin
1924 som utvidgning av en sedan juni 1919
existerande grupp nationellt och mest
konservativt inriktade personer, Der Juniklub, vars
ledare voro A. Moeller van den Bruck och H.
von Gleichen-Russwurm och vars syfte var
att skapa motstånd mot Versaillestraktaten.
H. fortsatte utgivandet av den 1919
grundade tidskr. Das Gewissen (från 1928 Der
Ring). H. och dess ordf., greve B. von
Al-vensleben-Neugattersleben, anses ha spelat
en viktig roll bakom kulisserna 1932 och
jan. 1933; von Papen var medlem av H. Aug.
1933 uppgick H. i den nygrundade Deutscher
Klub. V. S-p.
*Herrevadskloster har en areal av 575 har.
Förutom remontdepån finns vid H. sedan
1925 en dressyranstalt, där 25 hästar årl.
intagas och utbildas under två år.
*Herrick, M., dog 1929.
Herrick [he’rik], Robert, nordamerikansk
författare (f. 1868), 1893—1923 prof, i
engelska språket i Chicago. H. skrev 1895—1916
bortåt tjugu romaner, i vilka han gav
realistiska, ofta satiriska skildringar av
samtidens U. S. A. Den amerikanska lyxkvinnan,
mannens fiende och fördärv, behandlas i
»To-gether» (1908), »The healer» (1911), »One
wo-man’s life» (1913) m. fl. romaner; den
tilltagande ytligheten, själviskheten och
korruptionen förbli hans huvudtema i »The common
lot» (1904), »The memoirs of an american
citizen» (1905; sv. övers. 1908), »Clark’s field»
(1914) m. fl. H. föregrep 1910- och 1920-talens
kritiska oppositionslitteratur. Den delvis
självbiografiska romanen »Chimes» (1926) är
ett av hans bästa arbeten. R-n B.
*Herriot, É., lämnade hösten 1928 Poincarés
ministär. Efter vänstersegern 1932 bildade han
i juni sin tredje ministär, vari han själv
övertog utrikesportföljen, men störtades i dec.
s. å. på den amerikanska skuldfrågan. H. var
minister utan portfölj i kabinetten Doumergue,
Flandin och Laval febr. 1934—jan. 1936. Dec.
1935 lämnade han ordförandeposten i sitt
parti, som gjorde honom till sin
hederspresident. H. är sedan juni 1936 president i
deputeradekammaren. — Bland hans senare
arbeten må nämnas några reseböcker, en stor
Beethovenbiogr. (1929; sv. övers. 1931), en
briljant historik över (École) »Normale» (1932)
samt en rad politiska broschyrer och
essäsamlingar. — Litt.: Jammy-Schmidt, »Les
gran-des thèses radicales: de Condorcet å É. H.»
(1931), samt monogr. av G. Suarez och P.
Grosclaude (båda 1932). Kj. S-g.
*Herrlin, P. A. S., avgick från professuren
1935; en festskrift tillägnades honom s. å.
*Herrljunga. I municipalsamhället (nuv.
areal 63 har) har folkmängden stigit till 1,045
inv. (1936), tax.-värdet å fast egendom till
3,446,540 kr. (1935). Trikåfabrik, gr. 1931.
Herrmann, Hugo, tysk tonsättare (f. 1896),
körledare i Reutlingen. H., som vid
musikhögskolan i Berlin var elev av bl. a. Schreker,
förenar som tonsättare satsteknisk
skicklighet med både modernistiska och folkliga
tendenser. Han har jämte orkester- och
orgelverk m. m. skrivit särskilt uppmärksammade
körsaker, bl. a. körvariationer över
Francis-cus’ solsånger, »Symphonie der Arbeit» och
»Chorburlesken im Zoo» (sistnämnda för
manskör och ett antal instrument). H. G-t.
*Herrmann, I., dog 1935.
Hersholt [hä’Jølt], Jean, nordamerikansk
filmskådespelare (f. 1886 i Köpenhamn). Kom
till U. S. A. vid San Franciscoutställningen
1915 och till Hollywood och filmen genom
regissör Th. H. Ince. H., som är
karaktärsskå-despelare, har haft många andraplansroller
och varit särskilt anlitad i Garbofilmer. Hans
senaste film var »Doktorn, kom genast» med
de kanadensiska femlingarna. R. A-g.
*Herslow, C. C h r. P., dog 1933 18/9.
Herslow, Ernst Georg C : s o n,
industri- och bankman (f. 1884 24/u), son till C.
Chr. P. H. Utexaminerad från Tekn.
högskolan 1907, tillhörde H. 1909—30 i olika
befattningar (från 1926 som överingenjör och v.
verkst. dir.) Svenska sockerfabriks-a.-b., för
vars organisation och utveckling han nedlagt
ett uppskattat arbete. 1930 blev H. verkst.
dir. vid Skandinaviska kredit-a.-b:s Malmö-,
1933 vid dess Stockholmskontor. E. H-ss.
*Hertel, J. Biogr. över H. i »Asia major»,
bd 8 (1932).
Herten, kommun i s. v. Westfalen, v. om
Recklinghausen; 34,256 inv. (1933). Stora
stenkolsgruvor; maskinindustri m. m.
Hertz, se Akustiska enheter och
Frekvens, båda i suppl.
*Hertz, G., blev prof, vid Berlins tekn.
högskola 1928. Bland H:s senare arbeten märkes
en diffusionsmetod för särskiljande av
isotoper, en metod, som med framgång tillämpats
bl. a. på väte och neon. Sv. B-r.
Hertz, Peter Julius, dansk
konsthistoriker (f. 1874). Studerade till arkitekt,
övergick till konsthistoria, blev fil. dr 1910,
underinspektör 1915 och var inspektör 1917—31
vid statens museum för konst i Köpenhamn.
Han har bl. a. skrivit studier rörande
Parthe-nonskulpturerna (1905, 1910) samt monogr.
om Gerhard Henning (1931) och L. A. Ring
(1934). E. L-k.
*Hertzberg, J. K., dog 1935 ls/5. H.
framkallade vintern 1930—31 de på Vitön funna
Andréefilmerna (se A n d r é e, S. A., suppl.).
Han blev fil. hedersdr vid Uppsala univ. 1932.
Hertzberg, Olga Brita Lovisa,
operasångerska (f. 1901 19/io), sedan 1932 g. m.
operasångaren E. B e y r o n. H. studerade sång för
bl. a. H. och Ida Brag och debuterade, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
