Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hertzberg, Olga Brita Lovisa - *Hertzman-Ericson, G. - *Hertzog, J. B. M. - *Hertzsprung, E. - *Hervé, G. - Herxheimer, Karl - Herzfeld, Ernst - *Herzl, Th. - *Hess, A. F. - *Hess, L. - Hess, Rudolf - Hess, Walter Rudolf - Hess, Victor - *Hesse, H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
647
Hertzman-Ericson—Hesse, H.
648
elev i operaskolan,
1923 på Kungl.
teatern i Stockholm.
Engagerad där sedan
1925, är hon nu en av
denna scens bärande
krafter, utmärkt
röst-begåvad (sopran) och
dramatiskt
övertygande i sångföredrag och
spel. H:s repertoar
omfattar bl. a.
huvudpartier i
»Tann-häuser», »Lohengrin»,
»Tristan och Isolde», »Mästersångarna» och
»Valkyrian» (Sieglinde), vidare Grevinnan i
»Figaros bröllop», Margareta i »Faust» och
»Mefistofeles», Tatjana i »Eugen Onegin»,
Tosca, Kronbruden samt Rosalinda i
»Läderlappen». H. har som gäst framträtt även på
andra nordiska operascener. H. G-t.
*Hertzman-Ericson, G., har fortsatt sitt
livligt uppskattade författarskap med
berättelserna »Tom Carrell och några andra» (1929)
samt romanerna »Eva» (1927), »Den tysta
gatan» (1930), »Ett gammalt hus skall rivas»
(1932) och »Av jord är du kommen» (1935).
*Hertzog, J. B. M., är sedan 1929 även
utrikesminister. Han bildade 1933 en nationell
koalitionsregering och sammanslog 1934 sitt
parti med det av general Smuts ledda (se
Syd-af rikanska unionen, suppl.). L-ts.
*Hertzsprung,E. Led. av sv. Vet.-akad. (1935).
*Hervé, G., företräder numera genom sin
tidning, La Victoire, föga läst och politiskt
betydelselös, rent fascistiska synpunkter och
har efter Hitlersegern i Tyskland även sökt
få i gång en »nationalsocialistisk» rörelse i
Frankrike. H:s »Nouvelle histoire de France»
(1930) är mycket subjektiv. Kj. S-g.
He’rxheimer [-häimør], Karl, tysk läkare
(f. 1861), prof, i dermatologi och syfilidologi
i Frankfurt a. M. 1914. Efter H. har
uppkallats en syfilisreaktion, bestående i ett
uppflammande av tidiga hudsymtom som följd av
antisyfilitisk behandling. Ljd.
Herzfeld [hä’rtsfält], Ernst, tysk
arkeolog och orientalist (f. 1879), ord. prof, vid
Berlins univ. 1920—35; nu bosatt i London.
H. har rest i Mesopotamien och var 1927—35
i Persien, delvis som dess officielle
arkeologexpert. Skr.: »Archäologische Reise im
Eu-phrat- und Tigris-Gebiet» (1910—12),
»Ira-nische Felsreliefs» (1910), »Paikuli:
Monument and inscription of the early history of
the Sasanian empire» (1924), »Ausgrabungen
von Samara» (1923) och »Archäologische
Mit-teilungen aus Iran» (1929 ff.). H. S. N.
*Herzl, T h. Monogr. av M. Georg (1932) och
A. Bein (1934).
*Hess, A. F., dog 1933. Han fortsatte sina
arbeten ang. den direkta och indirekta
ultraviolettbestrålningens fysiologiska verkningar
och utgav en monogr. om rachitis,
osteoma-laci och tetani. H. E.
*Hess, L., var till 1934 sångprof. vid
statliga akad. för kyrkomusik i Berlin.
Hess, Rudolf, tysk politiker (f. 1894 i
Alexandria). Deltog i världskriget bl. a. som
stormtruppsförare och flygare och befordrades
till löjtnant. Han studerade därefter
statskunskap och
geopoli-tik i München, anslöt
sig 1920 till N. S. D.
A. P., deltog som chef
för en
studentbataljon i Hitlerkuppen
nov. 1923 (under
vilken han bl. a.
häktade bayerska
regeringen) samt satt jämte
Hitler 7^2 mån.
fängslad i Landsberg.
Efter att ha varit
assistent åt geopolitikern
Haushofer blev H. febr. 1925 Hitlers
privat-sekr., 1932 ordf, i partiets politiska
centralkommission och april 1933 »ledarens
ställföreträdare» (dec. s. å. riksminister). — H. torde
vara Hitlers närmaste och mest förtrogne
medarbetare. Han har bl. a. författat ett
stort antal av det nationalsocialistiska
partiets flygblad. — Jfr biogr. av F. Hirschner
(1934). Å. S-n.
Hess, WalterRudolf, schweizisk
fysiolog (f. 1881), blev 1913 docent och 1917 prof,
i fysiologi i Zürich. H. har bearbetat talrika
frågor rörande blodets viskositet, vitaminer,
andningens och blodomloppets regulation samt
rörande sömncentrums lokalisation. Ljd.
Hess, Victor, österrikisk fysiker (f. 1883),
prof, i Graz 1920, i Innsbruck 1931. Har
arbetat på radioaktivitet och luftelektricitet och
är en av ultrastrålningsforskningens
pioniä-rer. Sv. B-r.
*Hesse, H. Världskriget framkallade hos H.
en djupgående kris: han vände sig ifrån
hem-bygdskonsten och de folkliga motiven.
Romaner som »Unterm Rad» (1906) och
»Gertrud» (1910; sv. övers. 1913) tillhörde den
gamla humanitets- och
upplysningslitteraturen, men »Demian. Die Geschichte von Emil
Sinclairs Jugend» (1919; sv. övers. 1925) är
starkt påverkad av ockulta och
psykoanalytiska tendenser. Ännu större är det
österländska inflytandet i »Siddhartha» (1922), där
både formspråk och tankar ha en otvetydigt
buddistisk prägel. H:s tro på den
västerländska civilisationen sviker; världen måste
förnyas med Orienten som mönster. »Der
Step-penwolf» (1928; sv. övers. 1932) betyder
också frigörelsen av alla urinstinkter, som
civilisationen klavbundit. — Nämnas må vidare
essäerna »Bilderbuch» (1925) och
»Betrach-tungen» (1928), »Krisis. Ein Stück Tagebuch»
(s. å.) och diktsaml. »Trost der Nacht» (1929),
berättelserna »Narziss und Goldmund» (1930)
och »Die Morgenlandfahrt» (1932). —
Monogr. av H. Bali (1927) och H. R. Schmid
(1928). R-n B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
