Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Hesse, R. - Hesselberg, Hans Theodor - *Hesselgren, K. - *Hesselman, B. - *Hesselman, H. - *Hesselman, Jonas - *Hessen - *Hessen-Nassau - Hesser, August Carl Hilding - Hessisk fluga - Hessle, Christian Waldemar - Hesslén, Gunnar - *Heston and Isleworth - Heterodynmottagare - Heteroneura - Heteroplastik - Heteropoda - Heteropolysyror - Heteropolär - Heterosis - *Hetiter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
649
Hesse, R.—Hetiter
650
♦Hesse, R., blev led. av sv. Vet.-akad. 1932.
Hesselberg, Hans T h e o d o r, norsk
me-teorolog (f. 1885), fil. dr 1913 och sedan 1915
direktor för Det norske meteorologiske
insti-tutt. H. har särskilt behandlat problem i den
dynamiska meteorologien och är framstående
vetenskaplig organisatör. Han är sedan 1935
president i Internationella meteorologiska
organisationen. A. Ä.
♦Hesselgren, K., var ordf, i Internationella
föreningen för sociala förbättringar inom
industrien 1925—28 och för
moderskapsunder-stödssakkunniga 1926
—29 samt har i
växlande egenskap av
ombud, suppleant
eller sakkunnig i regel
deltagit i
Internationella arbetskonferen-sens sammanträden fr.
o. m. 1927 och i N. F:s
församlingsmöten fr.
o. m. 1928. Hon
avgick 1934 som
yrkes-inspektris och
lämnade s. å. riksdagen.
1935 förordnades hon till ordf, i
kvinnoarbets-kommittén, som har att utreda frågan om
gifta kvinnors förvärvsarbete m. m.
♦Hesselman, B., har i Nysvenska Studier,
bd 11, fortsatt sina »Studier i svensk
formlära» (1931) och utgivit den för kännedomen
om fornsvenskan viktiga avh. »Språkformen i
MB I eller Fem Mose böcker på svenska»
(1927). Han har vidare i mönstergilla
editioner utgivit Ericus Schroderus’ »Dictionarium
quadrilingue» (1929) och Samuel Columbus’
»Mål-roo eller Roo-mål» (1935) samt studier
om växt- och naturnamn under titeln »Från
Marathon till Långheden» (s. å.). — 1935 fick
II. två festskrifter, »Nomina germanica» och
»Svensk stil». Led. av Vet.-akad. (1930) och
av Sv. akad. (1935). E. W-én.
♦Hesselman, H., blev led. av Vet.-akad. 1928.
♦Hesselman, J., utarbetade 1926—29 en
lågtrycksråoljemotor (se
Förbrännings-maskin, suppl., sp. 337). Motorn förenar
i sig bensinmotorns stora anpassningsförmåga
med dieselmotorns lägre driftkostnader och
har kommit till stor användning, huvudsaki.
för automobilomnibusar. För exploatering av
uppfinningen deltog H. 1930 i stiftandet av
bolaget Hesselman motor Corporation, Itd., i
London; ett svenskt exploateringsbolag,
Hesselman motor Corporation a.-b., med säte i
Henriksdal, stiftades 1931. H. erhöll 1929
Ing.-vet.-akad :s stora guldmedalj. Led. av
Vet.-akad. (1934). H:s porträtt återges på
vidstående plansch. E. Hlr.
♦Hessen. Fristaten hade 1,429,048 inv. 1933.
1933 upphörde H:s gamla karaktär av fristat.
Det styres nu av en ståthållare, som är
rikskansler Hitlers personlige representant.
♦Hessen-Nassau omfattar numera 16,845
km2 med 2,584,828 inv. (1933). Med H.
inför
livades 1929 den forna fristaten Waldeck och
1932 kretsen Wetzlar av Rhenprovinsen,
medan grevskapet Schaumburg sistnämnda år
överflyttades till prov. Hannover.
Hesser, August Carl Hilding,
läkare, akademisk lärare (1879—1936). Blev med.
dr vid Karol. inst. 1914, var 1911—25
prosek-tor och blev 1925 prof, i anatomi där. H.
har studerat ögats muskulatur, lungans
utveckling samt ledernas mekanik och
utveckling. Ljd.
Hessisk fluga, dets. som kornmygga, se
Gallmyggor.
Hessle, Christian Waldemar,
zoolog (f. 1890). Blev fil. dr i Uppsala 1917 och
fiskeriintendent 1930. H. företog 1917 en
zoologisk resa till Söderhavet. H. har särskilt
studerat vissa borstmaskars systematik (akad.
avh.) och biologi samt fiskeribiologiska frågor
inom östersjöområdet. N. O.
Hesslén, Gunnar, statsvetenskapsman (f.
1894 5/6). Blev fil. dr och docent i
statskunskap vid Uppsala univ. 1927 och är sedan
1931 adjunkt vid Högre latinläroverket å
Norrmalm i Stockholm. Bland hans skrifter
märkas »Det svenska kommittéväsendet intill
år 1905» (1927; akad. avh.), »Statskunskap»
(1930), »Statsrevisorerna och den styrande
makten» (i »Studier över den svenska
riksdagens kontrollmakt», 1930) och »Riksdagens
revisorèr» (i »Sveriges riksdag», avd. 2, XVI,
1935). H. är medarbetare i Nordisk
Familjeboks 3 :e uppl. E. F-ck.
♦Heston and Isleworth hade 75,446 inv.
1931. Flyghamn.
Heterodynmottagare, radiomottagare, i
vilken de inkommande svängningarna genom
in-terferens med i mottagaren själv alstrade
svängningar ge upphov till en hörbar ton (se
Radioteknik, sp. 409). En utveckling av
h. är superheterodynen (se Radioteknik,
sp. 411). Sv. B-r.
Heteronéu’ra, se Fjärilar, sp. 539.
Heteroplastlk, se Transplantation.
Hetero’poda, se Snäckor, sp. 15.
HeteropoTysyror benämnas produkter, som
bildas genom sammanslagning av olika syror
under vattenutträde. Talrika och teoretiskt
viktiga äro de synnerligen invecklat byggda
salter av dylika syror, som uppstå genom
förening av molybdat eller volframat med
fosfat, silikat eller borat. A. W-n.
Heteropolår, se Atom, sp. 456 och suppl.,
sp. 317.
Heterösis, se Bastard, suppl.
♦Hetiter. Utforskandet av h:s språk,
historia och kultur har gjort stora framsteg.
Riksspråkets namn var n e s i s k a (efter
staden Nesa). Hieroglyferna ha dechiffrerats
(1932 ff.); deras språk har befunnits vara
luviska, ett äldre indoeuropeiskt språk. Inga
hieroglyftexter äro äldre än 1600-talet f. Kr.
Det indoeuropeiska folk, som kallas h., har
härskat i ö. Mindre Asien ung. 1900—1200
f. Kr. Man kan urskilja ett äldre Hattirike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
