Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Hetiter - *Hettner, A. - Heurlinger, Torsten - *Heusler, A. - Heuslerska legeringar - Heussi, Karl - Hewart, Gordon - *Hevesy, G. v. - Hexod - Heyck, Swen Hans Wilhelm - Heyde, Ludwig - Heyman, Ernst James - *Heyman, H. - Heymann, Ernst - Heymans, Jean-François - *Heynicke, K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
651
Hettner—Heynicke
652
ung. 1900—1600 samt, efter en
upplösnings-period, ett yngre rike 1400—1200 f. Kr. Fr.
o. m. 1600-talet påverkades den hetitiska
världen mycket starkt från övre
Mesopotamien, vars kultur både i Mitåniriket ocb det
gammalassyriska riket väsentligen bestämdes
av hurriterna, ett varken semitiskt eller
in-doeuropeiskt folk, vars historiska roll först
nu kan skönjas klarare. För kännedomen
om den semitiska kulturen i rikets s. del
under 1400-talet f. Kr. äro nyfynden vid Ras
Schamra (se d. o., suppl.) grundläggande. Även
den syro-hetitiska kulturen 1200—600 f. Kr.
har blivit bättre känd genom nu pågående
utgrävningar vid es-Sueidije.—Litt.: A. Götze,
»Hethiter, Churriter und Assyrer» (1936); för
hieroglyferna H. Bossert, »Santas und
Ku-papa» (1932); studier av P. Meriggi och B.
Hrozny. H. S. N.
♦Hettner, A., som pensionerades 1928, har
ytterligare utgivit 4:e, omarb. uppl. av
»Englands Weltherrschaft» (1928), »Die Klimate
der Erde» (1930) och verket »Vergleichende
Länderkunde» (1933 ff.). Av »Grundzüge der
Länderkunde» utkom 1932 5:e, omarb. uppl.
G. R-ll.
Heurlinger [hö’r-], Torsten, fysiker (1893
—1927), docent i Lund, arbetade på
galvano-magnetiska o. a. effekter och utvecklade i
epokgörande arbeten mellan 1916 och 1920,
då han bröts av sinnessjukdom,
kvantumteorien för bandspektra. Sv. B-r.
♦Heusler, A., germanist. Av H:s många
betydande verk må nämnas »Über
germa-nischen Versbau» (1894), »Lied und Epos»
(1905), »Altisländisches Elementarbuch» (1913;
3:e uppl. 1932), »Deutscher und antiker Vers»
(1917), »Nibelungensage und Nibelungenlied»
(1921; 3:e uppl. 1929), »Die altgermanische
Dichtung» (1924) och det mäktiga,
sammanfattande arbetet »Deutsche Versgeschichte»
(3 bd, 1925—29). R-n B.
Heuslerska legeringar [häPsler-], starkt
magnetiska legeringar, innehållande
omagnetiska metaller (se Magnetism, sp. 621).
H. upptäcktes av den tyske ingenjören F.
Heusler (f. 1866), dir. för Isabellenhütte i
Dillenburg. Sv. B-r.
Heussi [häi’si], Karl, tysk kyrkohistoriker
(f. 1877). Blev 1904 gymnasiallärare i
Leipzig och är sedan 1924 prof, i kyrkohistoria i
Jena. H. är i Sverige mest känd genom
läroboken »Kompendium der Kirchengeschichte»
(1909; 8:e uppl. 1933; sv. övers. 1923, 2.-a
uppl. 1926). Hg Pl.
Hewart [hjü’ot], G o r d o n, baron of B
u-r y, engelsk jurist (f. 1870), var medlem av
underhuset 1913—22, övergick sedan till
överhuset, blev solicitor general 1916, attorney
general 1919 och lord chief justice 1922.
♦Hevesy, G. v. Bland H:s senare upptäckter
märkes påvisandet av en svag radioaktivitet,
förbunden med a-strålning, hos samarium.
Hexöd, radiorör med sex elektroder (se R
a-d io t e kn i k, suppl.).
Heyck [häik], Swen Hans Wilhelm,
tysk författare (f. 1891), son till E. H. Av
hans romaner kunna nämnas »Der
Zeitge-nosse» (1925), »Die Halbgöttin und die
An-dere» (1926), »Der Aussenseiter» (1928) och
dess forts. »Der Strudel» (1930), den utopiska
satiren »Deutschland ohne Deutsche» (1929),
»Der Glückliche» (1931), som har Sulla till
hjälte och tendentiöst tar hans parti mot
»pö-beln», »Armin der Cherusker» (1932),
»Ro-binson kehrt heim» (1934), skildringen av en
man, som återvänder till Tyskland efter
många års bortovaro och i den nya
arbets-tjänsten och gemensamhetslivet återvinner
samhörighetskänsla och kärlek till sitt folk,
samt »Friedrich Wilhelm I.» (1936). R-n B.
Heyde [häPde], L u d w i g, tysk sociolog
och socialpolitiker (f. 1888), honorärprof. i
Rostock 1920 och Kiel 1924. H. ledde 1920—31
byrån för socialpolitik i Berlin och var
gene-ralsekr. i Gesellschaft für soziale Reform och
utgivare av Soziale Praxis. Han har bl. a.
utgivit »Internationales Handwörterbuch des
Gewerkschaftswesens» (2 bd, 1931—32). A. M.
Heyman [he’j-], Ernst James, läkare
(f. 1882 ls/ii), av samma släkt som H. H. Blev
1918 med. dr och docent i gynekologi vid
Karol. inst. H. är läkare vid
Radiumhemmets gynekologiska avd. och har tagit
verksam del i bekämpandet av livmoderkräfta. Ljd.
♦Heyman, H., blev 1928 föredragande i
rikskommissionen för ekonomisk
försvarsbe-redskap och har därefter i Socialstyrelsen
endast fungerat som sakkunnig för
levnadskostnader och kooperation. H. har föreläst och
skrivit om prisstatistik, kooperation,
bostads-och löneförhållanden.
Heymann [hal’-], Ernst, tysk rättslärd (f.
1870), sedan 1914 prof, i Berlin. Skr. bl. a.:
»Die dingliche Wirkung der
handelsrecht-lichen Traditionspapiere» (1905),
»Verschul-denbeim Erfüllungsverzug» (1913), »Das
unga-rische Privatrecht» (1917), »Der
Handelsmak-ler» (i Ehrenbergs »Handbuch des
Handels-rechts», 1926) och »Die Beziehungen des
Han-delsrechts zum Zivilrecht» (1932). Ä. M.
Heymans [héi’-], Je an - F rango is,
belgisk farmakolog (1859—1932), prof, i
farma-kologi i Gent 1890—1929. Han utförde
viktiga undersökningar över cyaniders
giftverkan, experimentell hyper- och hypotermi
och verkan av metylenblått. H:s viktigaste
arbeten gälla dock andningens regulation, som
han studerat delvis i samarbete med sonen
och efterträdaren C o r n e i 11 e H. (f. 1892),
vilken sedermera framgångsrikt utvidgat dem
till ingående undersökningar över sinus
caro-ticus. Bland dennes skrifter märkes »Le sinus
carotidien» (1933; tills, m. J.-J. Bouckaert
och P. Regniers). Ljd
♦Heynicke, K. Av H:s senare verk kunna
nämnas lustspelen »Wer gewinnt Lisette?»
(1928), »Die Heldin» (1930) och »Freistadt
Schwenten» (1934), diktsaml. »Traum in
Dies-seits» (1932) och skådespelet »Neurode» (1934).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
