Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holmström, Ragnar - Holmström-Ingers, Malin - *Holmsund - *Holocefaler - *Holst, A. - Holst, Gustav Theodore - Holst, Helge - Holst, Peter Fredrik - *Holstein, B. - *Holstein, F. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
683
Holmström-Ingers—Holstein, F. v.
684
ner» (s. å.), »Hårt väder» (1929), »Den
lycklige mannen» (1930), »Flyktingarna» (1931),
»Benjamin» (1932), »Någonting händer» (1933),
samt under pseud. Paul M i c h a e 1 Ingel
»Ryskt monument» (1933), »Ungdom i
landsflykt» (1934) och »Jordens röst» (1935). H.
skildrar övervägande sjömans-, arbetar- och
bondeliv. J. L-t.
Holmström-Ingers, Malin, se I n g e r s,
E., även i suppl.
*Holmsund. 1 och 2. Uthamnen (0,17 km2)
införlivades 1932 med Umeå stad. 1933
bildades av Djupvikens (off. Djupviks)
munici-palsamhälle jämte bl. a. Lövön samt H:s
och Sandviks (se d. o.) sågverk H:s
munici-palsamhälle; 1,706 har land, 3.729 inv. (1936),
tax.-värde å fastighet 5,360,900 kr. (1934),
tax. inkomst 2,743,220 kr. Hela socknens
areal är 43,84 km2 land och folkmängd 5,146
inv. (1936).
*Holocefaler. Verkliga h. äro säkert kända
först från juraperioden (M yriacanthus o. a.
släkten). Nyligen gjorda fynd synas
emellertid visa, att den stora fossila
elasmobrankier-gruppen (jfr Fiskar, suppl.) Bradyodonti
(cochliodontider, petalodontider m. fl.) står
nära h. och trol. innefattar dessas förfäder
(jfr Pansarhajar, suppl.). Av de flesta
Bradyodonti äro endast de till krossning av
hård föda utbildade, låga, platta tänderna
kända, men av några, ss. Helodus (en
karbo-nisk cochliodontid), Menaspis och Janassa
(båda från Tysklands permiska
kopparskiffer), har man funnit hela exemplar.
Cochlio-dontiderna (Helodus, Menaspis m. fl.) visa
tendens till de enskilda tändernas
sammansmältning i tandplattor, liknande h:s, och
åtm. Helodus har överkäken sammanvuxen
med kraniets hjärnskålsdel. Petalodontiden
Janassa var till det yttre rockliknande med
stora, utbredda bröstfenor. Edestiderna, andra
fossila elasmobrankier, som sannolikt också
höra till Bradyodonti, hade utom
krosständerna en eller flera böjda tandrader, som hos de
yngsta formerna (under permtiden)
utvecklades till ytterst egendomliga spiralformiga
bildningar (Helicoprion). G. S.-Sgh.
*Holst, A., dog 1931. Han var till 1930
prof, i hygien i Oslo. Tills, m. Frölich
framkallade H. på marsvin experimentell
skör-bjugg, ett för vitaminlärans utveckling
mycket betydelsefullt bidrag. Ljd.
Holst, Gustav Theodore, engelsk
tonsättare (1874—1934), av en urspr.
svenskbaltisk släkt. Var 1919—24
kompositions-lärare vid Royal college of music i
London. H. var en av sitt lands mer betydande
tonsättare under senare tid, byggande på bl.
a. gammalengelsk folk- och konstmusik,
Wag-ner och Bach. Bland hans kompositioner
märkas orkesterverk, däribland mest bekant den
kvicka och färgrika sviten »The planets»
(fullb. 1916; delvis uppf. i Konsertföreningen
i Stockholm f. ggn 1925), operor, bl. a. den
operaparodierande »The perfect fool» (uppf. i
London 1923), körverk, sångcykeln »Hymns of
the ’Rig-veda’», en konsert för två violiner
och stråkorkester (1930). II. G-t.
Holst, Helge, dansk fysiker (f. 1871),
bibliotekarie vid Polyteknisk læreanstalt sedan
1920. har framträtt som populärvetenskaplig
författare och bl. a. utgivit »Danmarks
ind-sats i teknikens udvikling» (1933).
Holst, Peter Fredrik, norsk läkare
(1861—1935), prof, i medicin vid univ. i Oslo
1902—32. II :s vetenskapliga verksamhet
berörde framför allt hjärt- och blodsjukdomar
samt reumatism. Ljd.
*Holstein, B., som från 1920 representerade
Aarhus amt i folketinget, invaldes 1932 för
Sönderjylland som vänsterman men utträdde
1934 ur sitt parti och bildade gruppen De
uafhængige i anslutning till Landbrugernes
sammanslutning (L. S.). Han lämnade
riksdagen 1935. P. E-t.
*Holstein, F. v. Nyare publikationer ha
visat, att H. redan tidigt intog en kritisk
ställning gentemot Bismarck, till vars
närmaste omgivning han länge hörde, och att
denna inställning på 1880-talet skärptes till
ett skarpt fördömande av kanslerns metoder
och regeringssystem. Även till Vilhelm II
hyste H. ett starkt misstroende, och av oro
för rikets framtid arbetade han på att
begränsa dennes personliga inflytande. Att
Bü-low var i högsta grad beroende av H. ha
nyare publikationer bekräftat. Till följd av
sin opposition mot kejsaren blev emellertid
H. honom i längden obekväm; det torde också
vara Bülow och inte v. Tschirschky, som bär
det huvudsakliga ansvaret för H:s fall 1906.
— Grundläggande för H:s utrikespolitik var
hans uppfattning, att Tyskland till varje pris
måste bevara förbundstroheten till Österrike,
något som emellertid ej gjorde honom i och
för sig obenägen att söka även andra
anknytningar. Medan man tidigare ansett, att H.
principiellt ställt sig avvisande till de vid
sekelskiftet pågående
förbundsförhandlingarna med England och att han sålunda var i
hög grad ansvarig för Englands senare
anslutning till det tyskfientliga lägret, är man
numera av den uppfattningen, att han
ingalunda behärskats av något blint hat mot
England utan att han i grund och botten önskat
ett samgående med detta land, ödesdiger
visade sig dock den av H. förfäktade
meningen, att ett samgående mellan Ryssland
och England vore otänkbart och att
Tyskland till följd därav genom att förhala
alliansfrågans avgörande sannolikt skulle få
gynnsammare villkor för en uppgörelse. Ej heller
i sin franska politik synes H. i övervägande
grad ha letts av personliga antipatier i den
utsträckning, som man förmodat. — Litt.:
Monogr. av G. P. Gooch (i »Studies in modern
history», 1931), F. v. Trotha (s. å.) och J. v.
Kürenberg (1935); H. Rogge, »F. v. H.
Lebensbekenntnis in Briefen an eine Frau»
(1932). R. Sv-m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
