Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Huxley, Julian Sorell - *Huxley, Th. H. - *Huysmans, C. - H. V. A. (Naamlooze Vennootschap Handelsvereeniging Amsterdam) - Hwang-ho - Hvar - *Hvar 8 Dag - *Hwasser, I. - Hvítra manna land - Hyacinthe, Père - *Hybbinette, O. S. - *Hyby - Hyde - *Hyde, D. - Hydrargyros(is) - *Hydratcellulosa - Hydrationsvärme - Hydraulisk ackumulator - Hydrauliskt luftmagasin - *Hydrering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
715
Huxley, Th. H.—Hydrering
716
gion oeh vetenskap. Hans böcker äro
lättlästa och ha väckt uppmärksamhet över hela
världen. Till sv. har översatts »What dare
I think?» (1931; »Vad vågar jag tro?», 1934).
H. har tills, m. H. G. Wells oeh G. P. Wells
utgivit »The Science of life» (1929; sv. övers.
1935 ff.). Rbg.
*Huxley, T h. H. »Th. H. H:s diary of the
voyage of H. M. S. Rattlesnake» utgavs av
J. S. Huxley 1935.
*Huysmans, C., blev borgmästare i
Ant-werpen 1932.
H. V. A. (Naamlooze Vennootschap
Handelsvereeniging Amsterdam), stort
holländskt lantbruks- och industriföretag med
huvudsäte i Amsterdam och
verksamhetsområde i Nederländska Indien. Aktiekap. 80
mill. gulden. H. äger på Java och Sumatra
15 sockerplantager och ett 20-tal gummi-, te-,
tapioka- m. fl. plantager. Q. v. U.
Hwang-ho, se II u a n g - h o.
H var, se L e s i n a.
*Hvar 8 Dag fick 1930 ny ägare och
flyttades okt. s. å. till Stockholm; Hj. Bratt
avgick febr. 1931 som red. Juni—okt. 1932
utkom tidskr. under namnet Pressjournalen
Var 8 Dag men under sitt gamla namn med
27 n:r 1933, varefter den nedlades.
*Hvvasser, I. Jfr U. Quensel, »I. H. och
hans tid» (1932; bihang till Karl Johans
Förbundets HandL), och V. Ljungfors, »Släkten
H.» (i Personhist. Tidskr. s. å.).
Hvitra manna land, se S t o r i r 1 a n d.
Hyacinthe, P è r e [pä’r iasä/t], fransk
predikant, se L o y s o n, Ch.
*Hybbinette, O. S., har bl. a. utgivit
arbeten rörande höftledens, de habituella
skulder-ledsluxationernas och gallfistlarnas kirurgi.
H., som 1904 blev med. lic., blev 1933 med.
hedersdr vid Karol. inst. samt erhöll 1936
professors namn.
*Hyby, socken, skall framdeles efter
pasto-ratsreglering ingå i H., Bara och Mölleberga
pastorat.
Hyde [håid], industristad i Cheshire, n. v.
England, 12 km ö. s. ö. om Manchester;
32,066 inv. (1931). Bomullsfabriker, gjuterier,
maskinverkstäder, hattfabriker m. m.
*Hyde, D., avgick 1932 som prof, i Dublin.
Hydrargyrös(is), se
Kvicksilverför-g i f t n i n g.
*Hydratcellulosa, se även Cellulosa,
suppl., sp. 806.
Hvdratiönsvärme, se T e r m o k e m i, sp.
144/
Hydråu’lisk ackumulator, anordning, som i
hydrauliska pressar, särskilt smidespressar
(se Hydraulisk smidespress),
kopplas mellan pumpen och presscylindern och
som har till ändamål att hastigt tillföra
presscylindern en större vattenmängd, än
pumpen kan lämna på samma tid.
Ackumulatorn består av en cylinder, innehållande
vatten under tryck, vilket åstadkommes
antingen med hjälp av en viktbelastad kolv
el
ler genom belastning med tryckluft, som kan
verka direkt på vattnet eller på en mot
vattnet vilande kolv. Även presskolvens
åter-gångsrörelse kan regleras från h. E. Hlr.
HydråuTiskt luftmagasin, se B e r g b o r
r-n i n g, suppl., sp. 470.
*Hydrering har under senare år kommit till
storindustriell användning utom för
fett-härdning (se d. o.) även för syntetisk
framställning av ammoniak, metanol och bensin.
Utgångsmaterialen äro i de tre sistnämnda
fallen luft, brunkol eller koks samt vatten,
och i fabrikationsprocesserna ingå i
huvudsak tre led, näml, framställning av vätgas,
gasrening och reaktion.
Vätgasf ramställning. Vätgasbehovet är vid
hydreringsprocesserna mycket stort. Per ton
färdig produkt åtgå vid Habers
ammoniak-syntes (se Amm o n i aty 2,000 m3, vid
metanolsyntesen 1,400 m3 och vid Bergius-Boschs
kolhydrering omkr. 2,500 m3 vätgas. Vilken
metod, som användes vid
vätgasframställ-ningen, beror bl. a. på råvarutillgången och
på syntesens art. Vid ammoniaksyntesen kan
man använda vanlig, av koks framställd
vattengas (se G e n e r a to r g a s, sp. 511), som
innehåller såväl väte som kväve. Vid
metanolsyntesen, vid vilken reaktionen äger rum
mellan koloxid och väte, samt vid
kolhydre-ringen, där oblandad vätgas nyttjas, är
däremot kvävehalten i reaktionsgaserna ej
önskvärd, och andra metoder för
vätgasframställ-ningen tillämpas därför i dessa fall, bland
dem brunkolsförgasning med syrgas samt
vätgasframställning ur kolväten och
vattenånga medelst kontaktmetod.
Gasrening. Den enl. någon av nämnda
metoder erhållna vattengasen innehåller väte
och koloxid samt, som förorening, svavelväte.
Koloxiden borttages helt (före
bensinsyntesen) eller delvis (före metanolsyntesen)
genom katalytisk omsättning med vattenånga
till kolsyra, som avlägsnas genom tvättning
med vatten. Svavelhalten borttages med
aktivt kol, ev. efter föregående rening av gasen
med organiska vätskor, vilka binda svavlet
vid låg temp. och åter avge det, då temp.
hö-jes. Vid ammoniaksyntesen tillkommer ännu
en reningsprocess, näml, borttagandet av
koloxid och kolsyra medelst
kopparoxidullös-ningar under högt tryck.
Reaktion. Kontaktreaktionerna äga rum
under högt tryck; ett undanlag utgör
Fischers bensinsyntes, som försiggår vid
atmosfärtryck. Kontaktsubstansen och
apparaturens beskaffenhet äro beroende av
syntesens art. Vid ammoniaksyntesen skall
katalysatorn huvudsaki. påskynda reaktionen;
här brukas numera kontakter av mycket rent
metalliskt järn, aktiverat med små mängder
alkali och aluminiumoxid. Vid
metanolsyntesen skall kontakten dels påskynda
reaktionen, dels leda den i rätt riktning, så att
bireaktioner, förande till bildning av bl. a.
iso-butylalkohol och metan, undvikas. I detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
