Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Hydrering - *Hydrider - Hydroelektriska bad - *Hydrometeorer - Hydronalium - Hye-Knudsen, Johan - Hügel, Friedrich von - Hygienisk Revy - *Hyllinge - Hylmö, Gunnar Efraim - *Hülphers, E. W. - Hülphers, Gustav Bernhard - *Hülsen, Chr. - Hylsmask - *Hylte - *Hyltén-Cavallius, G. O. - Hyltén-Cavallius, Ragnar Gösta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hydrider—Hyltén-Cavallius
717
fall nyttjas kontakter av zinkoxid, aktiverad
med kromsyra. Vid kolhydrering är
katalysatorns uppgift än mer komplicerad (se
Bensin, suppl.).
Vid h. utvecklas värme, och då
reaktionerna för att ge högsta utbyte av de önskade
produkterna måste försiggå inom bestämda
temperaturområden, erfordras en noggrann
temperaturreglering inom kontaktugnarna,
åstadkommen med hjälp av
gasgenomströmningen. Särskilda fordringar ställas på de i
ugnarna ingående materialen. Vid
ammo-niaksyntesen måste dessa vara beständiga
mot väte och temp., vid metanolsyntesen mot
väte, koloxid och temp. och vid bensinsyntesen
mot väte, svavelväte, temp. och tryck. E. Hlr.
*Hydrider. Ett antal h. av olika metaller,
bildade och åter sönderfallande i en elektrisk
ljusbåge mellan metallelektroder i vätgas, ha
ingående studerats med spektroskopiska
metoder, i Sverige av E. Ilulthén och medarb.
(se A t o m, suppl., sp. 317, och Fysik,
suppl.). På senare år ha h. med »tungt väte»,
deuterium (d e u t e r i d e r), undersökts på
detta sätt. Sv. B-r.
Hydroelektriska bad, en form av elektrisk
allmän behandling, där strömmen (vanl.
gal-vanisk) ledes genom badvattnet med tillhjälp
av stora elektroder (av grafit el. i trägaller
inneslutna metallelektroder), vilka hänga ned
i vattnet från karets kanter. Karen få ej vara
av metall och måste vara fullständigt
isolerade från jordledning. Baden verka
rogivande, ofta blodtryckssänkande. Denna badform
begagnas föga i Sverige. G. Kr.
*Hydrometeorer, se även I s b a r k, suppl.
Hydronälium, jämförelsevis ny
aluminiumlegering (se d. o., suppl., sp. 115), som väntas
komma till stor användning inom
flygindustrien. H. förekommer i handeln i form av
pressade profiler samt såsom mjuk, halvhård
och hård plåt. I olikhet mot dural och lantal
kan h. svetsas, varvid användes en
special-svetstråd, benämnd autogal. H. är något
lättare än dural (h:s spec. v. 2,6, durals 2,8). ö-g.
Hye-Knudsen [-kno’son], Johan, dansk
dirigent och tonsättare (f. 1896), utbildad
bl. a. vid konservatoriet i Köpenhamn. H.
var 1915—17 förste cellist i Nordvästra
Skånes orkesterförening och har sedan 1922
verkat vid Det kongelige teater i Köpenhamn,
först som cellist och därefter (1925—30 och
sedan 1932) som kapellmästare. Han är
sedan 1927 dirigent även för
Studenter-sangfor-eningen. Bland H:s kompositioner ha
uppförts kammarmusik, kantater m. m. H. G-t.
Hugel, Friedrich von, frih., tysk
katolsk teolog (1852—1925), son till K. v. H.; var
bosatt i London. H. var en av senaste årh:s
mest betydande katolska tänkare; han
representerade en mystiskt färgad fromhet, och
hans viktigaste vetenskapliga arbete är
ägnat åt framställningen av det mystiska
elementet i religionen. Genom sin förbindelse
med den katolska modernismen samt genom
718
sitt krav på en alltomfattande katolicitet
utövade H. ett starkt inflytande även på
evangeliska teologer, t. ex. Söderblom, Troeltsch
och Heiler. Bland H:s skrifter märkas »The
mystical element of religion» (2 bd, 1908; 2:a
uppl. 1923), »Essays and addresses on the
philosophy of religion» (2 bd, 1921—26) och
»Selected letters» (1927). — Litt.: N.
Söderblom, »Religionsproblemet» (1910) och »Baron
F. v. H:s andliga självdeklaration» (i »Studier
tillägnade M. Pfannenstill», 1923). A. Ngn.
Hygienisk Revy, populär tidskr. för
hygieniskt upplysningsarbete, utg. (sedan
startandet 1912) av prof. T. Thunberg.
*Hyllinge. Stenkolsbrytningen är nedlagd.
Hylmö, Gunnar E fr aim, teolog (f. 1878
26/u). Prästvigdes 1906, blev teol. lic. 1913,
lektor vid Lunds folkskoleseminarium 1920,
vid Högre allm. läroverket för gossar i
Malmö 1936, docent i G. T:s exegetik vid Lunds
univ. 1920 och teol. dr 1923. Skr. bl. a.:
»Kompositionen av Mikas bok» (1919; akad.
avh.), »De s. k. vallfartssångerna i
Psalta-ren» (1925), »Studier över stilen i de
gammaltestamentliga profetböckerna» (1929) och »De
s. k. profetiska liturgiernas rytm, stil och
komposition» (s. å.). Hg Pl.
*HüIphers, E. W., är född 29 (ej 22) juli
1871. Han har vidare gett ut bl. a.
»Märkliga varsel i tiden» (1928) och diktsamlingen
»Livets sång» (1931).
Hülphers, Gustav Bernhard,
veterinär, högskollärare (f. 1884 12/2). Avlade
veterinärexamen 1908 och var
besiktningsveteri-när vid Stockholms stads slakthus 1911—23.
H. blev prof, i födoämneshygien, helmintologi
och bakteriologi vid Veterinärhögskolan 1923.
Han har publicerat flera vetenskapliga
arbeten i ovannämnda ämnen.
*Hülsen, C h r., dog 1935.
Hylsmask, Täè’nia echinoco’ccus, se E c h
i-nococcus.
*Hylte. Industrisamhället, kallat H y 11
e-b r u k, har (1936) omkr. 2,000 inv.
Pappersbruket äger egen kraftstation.
*Hyltén-Cavallius, G. O. Hans »Ur mitt
framfarna liv» utgavs 1929.
Hyltén-Cava’llius, Ragnar Gösta,
regissör, filmförfattare (f. 18 8 5 27/u), sonson
till G. O. H.; jur. kand. Var under flera år
verksam som skådespelare och iscensättare
vid teatrarna i Helsingfors och Hälsingborg
och knöts 1928 som regissör till Kungl.
teatern. Han har dels uppsatt flera nya verk,
dels arbetat på moderniserandet av
uppsättningen av en del äldre repertoaroperor. O. W-n.
H. var länge Mauritz Stillers medarbetare
och utarbetade därvid manuskripten till flera
av Stillers filmer, bl. a. »Gösta Berlings
saga». Som manuskriptförfattare har han
också signerat »En natt», »Svarta rosor» och
»Hon, den enda». Han har vidare skrivit
scenariot till »Charlotte Löwensköld» m. fl.
filmer. H. har även framträtt som filmregissör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
