Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsförening (H. S. B.) i Stockholm - Hürth - Hüsch, Gerhard - *Hysteresis - Hysteresisförluster - hz - *Håkanson, A. E. - Håkanson, Knut Algot - Håkansson, Karl Artur Heribert - *7. Håkon VI Magnusson (norsk konung) - *Hållfasthet - *Hållö - Håravfall - Hård (av Segerstad), Knut Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
721
Hiirth—Hård
722
A. Wallander (se d. o.), gjort stora insatser
här. I de större komplexen finnas
lekstugor med barnkrubbs- och
kindergartenverk-samhet. H. har även ordnat sommarkolonien
Ärsta havsbad vid Ifårsfjärden samt
bedriver tillv. av byggnadsmaterial, möbler m. m.
I flera andra städer och samhällen
finnas H. S. B.-föreningar (1936 60 st.), vilka
äro sammanslutna i Hyresgästernas
sparkasse- och
byggnadsför-eningars riksförbund u. p. a., som
även bedriver sparkasseverksamhet. Det
bokförda värdet av riksförbundets
fastighetsbestånd i hela landet uppgick vid årsskiftet
1935/36 till 160,634,29 7,68 kr. med inalles
12,495 lägenheter. A. M.
Hiirth, kommun i Rhenprovinsen, Tyskland,
10 km s. v. om Köln; 28,946 inv. (1933).
Brun-kolsgruvor, kemiska fabriker, elektrisk
kraftcentral.
Hüsch, Gerhard, tysk barytonsångare (f.
1901), utbildad för prof. Hans Emge i
Hannover. H. har varit engagerad vid tyska
operascener, senast i
Berlin, samt har
uppträtt i Bayreuth
(Wol-fram i »Tannhäuser»)
och gästspelat
flerstädes i Europa. Sedan
hösten 1935 ägnar han
sitt eminenta
konstnärskap huvudsaki.
åt konsertverksamhet,
ofta med nordisk
sånglyrik (Y.
Kilpi-nen, Rangström m. fl.)
på sina program. H.
konserterade i Stockholm f. ggn 1934. Han
är sedan 1936 ledare för tyska
riksmusikkam-marens avd. för konserterande solister. H. G-t.
*Hysteresis, se även
Elektromagne-t i s m, suppl., sp. 1199.
Hyste’resisförluster, se Elektriska
förluster, suppl., sp. 1144.
hz (hertz), se Akustiska enheter,
suppl.
*Håkanson, A. E., dog 193 3 24/i.
Håkanson, KnutAlgot, tonsättare (1887
—1929). Studerade för bl. a. J. Lindegren
och J. Schreyer i Dresden. H. var i flera
år orkesterdirigent och musikpedagog i Borås
samt från 1927 musikkritiker i Göteborgs
Handels- och Sjöfartstidning. Sitt eget,
närmast från J. S. Bach utgående och på svensk
folkmusik byggande uttryckssätt fann han
först i »Svensk svit i kontrapunktisk stil»
för piano el. stråktrio (tr. 1923) och
komponerade senare orkesterverket »Variationer och
final över ett tema av ’Lomjansguten’» (uppf.
i Göteborg och Sthlm 1929), pianoverket
»Variationer och fuga över en svensk folkvisa»
(tr. 1930) m. m.; därtill kom en serie rena
bearb., betitlade »Svensk folkmusik». H.
utgav även sånger för mans- och blandad kör
och många delvis fint lyriska solosånger,
bl. a. till dikter av G. Ullman, Vetterlund,
O. Hansson och Karlfeldt. H. G-t.
Håkansson, Karl Artur Heribert,
växt-cytolog och växtembryolog (f. 1896 10/3), fil.
dr och docent i botanik vid Lunds univ. 1923.
H:s produktion har med åren alltmera
inriktats på cytologien; hans arbeten över
kromo-somringbildning hos släktena Oenothera,
Pi-sum m. fl. och över cytologien hos släktet
Salix ha särskilt uppmärksammats. G. N.-L.
*Håkon, norska konungar. 7. H. VI
Magnusson. Nyare litt.: G. Carlsson, »Den
svensk-norska unionen under Magnus
Eriksson» (i Hum. Vet.-samf:s i Lund Årsberättelse
1927—28, tr. 1928); B. Hildebrand i
Person-hist. Tidskr. 1934 (tr. 1935); S. Engström, »Bo
Jonsson», I (1935; akad. avh.).
*Hållfast het. För att karakterisera en
metalls egenskaper brukas förutom de i
huvudarbetet nämnda begreppen ofta även följ.,
vilka hänföra sig till materialets förhållande
i provningsmaskin, där dess formförändringar
vid belastningsändringar uppmätas. F 1 y
t-gräns är den påkänning (d. v. s.
belastning, dividerad med provstångens
ursprungliga yta), vid vilken det under fortsatt
formförändring av provstången med oförändrad
hastighet f. ggn inträffar, att belastningen
icke ökas eller att den hastigt minskas.
Flytgränsen vid dragprov kallas
sträckgräns, vid tryckprov stukgräns.
Förlängning eller tänjbarhet är
prov-stångens töjning, uppmätt på en viss
mät-längd symmetriskt kring brottstället, sedan
stången brustit. Den uttryckes i procent av
den ursprungliga mätlängden. K o n t r a
k-t i o n är vid dragprov den största
förminskningen av provstångens tväryta i eller intill
brottstället, angiven i procent av den
ursprungliga tvärytan. Slagseghet eller
specifikt slagarbete är det arbete,
som fordras för att framkalla brott på en
provstång, försedd med en inskärning. U
t-mattningsgräns är den största
påkänning ett material kan uthärda ett
praktiskt taget obegränsat antal gånger, utan att
brott inträffar, då belastningarna växla
mellan två gränsvärden. I allm. anges
utmatt-ningsgränsen vid 10 mill.
belastningsväx-lingar. Krypgräns vid en viss temp. är
den högsta påkänning vid vilande belastning,
som ett material kan uthärda vid denna
temp., utan att formförändringen under en
viss belastningstid överstiger föreskriven
storlek. Se även Hårdhet, nedan. E. Hlr.
*HålIö. Fyren, som urspr. inrättades 1842,
har en ljusstyrka av 72,000 Hefnerljus.
Håravfall, se Alopecia, suppl.
Hård (av Segerstad), Knut
Fredrik, botanist (f. 1887 10/5). Blev adjunkt i
Hudiksvall 1922, fil. dr i Uppsala 1924, lektor
i Karlstad 1925 och vid Ilögre allm. läroverket
för flickor i Göteborg 1930. H. är florist och
växtgeograf och har bl. a. utgivit
»Sydsvenska florans växtgeografiska huvudgrupper»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
