Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hägg, Richard Johan - *Hägge, B. A. - *Hägglund, E. - *Hägglund, J. H. - Hägglund, Sven Gustav - *Hällefors - Hällefors—Fredriksbergs järnvägar - *Hällekis - *Hällristningar - Hälsingar - *Hälsingborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
725
Hägge—Hälsingborg
726
1877 31/io)> av samma släkt som A. H. H.
Blev fil. lic. i Uppsala 1907, är sedan 1914
assistent och sedan 1926 museiassistent vid
Riksmuseets paleozoologiska avd. Han har
offentliggjort avh. om mollusker och
brachio-poder (nutida såväl som fossila från kvartär,
tertiär och krita), behandlande djurgeografi,
stratigrafi, nivåförändringar och klimatologi
(bl. a. »Stångenäskraniets skalbank», i Geol.
Fören :s Förhandi. 1924). N. O.
*Hägge, B. A., dog 1936 21/3. Han lämnade
1931 ledningen av tidningen Halland.
*Hägglund, E., blev 1930 prof, i
cellulosa-och träkemi vid Tekn.
högskolan i Stockholm
och chef för den
nyinrättade institutionen för cellulosateknik
där. Han har tills, m.
C. R. F. Bergius (se
d. o., suppl.) arbetat
inom
träförsockring-ens (se d. o., suppl.)
kemi samt utom
talrika specialavh.
utgivit »Holzchemie»
(1928).
*Hägglund, J. H. Hans son H. V. H. var
1929—34 lärare vid praktisk-teologiska
öv-ningsinstitutet i Lund.
Hägglund, Sven Gustav,
svensk-amerikansk präst (f. 1874 i Västergötland). Kom
till U. S. A. 1883, blev präst i
Augustana-synoden 1904, master of arts 1915 och doctor
of philosophy 1919. H. har tjänstgjort i flera
svensk-luterska församlingar, senast i Boston,
har varit president i New
Englandkonferen-sen inom Augustana-synoden i flera år samt
ordf, i Sv. kulturförbundet i Boston. G-r W-n.
*Hällefors. 2. Vid den 1924 genomförda
rekonstruktionen av Vargöns a.-b. hade
staten genom a.-b. Kreditkassan av år 1922
blivit ägare till preferensaktierna, nominellt 19,5
mill. kr., i Hellefors bruks a.-b. För att
förbättra bolagets likviditet anvisade 1933 års
riksdag 1,5 mill. kr. av arbetslöshetsmedel,
varjämte Skandinaviska kredit-a.-b., som
jämte staten var huvudintressent i bolaget,
ställde lika stort belopp till förfogande.
Riksdagen avslog 1934 k. prop. om statens
medverkan till bolagets rekonstruktion,
varefter staten till banken överlät sitt
aktieinnehav i bolaget och sin övriga fordran hos
detta. Vid rekonstruktionen, som
genomfördes 1935, nedsattes aktiekap. till 10 mill. kr.
Bolaget driver järn- och stålverk, sågverk
m. m. i Hällefors, masugn, anriknings- och
sintringsverk samt gruvdrift i Sikfors,
sulfit-, sulfat- och pappersfabriker i
Fredriks-berg samt kallvalsverk och elektr.
kraftstation i Bångbro. Arb.-antalet uppgår till
omkr. 3,600. E. Hlr.
3. H:s brukssamhälle, i Lilla Mellösa
socken, hade 1936 omkr. 1,500 inv. Brukets
tax.-värde är 1,346,000 kr. (1935). A.-b.
Järnför
ädling har 2 mill. kr. aktiekap. och
sysselsätter omkr. 550 arb. E. Hlr.
Hällefors—Fredriksbergs järnvägar, se Säf
s-näs järnväg.
*Hällekis. En del (H. säteri, 134 har, därav
51 har åker, tax.-värde 117,000 kr. 1935) äges
nu av W. Klingspor.
*Hällristningar från bronsåldern äro
numera även kända från Västmanland. En brett
lagd undersökning av Norges h. med
fullständiga avbildningar av samtliga
ristningsloka-ler är i det närmaste slutförd. Litt.: J. Böe,
»Felsenzeichnungen im westlichen Norwegen»
(1932); G. Gjessing, »Arktiske helleristninger
i Nord-Norge» (s. å.); E. S. Engelstad,
»östnorske ristninger og malinger av den
arktiske gruppe» (1934). Jfr Brandskog
s-skeppet, suppl. H. An.
Hälsingar, ett inbyggarnamn, som utom i
landskapsnamnet Hälsingland även ingår i
stadsnamnen Hälsingborg, Helsingör och
Helsingfors. Det betecknar »dem som bo på
halsen ; ordet hals har i ortnamn betydelsen
»smal höjdsträckning». — Se J. Sahlgren i
»Hälsingborgs historia», I (1925). E. W-én.
*Hälsingborg. Folkmängden hade 1936
stigit till 58,968 inv. Bland nybyggnader
märkes det i fonden av S:t Jörgens plats 1931—
32 uppförda Konserthuset (arkitekt S.
Mar-kelius), vari även stadsbiblioteket inrymts, ö.
om Pålsjö skog f-Ubordades 1932 familjen
Romares (se d. o.) stiftelse. H:s hospital
heter nu S:ta Maria sjukhus. Pålsjöbaden och
Råå ha utvecklats till moderna badorter, och
H. har gått betydligt framåt som turistort. En
utbyggnad av kajerna i »Oceanhamnen»
färdigställdes 1936. I s. hamnbassängen har
anlagts en ny torrdocka för fartyg upp till
7,000 ton. Den gamla torrdockan bibehålies
dock. Efter utbyggnaden blir totala
kajlängden omkr. 4,000 m. Sjöfarten har starkt
utvecklats. 1934 ankommo och avgingo i H:s
hamn 4,707 fartyg om 1,715,699
nettoreg.-ton i inrikes och 15,400 fartyg om 4,297,808
nettoreg.-ton i utrikes fart; därtill en
betydande kolningstrafik m. m. Hamnens
bruttoinkomst var s. å. 1,351,028,18 kr.
Passagerar- och biltrafiken med Helsingör har
starkt ökats (tills. 28,079 bilar 1935).
Importen av bensin till H. var s. å. 125,277,600
1. H:s handelsflotta är alltjämt den tredje i
ordningen i Sverige och omfattade vid
årsskiftet 1934/35 102 ångfartyg samt 19
motor-och segelfartyg om tills. 123,055 nettoreg.-ton.
Industrien räknade 1933 153 arbetsställen
med tills. 6,586 arb. Om Skånska
superfosfat-och svavelsyrefabriks-a.-b. se R e y m e r
s-h o 1 m s gamla industri -a. - b. Bland
mera framträdande företag må även nämnas
margarinfabriker (Victoria, Kärnan), ett stort
antal kemisk-tekniska fabriker, kafferosterier,
mineralvattensfabriker samt de mek.
verkstäderna (a.-b. Plåtförädling, Svenska
elektro-mekaniska industri-a.-b.). — H:s församlingar
utgöra numera en kyrklig samfällighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
