Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Hälsingborg - *Hälsingland - Hälsinglands Folkblad - Hälsovårdsplutoner - Hälsovårdsreglemente - *Hälsovårdsstadgan - *Hälsovännen - *Hämtning - *Händel, G. F. - Hängande droppe - Hänninger, Nils Hänning - *Häradskär - Häravdelning - *Härberga - *Härbärget - Härdreaktion - *Häringe - *Härjedalen - *Härlanda - *Härnösand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
727
Hälsingland—Härnösand
728
Tax.-värdet å fastighet uppgick 1935 till
284.127,700 kr., därav för jordbruksfastighet
6,823,100 kr. och för bevillningsfri 33,459,900
kr.; den tax. inkomsten var s. å. 82,195,170
kr., stadens tillgångar vid årsskiftet 1934/35
59,402,915 kr. och skulder 51,180,967 kr. —
Nyare litt.: »H:s historia», redig, av L. M.
Bååth, bd II: 1—2 (1933—34). J. F. B-th.
*Hälsingland. Folkmängden uppgick 1936
till 167,182 inv. Ostkustbanan har blivit
färdig och övertagits av S. J.; i samband därmed
har vägnätet utvecklats (jfr Gävleborgs
1 ä n, suppl.). H. har egen turistorganisation,
H:s turistfören., med säte i Bollnäs. — Nyare
litt.: Sv. Turistfören :s Resehandböcker, »II.
och Gästrikland», utarb. av M. Stenberger
(1928); »Gammal Ilälsingekultur.
Meddelanden från II:s fornminnessällskap» (utg.
genom S. Brun och A. Vestlund 1931, 1933 och
1935); »Hälsingerunor. Meddelanden från
västra och södra H:s krets av Gästrike-Hälsinge
hembygdsförbund» (1934); O. Sjögren m. fl.,
»Sverige», 5 (1935). G. R-ll.
Hälsinglands Folkblad, se Söderhamn
s-K u r i r e n, suppl.
Hälsovårdsplutoner ingå numera i sv.
arméns krigsorganisation och äro avsedda för
bakteriologiska undersökningar.
Hälsovårdsreglemente. Inom sv. armén
tillkom ett militärt h. 1922, Sv.
Författnings-saml., n:r 338, vilket tills, m.
Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses kung. ang.
hälsovården vid armén 15 aug. 1922 utgör arméns
grundläggande hälsovårdsföreskrifter.
*Hälsovårdsstadgan. Genom k. f. 30 maj
1930 ha i h. införts stadganden, avseende
såväl stad som land, om åtgärder mot
bostads-ohyra samt mot råttor och möss, väsentligen i
deras egenskap av smittospridare. Särskild
hälsovårdsnämnd är numera obligatorisk även
på landet för hälsovårdsområde med mer än
3,000 inv. och fakultativ för område med
lägre befolkningstal. Om kommunalnämnd
fungerar som hälsovårdsnämnd, skall särskild
led. av nämnden med insikt i och intresse för
hälsovårdsfrågor utses att bereda och
föredraga hälsovårdsärenden (k. f. 28 juni 1935).
Schg.
*Hälsovännen. H. Berg dog 1936.
*Hämtning. För inställande av personer,
som skola höras, kunna numera även
kommunalnämnd och nykterhetsnämnd påfordra h.
direkt hos polisen.
*Händel, G. F. Hans opera »Rodelinda»
uppfördes i Göteborg 1932. På initiativ av
Hän-delgesellschaft har utgivits en av R.
Steg-lich redig. Händel-Jahrbuch (6 bd, 1928—33);
bd 6 utgöres av K. Taut, »Verzeichnis des
Schrifttums über G. F. II.». Nyare biogr. av
J. M. Müller-Blattau (1933), E. J. Dent (1934)
och C. F. A. Williams (1935). II. G-t.
Hängande .droppe, se B a k t e r i e r, sp. 739.
Hänninger, Nils II ä n n i n g, ämbetsman,
pedagog (f. 18 8 7 27/5). Blev fil. dr och docent
i nordiska språk vid univ. i Lund 1917,
lektor vid Landskrona folkskoleseminarium 1918
och vid latinläroverket i Göteborg 1922. H.
blev 1926 t. f. och 1928 ord. undervisningsråd
och led. av Skolöverstyrelsen samt 1936 chef
för skolboksavd. hos a.-b. Svenska
bokförlaget i Stockholm. Han är ordf, eller styrelseled.
i flera sammanslutningar av pedagogisk eller
allmänt ideell natur. Utom läroböcker har
han utgivit bl. a. »Fornskånsk
ljudutveckling» (1917; gradualavh.) och »Den
amerikanska uppfostringsvärlden» (1922). Fr. Sg.
*Häradskär. Fyren, som urspr. inrättades
1863, har en ljusstyrka av 267,000 Hefnerljus.
Häravdelning, i vissa arméer, t. ex. den
tyska under världskriget, en operativ enhet,
jämställd med armé men för liten för att
erhålla den benämningen.
*Härberga ingår sedan 1 maj 1934 i
Normlösa, H., Vallerstads och Järstads pastorat.
*Härbärget. Jfr E. Wrangel, »Tegnér i
Lund», 2 (1932).
Härdreaktion, se Tuberkulin.
*Häringe omfattar numera endast 500 har,
därav 155 har åker; tax.-värde 339,200 kr.
(1935). H:s fideikommissnatur upphörde 1929.
Nuv. ägare: A. Wenner-Gren.
*Härjedalen. Folkmängden uppgick 1936
till 14,063 inv. I samband med
landsvägs-nätets och
omni-busförbindelsernas
utveckling i
anslutning till S. J.
har turisttrafiken
i H:s fjälltrakter
börjat nå en
avsevärd omfattning
med Fjällnäs,
Fu-näsdalen, Helags-fjället, Ljungdalen
och Tännäs som
förnämsta
replipunkter. För
turisttrafikens främjande verkar H:s
turistfören. med
säte i Sveg. Se
även Jämtlands
län, suppl. —
Nyare litt.: Sv.
Turistfören :s Ärsskr.
1931 är ägnad II.;
O. Sjögren m. fl.,
»Sverige», 5 (1935).
*Härlanda. Förutom som straffanstalt
tjänar fängelset som förvaringsanstalt för
häktade, som undergå rannsakning inför Göteborgs
rådhusrätt och länets häradsrätter. På
sjuk-avd. intas för förvaring häktade personer,
vilkas sinnesbeskaffenhet enl. domstols beslut
skall undersökas. C. L. G.
*Härnösand hade 1936 12,176 inv. Det
gamla landsstatshuset har nu h. o. h. apterats
till polishus och lokaler för stadsbiblioteket.
Härjedalens vapen.
I fält av silver en framifrån
sedd svart räckhammare med
röd skaftända, åtföljd till
höger av en svart smi destång
och till vänster av två
stolp-vis ordnade och ställda
smi-deshammare med röda skaft,
den övre störtad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
