Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ickes, Harold - I C P (International Candle Power) - I. C. W. - *Idaho - Idar-Oberstein - Idelsohn, Abraham Zevi - Identitetskort - Idestam-Almquist, Bengt - Ideström, Axel - *Idkerbergsfältet - *Idman, K. G. - *el-Idrisi - *Idrottsorganisationer - Idrottsskölden - *Ifni - Ifrikije - Igarka, Igarskoje - *Igelösa och Odarslöv - *Igenkänningsmärke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
747
ICP—Igenkänningsmärke
748
to work. The story of P(ublic) W(orks)
A(d-ministration)» (1935). Å. Th.
ICP (International Candle P
o-w e r), förk. för internationellt normalljus, se
Ljusenhet.
I. C. W., förk. för International council of
women (se d. o.).
♦Idaho hade 445,032 inv. 1930, därav 30,454
utlandsfödda (4,200 svenskar).
Stadsbefolkningen utgjorde 29,i %. Produktionsvärdet
av jordbruk och boskapsskötsel var 1932 47
mill. doll. Industrien omfattade 1933 347
anläggningar med 7,682 anställda och ett
produktionsvärde av 45 mill. doll.
Silvergruvorna gåvo 1934 mer än någon annan stats
näst Utahs. Värdet av bergverksprodukterna
1933 var 12,4 mill. doll. H. N-n.
Idar-Oberstein [I’dar-5’borftäin], stad i
ol-denburgska landsdelen Birkenfeld, vid Nahe.
bildad 1933 genom sammanslagning av
städerna Idar och Oberstein (se d. o.); 22,540
inv. (1933).
Idelsohn, Abraham Zevi, judisk
musikforskare (f. 1882 nära Libau). Var först
musiklärare och kantor i Jerusalem och
grundade där ett institut för judisk musik
och en judisk musikskola. Under det senaste
årtiondet har han varit prof, vid Hebrew
union college vid univ. i Cincinnati. I. har
huvudsaki. ägnat sig åt utforskandet av den
judiska tempelsången och har utgivit bl.
a. saml. »Hebräisch-orientalischer
Melodien-schatz» (5 bd, 1914—29) och »Jewish music
in its historical development» (1929). H. G-t.
Identitetskort, krigsv. Enl.
Genèvekonven-tionen av 27 juli 1929 ang. sårades och sjukas
behandling vid stridskrafterna i fält är
sjukvårdspersonalen i sv. armén numera försedd
med i., vilket för personal, tillhörande armén,
upptar vederbörandes namn och nummer samt
bestyrkande av att han tillhör
sjukvårdspersonalen. För frivillig sjukvårdspersonal
upptar i. även fotografi. K. H-g.
Idestam-Almquist, Bengt, tidningsman (f.
1895 9/fl i Åbo), brorson till V. E. Almquist.
Blev fil. lic. i Uppsala 1921 och har bl. a.
varit anställd i Utrikesdep:s tjänst i Ryssland
och Kina 1917—19. I. är medarb. i
Stockholms-Tidningen sedan 1923 (från 1931
Stockholms-Tidningen Stockholms Dagblad) och är
verksam där huvudsaki. som filmkritiker och red.
av söndagsbilagan (sign. Robin H o o d).
Han medarbetar även bl. a. i olika
filmtidskrifter och har haft flera förtroendeuppdrag
inom filmfacket. Sålunda är han ordf, i
Stockholms filmstudio (sedan 1931) och i
Svenska filmstudios riksförbund (sedan 1936). Han
var en av stiftarna av Svenska filmsamfundet
och dess förste preses. Bland I:s skrifter
märkas »Landet som skall skratta» (1932), »Film
i går, i dag, i morgon» (s. å.) och »Vid den
svenska filmens vagga» (1936; de sistnämnda
tills, m. R. Allberg). Lqr.
Ideström, Axel, författare (f. 18 7 3 30/e)»
telegrafkontrollör. Ilan har gett ut ett
tjugu
tal arbeten, de flesta berättelser och romaner
från exotiska länder eller historiska epoker:
»Tiberius» (1905), »Tre sagor från
österland» (1907), »Irene» (1911), en
kvinnostu-die från Bysantion, de stämningsfulla
fablerna »Mannen från Java» och »Nilens barn»
(båda 1914), den realistiska
Stockholmsroma-nen »Snickar Logren» (1913), »Det
revolutionära Indien» (1924) m. m. I:s arbeten
genomandas av en mild idealitet. R-n B.
♦Idkerbergsfältet. Brytningen har stegrats
och uppgick 1935 till 439,492 ton berg och
271.574 ton malm.
♦Idman, K. G., är även Finlands minister i
Bukarest.
♦el-Idrisi. I:s kartor ha utgivits av K.
Miller, »Mappae Arabicae» (1926—28).
Ortnamnen i östersjöländerna och angränsande
områden ha behandlats av O. J.
Tallgren-Tuu-lio och A. M. Tallgren i Studia Orientalia
1930 och 1936 samt av R. Ekblom i Namn
och Bygd 1931. R. E-m.
♦Idrottsorganisationer. Svenska
gymnastik-och idrottsföreningarnas riksförbund
omfattade 1 sept. 1935 4,274 föreningar med
sammanlagt 299,091 medl. — Sveriges
centralförening för idrottens främjande tog 1934
initiativ till ett idrottsmuseum i Stockholm.
Idrottsskölden, skolpremie (silversköld i
etui), sedan 1906 årl. utdelad av Sveriges
centralförening för idrottens främjande vid högre
läroverken (sedan 1925 även vid
folkskolese-minarierna) till lärjunge, som gjort sig känd
för gott uppförande, plikttrohet i
skolarbetet och sanningskärlek samt därmed förenat
utmärkta framsteg i idrott och gymnastik.
Premiemottagare väljes genom omröstning
bland skolans egna lärjungar. 1935
utdelades 90 idrottssköldar. Ä. S-n.
♦Ifni är sedan 1934 ockuperat av spansk
militär.
Ifrikije (av lat. Africa), se Tunisien.
Iga’rka, I g a’r s k o j e, stad i
Krasnojarsk-området, Sibirien, vid nedre Jenisej; 12,500
inv. (1933). Nyanlagd hamn med stor export
av trävaror; stora sågverk. Flyghamn.
♦Igelösa och Odarslöv ingå sedan 1 maj
1933 i örtofta, Lilla Harrie, Igelösa och
Odarslövs pastorat i Harjagers kontrakt.
♦Igenkänningsmärke finns bl. a. även för
f lygp lan (se Flygplansbeteckning,
suppl.) och sjukvårdsfartyg (se L a s a r
etts-fartyg). — I. till skydd för
luftbombardemang användas för att skona byggnader,
avsedda för gudstjänst, konst, vetenskap och
välgörenhet, ävensom sjukhus,
sjukvårdsfartyg och uppsamlingsplatser för sjuka och
sårade, under förutsättning att dessa
byggnader icke tillika användas för militära
ändamål. De skola utmärkas med från luftfartyg
synliga tecken, näml, i fråga om byggnader,
som åtnjuta skydd enl. Genèvekonventionen,
med röda korset och eljest en stor fyrkantig
skiva, delad efter diagonalen i ett svart och
ett vitt fält. ö-g.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
