- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 22. Supplement. F - Luleå /
749-750

(1937) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *I. G. Farbenindustrie Aktiengesellschaft - *Iggesund - Igloo, Iglu - *Iglu - *Ignell, N. - Ignis - Ihering, Hermann von - *Ihmels - *Ihre, J. - I. K. L. - Ikonion - Ikwafeber - Il - Ilang-ilang-olja - Ilg, Paul - Ilheos - ILIS - Iłłakowicz, Iłła Kazimiera - Illampu - Illinium (Il) - *Illinois - Illojal konkurrens - Illum, Anton Carl - *Illustration

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

749

I. G. Farbenindustrie Aktiengesellschaft—Illustration

750

*1. G. Farbenindustrie Aktiengesellschaft.
Utvecklingen har varit betydande på
koncernens alla arbetsområden. Vid Leunaverken
tillverkas bl. a. stora mängder bensin genom
hydrering av brunkol, varjämte tre nya
dylika hydreringsanläggningar äro under
byggnad. Anläggningar för tillv. av cellulosa ur
bokved äro likaledes under utförande.
Frågan ang. tillv. av syntetisk kautschuk synes
ha lösts av koncernen, som under 1936 släppt
ut i marknaden en med naturkautschuken
nära identisk produkt, »buna», vars
egenskaper synas överträffa naturproduktens (se
vidare Kautschuk). O. C-n.

*Iggesund hade 1936 omkr. 3,000 inv. och
ett tax.-värde av 7,137,600 kr. Av betydelse
är numera även det a.-b. I-.s bruk tillhöriga
Movikens järnverk i Bjuråkers socken,
varemot I:s, Bergsjö, Hålsjö och Storåns sågverk
nedlagts eller gått tillbaka. Produktionen av
sulfitsprit (årstillv. 1,4 mill. 1), cellulosa och
terpentin har ökats starkt. — Litt.: Karin
Collin, »Den stora spinnrocken» (1935).

I’gloo [-lo], även I g 1 u, eskimåiskt ord
för snöhydda (jfr Bostad, sp. 933). — I.
har under senaste år på initiativ av arkitekt
G. M. Birch-Lindgren prövats under
fjällfärder i Sverige. Begagnandet av i. vid
långturer minskar packningen; vid byggandet av
en i. kräves näml, endast snöspade och
snökniv. Därjämte erbjuder en i. vid hårt väder
en bättre tillflyktsort än ett tält. En för
fjällsport lämpad i. bör vara ung. manshög
med bottenytans radie av omkr. en skidstavs
längd samt byggd av 40—50 snöblock. Å.S-n.

*Iglu, se även I g 1 o o, ovan.

*Ignell, N. Se E. Rodhe, »Den religiösa
liberalismen» (1935).

1’gnis, se Eldbegängelse, suppl.

Ihering [jè’-], Hermann von, tysk
läkare och naturforskare (1850—1930), son till
R. v. Jhering. Utvandrade tidigt till Brasilien
och grundade 1895 i Säo Paulo ett museum
(med bot. trädgård), vars dir. han blev. Under
världskriget avsattes han från denna post,
företog vidsträckta forskningsresor genom
Sydamerika och återvände till Europa 1920.
— Mest bekant torde I. ha blivit genom sina
geol. och djurgeogr. arbeten, i vilka han bl. a.
påvisade viss släktskap mellan Sydamerikas
och Afrikas djur- och växtvärld, varav han
djärvt slöt till fordom existerande direkta
landförbindelser mellan dessa kontinenter.
Skr. bl. a.: »Archhelenis und Archinotis»
(1907) och »Die Geschichte des Atlantischen
Ozeans» (1927). N. O.

*Ihmels, L., dog 1933.

*Ihre, J. Om I. och P. F. Suhm se A. Grape
i festskrift till W. Munthe 1933.

I. K. L., förk. för Isänmaallinen
kansan-liike (Fosterländska folkrörelsen), se L a p p
o-rörelsen, suppl.

Iko’nion, se K o n i a.

1’kwafeber, dets. som skyttegravsfeber.

Il, se 111 i n i u m, nedan.

Ila’ng-ila’ng-olja, se C a n a n g a.

Ilg [ilk], Paul, tysk-schweizisk författare
(f. 1875). I. hade en bekymmersam ungdom,
var smed, kock, kontorist, journalist m. m. Han
har skrivit åtskilliga dikter, noveller och
romaner (»Der Landstörtzer», 1909, »Die
Bräder Moor», 1912, »Das Menschlein Matthias»,
1913, »Probus», 1922, »Das Mädchen der
Ba-stille», 1932, m. fl.) och det »tragiska
lustspelet» »Mann Gottes» (1925). I. hämtar vanl.
sina motiv från sin hembygd, Thurgau. Han
skildrar realistiskt och vederhäftigt men utan
högre konst. R-n B.

Ilheos [iljä’o.f], hamnstad i brasilianska
staten Bahia, 210 km s. s. v. om staden Bahia;
63,012 inv. (1920; i hela municipiet).
Betydande export av kakao, piassaba, tobak m. m.
Järnväg till det inre; flyghamn.

ILIS, förk. för Internationella
luftfartsut-ställningen i Stockholm.

Illakowicz [ilakå’vitj], IllaKazimiera,
polsk skaldinna (f. 1892). Hon diktar framför
allt om det irrationella, som fantastiskt,
hemlighetsfullt och suggestivt väller fram ur det
omedvetna, men företräder samtidigt en
intellektuell objektivitet. Hon har lika lätt för
det heroiska och det primitiva, det barnsliga
och det flickaktiga. Hon har utgivit en
rad diktsamlingar, bl. a. »Smierc Feniksa»
(Fenix’ död; 1922), »Placzacy ptak» (Den
gråtande fågeln; 1927), »Z gl§bi serca»
(Ur hjärtats djup; 1928) och »Ballady
boha-terskie» (Hjälteballader; 1934). J. Kl.

Illampu [ilja’mpo], se S o r a t a.

Illlnium, kem. tecken II, en på jorden trol.
obefintlig metall, se Atom, suppl., sp. 314,
och Sällsynta jordarter, även i suppl.

*Illinois hade 1930 7,630,654 inv. (17,3 %
ökning 1920—30), därav 328,972 negrer (81 %
ökning) och 28,906 mexikaner. Av de
utlands-födda vita voro 9,1 % (111,016 pers.) från
Sverige. Stadsbefolkningen utgjorde 1930
73,9 %. Produktionen av jordbruk och
boskapsskötsel 1932 var 275 mill. dolk, därav
tre fjärdedelar från boskapsskötsel.
Industriens tillv.-värde var 1933 2,5 milliarder doll.
Viktigast voro slakterierna (1931 med 633 mill.
doll. tillv.-värde). 37 mill. ton kol brötos 1934
(I. är tredje staten i kolbrytning i U. S. A.).
Järnproduktionen s. å. uppgick till 1,4 mill.
ton, koksproduktionen till 2,6 mill. ton. —
Nyare litt.: H. V. Church, »I. History,
geo-graphy, government» (1931); E. F. Dunne, »I.:
The heart of the nation» (5 bd, 1933). H. N-n.

Illojal konkurrens. Ang. lag om i. 1931 se
Konkurrens, suppl.

ITlum, Anton Carl, dansk affärsman (f.
1863). Etablerade sig 1891 som
manufakturhandlare i Köpenhamn och grundade där 1899
ett affärshus, som sedan utvidgats och nu
räknas till de största danska. 1920 ombildades
företaget till ett a.-b. med I. som chef. P. E-t.

*Illustration. Illustrationskonsten befinner
sig sedan 1920-talets mitt såväl konstnärligt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:24:51 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfeb/0447.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free