Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Index - *Indiana - *Indianapolis - *Indianer - *Indien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
757
Indiana—Indien
758
1026) . Likartad konstruktion har Economists
affärsindex, som är baserad på statistik från
allehanda affärsgrenar. E. H-ss.
*Indiana hade 1930 3,238,503 inv. De
svenskfödda voro 4,666 (3,4 %). Stadsbefolkningen
utgjorde 55,5 %. Produktionen av jordbruk
och boskapsskötsel var depressionsåret 1933
172,8 mill. doll., mindre än hälften mot
toppåret 1929. Industrien omfattade 1933 3,373
anläggningar med 198,940 anställda och ett
tillv.-värde av 1,04 milliarder doll.
Koluppfordringen utgjorde 1934 13 mill. ton. H. N-n.
*Indianapolis hade 364,161 inv. 1930. Säte
för Butler university (gr. 1849) med 1,256
stud. (1935) samt avdelningar av Indiana
university. Flyghamn.
*Indianer. Under de senaste åren har
ame-rikanistiken i hög grad inriktats på
utforskandet av i:s äldsta historia och på försök
att konstatera utvecklingen inom vissa
bestämda, arkeologiskt gynnsamma områden.
Ett av de viktigaste problemen är
fastställandet av tidpunkten för i:s invandring till
Amerika. Det torde numera vara en allmänt
vedertagen åsikt, att de första invandrarna
kommo från Asien samt voro av en modern
människotyp och i besittning av neolitisk
kultur. Det har framkastats den förmodan,
att de trängdes över till Amerika genom de
stora folkförskjutningar i Asien, vilka bl. a.
förorsakats av den uttorkning av vissa
områden, som ägde rum efter den sista
jiedis-ningsperioden. Folkvågor kommo trol. under
en längre tidrymd från n. ö. Asien till Alaska
och utbredde sig efter Klippiga bergens
östsluttningar, där en isfri korridor hade bildats
för 20,000—15,000 år sedan. De äldsta i viss mån
daterbara fynden härröra från en fyndplats
vid Folsom i New Mexico, där 1928 rester
efter en utdöd buffelart tills, m. pilspetsar av en
särpräglad typ påträffades. Dylika spetsar,
vilka anses vara »ledfossil» för det äldsta
jägarfolket, ha senare hittats flerstädes från
Wyoming till Texas, framför allt i
gränstrakterna mellan Klippiga bergen och prärierna
samt inom vissa områden i sydväststaterna.
Åldern uppskattas vanl. till 17,000—15,000
år. I en grotta, Gypsum cave, i s. Nevada
påträffades 1930 lämningar efter utdöda djur
tills, m. föremål från en kultur, som dateras
till 8,500 f. Kr. Artefakter ha även anträffats
tills, m. utdöda djur, ss. mammut, mastodont,
kamel och häst, på flera ställen i
Nordamerika. överst i Gypsum cave anträffades
lämningar efter den äldsta jordbrukande
befolkningen i U. S. A:s s. v. stater. Den ägde icke
lerkärl men förträffliga korgarbeten och bar
därför blivit kallad basket makers. Majsen,
den viktigaste kulturväxten, torde ha
inkommit från Mexiko, som anses vara dess
hemland och där den möjl. börjat odlas redan
omkr. 4000 f. Kr. De äldsta bofasta
basket-makers anses gå tillbaka till 2000—1500 f. Kr.
Under denna kulturs tredje och sista period
uppträda keramik och flera nya
kulturele
ment, och därmed bildas övergången till den
s. k. pueblokulturen (jfr P u e b 1 o). Denna
indelas i fem perioder och genomgår olika
förändringar från omkr. 500 e. Kr. till våra
dagar. Genom dendrokronologien har för
pueblokulturen uppbyggts ett noggrant
kronologiskt system från 700-talet. I
México-dalen har den nordamerikanske arkeologen
G. C. Vaillant utfört stratigrafiska
grävningar, som bilda en grundval för
bedömandet av kulturutvecklingen före
högkulturernas uppkomst. Märkliga och resultatrika
arkeologiska arbeten ha företagits av
mexikanska forskare i staten Oaxaca, varvid väldiga
skatter av konstnärligt utförda guldföremål
kommit i dagen. Viktiga resultat ha därvid
uppnåtts, som möjliggöra en
sammanknyt-ning av de mexikanska och de mayanska
kulturområdena. Jfr även Mexiko, sp. 1284.
På Yucatanhalvön fortsättas de stora
restau-reringsföretagen i ruinstäderna. Trots ett
utomordentligt stort intresse och omfattande
studier har ännu icke någon korrelation
mellan mayas tideräkning och vår egen
framlagts, som kunnat allmänt accepteras. I
provinsen Coclé i Panama har genom
grävningar ett synnerligen rikhaltigt material av en
ny fornindiansk kultur framkommit, som
framför allt synes anknyta sig till de
sydamerikanska. Under de senaste åren ha
viktiga, framför allt arkeologiska arbeten
utförts i ö. Sydamerika, vars förhistoria med få
undantag hittills varit föga utforskad. Av
största betydelse äro de grävningar, som ägt
rum vid Tiahuanaco i Bolivia, den äldsta
hittills kända ruinplatsen i Sydamerika. En
genomgående tendens i de latinamerikanska
staterna under senare år har varit att ägna i.
och deras kultur ett större intresse, än förut
varit fallet.
Litt.: A. V. Kidder, »Introduction to the
study of southwestern archaeology» (1924);
E. Nordenskiöld, »Comparative
ethnographi-cal studies», 8—9 (1930—31), och
»L’archéo-logie du bassin de 1’Amazone» (1930); R.
Red-field, »Tepoztlan, a mexican village» (s. å.);
G. Tessmann, »Die Indianer Nordost-Perus»
(s. å.); A. Caso, »Las exploraciones en Monte
Alban» (1932—35); M. R. Harrington,
»Gypsum cave, Nevada» (1933); N. C. Nelson, »The
antiquity of man in America in the light of
archaeology» (s. å.); J. E. Thompson, »Mexico
before Cortez» (s. å.); G. C. Vaillant,
»Exca-vations at el Arbolillo» (1935); E. Antevs,
»The spread of aboriginal man to North
America» (i Geographical Review s. å.); K. G.
Izikowitz, »Musical and other sound
instruments of the south american indians»
(s. å.); S. Lovén, »Origins of the tainian
cul-ture, West Indies» (s. å.). — De viktigaste
nya arbetena rörande mayafolket ingå i
skriftserier från Carnegie institution, Washington,
och Department of middle american research,
Tulane university, New Orleans. S. L-é.
*Indien. Som biländer kunna även
betrak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
