Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Indien - Befolkning - Näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
759
Indien (Befolkning—Näringar)
760
tas vissa områden i Arabien, som stå under
brittiskt skydd och i yttre angelägenheter
representeras av indiska regeringen, näml.
Bahreinöarna, Katr, Kuweit, Oman och
sul-tanaten på Piratkusten. Även staten’Bhutan
i Himalaja står i liknande relationer till I.
INNEHÅLL:
sp.
Befolkning.......... 759
Näringar............ 760
Kommunikationer ... 761
Statsfinanser....... 761
Bank- och
penningväsen............... 761
sp.
Undervisningsväsen ... 761
Försvarsväsen ...... 761
Sport och idrott ... 762
Historia, författning,
förvaltning......... 762
Litteraturanvisningar.. 764
Befolkningen uppgick 1931 till 352,837,778
inv. och har sedan 1921 ökats med omkr. 34
mill. (10,6 %). 1931 talade 257,8 mill.
indo-europeiska språk (därav 121,1 mill.
hindü-stäni, 53,5 mill. bengäll och 24,7 mill.
pun-jäbi) samt 71,6 mill. dravidiska språk (26,i
mill. telugu och 20,4 mill. tamil). Arealen 1936
och folkmängden 1931 (korrigerade siffror
med hänsyn till 1931—36 inträffade
indel-ningsförändringar) för de omedelbart britt,
områdena samt lydstaterna framgå avfölj.tab.:
Omedelbart britt, områden:
Km2 Inv.
Aden ........................... 207 51,478
Ajmer-Merwara................. 7,021 560,292
Andamanerna och Nikoba-
rerna ........................ 8,140 29,463
*Assam ..................... 137,303 8,622,251
*Behar ..................... 179,891 31,033,642
Belutsjistan ............... 140,445 463,508
♦Bengalen .................. 199,015 50,114,002
♦Bombay .................... 199,987 17,992,053
‘Burma ..................... 593,574 14,608,385
*Centralprovinserna och Be-
rar ........................ 258,668 15,507,723
Coorg ........................ 4,097 163,327
Delhi ........................ 1,536 636,246
*Förenade provinserna Agra
och Oudh ................... 275,292 48,408,763
♦Madras .................... 368,438 46,740,107
♦North-westfrontier province 34,754 2,425,076
♦Orissa ................... 35,496 6,643,934
♦Punjab .................... 258,591 23,580,852
*Sind ...................... 120,178 3,887,070
Stater, som lyda direkt under centralregeringen:
Baroda ...................... 21,048 2,443,007
Belutsjistan, Staterna i ... 208,253 405,109
Bengalen, Staterna i ..... 14,073 973,336
Centralindien (agentskap) .. 133,460 6,635,737
Deccan States ............... 28,338 957,137
Eastern States ............. 154,559 7,119,705
Förenade provinserna Agra
och Oudh, Staterna i .... 15,407 1,206,070
Gujarat States .............. 19,741 1,264,584
Gwalior ..................... 68,262 3,523,070
Haidarabad ................. 214,179 14,436,148
Jammu och Kashmir .......... 218,219 3,646,243
Madras, Staterna i .......... 27,702 6,754,484
Mysore ...................... 76,337 6,557,302
North-west frontier province,
Staterna i .................. 66,042 2,259,288
Punjah, Staterna i .......... 99,596 4,699,401
Rajputana (agentskap) ...... 334,062 11,512,914
Sikkim ....................... 7,298 109,808
Western India States ........ 91,788 4,229,494
Stater, som lyda under resp, provinsregeringar:
Assam, Stater i ............. 21,900 625,606
Burma, Stater i ............. 11,703 58,761
Punjab, Stater i ............ 12,051 437,787
I ovanstående tab. äro de med * betecknade
provinserna styrda av guvernörer, de övriga
av chief commissioners. I enlighet med den
nya konstitutionen bildades 1936 de båda nya
provinserna Orissa och Sind. Framdeles skola
Aden och Burma avskiljas från I., varjämte
en ny prov., Panth Piploda (Pant Piplauda),
styrd av en chief commissioner, skall bildas.
De tre agentskapen Deccan states, Eastern
states och Gujarat states bildades 1933.
Näringar. Jordbrukets utveckling har
främjats genom nya
konstbevatthingsanlägg-ningar bl. a. vid nedre Indus (Sukkurdammen
1932), vid Cauvery (Metturdammen 1934) och
vid nedre Sutlej (ej avslutade).
Bomullsodlingen har till följd av världskonjunkturen
gått något tillbaka, medan däremot
produktionen av bl. a. vete, sockerrör samt framför
allt jute och jordnötter ökats. —
Bergsbrukets produktion har under senare år
varit täml. konstant med undantag för silver
och manganmalm, som uppvisa avtagande
kvantitet, och kopparproduktionen, som
stegrats.
Industrien har under världskrisen haft
åtskilliga svårigheter att övervinna. Bomulls-,
ylle- och jutefabrikerna arbeta nu åter i
nästan full utsträckning. Järn- och
stålindustrien, delvis skyddad av tullar, har nått sin
största utveckling i v. Bengalen och Orissa
med centrum i Jamshedpur (se d. o., suppl.).
Vattenkraften är alltjämt föga utnyttjad med
undantag av kraftverken i V. Ghats (för
industri- och transportändamål i Bombay) samt
Mysore och Kashmir.
Under världskrisens inflytande sjönk
värdet av handelsomsättningen med omkr. 60 %
från finansåret 1929/30 till 1933/34 men har
sedan åter stigit. Finansåret 1934/35
värderades exporten till 1,550,4 mill. rupier och
importen till 1,345,8 mill. rupier. De
förnämsta handelsartiklarna voro s. å. (värde i mill.
rupier):
Export
Råbomull ....... 345,o
Jutefabrikat .. 214,7
Te ............ 201,3
Råjute ........ 108,7
Oljefrö ....... 105,4
Ris ........... 103,7
Hudar, skinn, läder 86,i
Schellack ....... 33,o
Import
B omullsf abr ikat... 217,6
Maskiner z........ 126,4
Metaller o. malmer 113,8
Oljor ............ 69,7
Instrument,
apparater .......... 47,3
Yllefabrikat ...... 34,s
Siden o. sidenvaror 33,7
Garvämnen ........ 30,»
De förnämsta handelsländerna voro under
samma period:
Export i mill. Import i mill.
rupier rupier
Storbritannien ........... 478,1 537,3
Japan ................... 241,4 208,o
ü. S.A.................... 128,9 84,1
Tyskland ................... 71,o 101,i
Italien ................... 58,4 57,5
Ceylon ..................... 63,7 12,9
Sveriges import från I. värderades 1934 till
5,5 mill. kr. (hudar och skinn m. m., ris,
jute, kokos- och palmkärnolja, bomull,
kardemumma, jordnötskakor) och dess export till
I. till lO,o mill. kr. (papper, pappersmassa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
